För 150 år sedan vandrade över 500 000 noshörningar i Afrika och Asien – idag finns drygt 27 000 djur kvar i hela världen. Orsakerna är främst tjuvjakt och förlust av livsmiljöer. Varje dag året om dödas 1-2 noshörningar av tjuvjägare. Men det finns ljusglimtar och hopp. Spetsnoshörningen ökar på vissa platser i Afrika liksom indisk noshörning i Indien och Nepal, säger WWF inför Internationella noshörningsdagen 22 september.
Spetsnoshörningen i Kenya är en av de arter det går lite bättre för just nu. Foto: Martin Harvey/WWF
Av världens fem återstående noshörningsarter finns alla med på den internationella rödlistan. Tre av dem– spetsnoshörning, javanoshörning och sumatranoshörning– räknas som akut hotade. Väldigt få kan överleva utanför nationalparker och reservat.
–Tack vare naturvårdsinsatser, skärpt lagefterlevnad och ökat skydd har bland annat spetsnoshörningarna ökat till mer än 5 300 individer i hela Afrika. Antalet indiska noshörningar (i Indien och Nepal) har ökat till mer än 3 700 djur, vilket är positivt. Men fortfarande dödas i snitt minst en noshörning per dag i världen, så läget är fortsatt mycket allvarligt, säger Åsa Fahlman, global artexpert på WWF.
En väldigt liten men glädjande ökning av javanoshörningar i Indonesien har skett, där några ungar fötts. Den lilla population som finns kvar uppgår nu till 75 djur, med de finns bara på en enda plats i världen. Sumatranoshörningen är den minsta av alla noshörningsarter med färre än 80 djur kvar uppdelade på isolerade populationer.
Antal trubbnoshörningar minskar generellt i Afrika – och i Sydafrika där 80 procent av världens noshörningar lever. Idag uppskattar man att det finns cirka 18 000 trubbnoshörningar kvar i Afrika, en nedgång från cirka 20 000 sedan 2011.
Tjuvjakt är ett fortsatt stort hot mot alla noshörningsarter – allt från att de skjuts och deras horn sågas av till att de fastnar i snaror och skadas. De har dessutom allt mindre områden att leva i. Där det inte finns tillräckligt stora sammanhängande naturområden splittras djuren i mindre för att rädda noshörningarna tillsammans med myndigheter och lokalbefolkningar.
Åtgärder som krävs är instanser för att stoppa kriminella brottssyndikat, stoppa handeln med noshörningshorn och minska efterfrågan i viktiga transit - och mottagarländer som Mozambique och Vietnam. Flera stora beslag av noshörningshorn har gjorts senare år och flera smugglare hamnat i fängelse.
Fakta noshörning: Noshörningar har vandrat på vår jord i 60 miljoner år och för cirka 20 miljoner år sedan fanns hela 30 noshörningsarter (i familjen Rhinocerotidae, uddatåiga hovdjur). I dag finns fem arter kvar som alla är hotade. Två av dem lever i Afrika (trubbnoshörning och spetsnoshörning) och tre i Asien (indisk noshörning, javanoshörning och sumatranoshörning).
Det mest utmärkande draget är det stora hornet på nosen som består av keratin.
Fakta: Internationella noshörningsdagen (World Rhino Day) instiftades av WWF i Sydafrika 2010. Syftet är att lyfta fram läget för noshörningarna, skydda de djur som finns kvar, stoppa den illegala handeln med noshörningshorn och slå hål på myten om att noshörningshorn har medicinska egenskaper och kan bota sjukdomar.
För frågor, kontakta:
Åsa Fahlman, global artexpert på WWF Sverige, asa.fahlman@wwf.se, nås via pressjouren 08-546 575 00
Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 1077
