– Det är bråttom att hejda de enorma mängder plastavfall som haven tar emot varje dag. Enda möjligheten att få en varaktig förändring är att enas om ett bindande avtal som omfattar plastens hela livscykel. Detta är havens och världens historiska chans, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Om inget görs förutspås plastföroreningarna tredubblas till 2040. Men redan nu är plasten spridd i jord, vatten och luft. Mikroplaster har hittats överallt, i alltifrån snön på Antarktis till havens djup, liksom i allt fler djur och även i människans organ.
Plast produceras dessutom av fossil olja, vilket innebär klimateffekter både i produktion och avfallshantering.
– Vi märker att vi har ett starkt stöd från allmänheten för ett bindande plastavtal – människor vill få stopp på plastföroreningarna. Djuren i haven ska inte behöva äta plast som de dör av på grund av vårt sätt att leva, säger Inger Näslund.
Förhandlingarna om ett globalt plastavtal har pågått sedan 2022 och nu, med start den 25 november, pågår den femte och sista förhandlingsrundan i staden Busan i Sydkorea.
En av knäckfrågorna är om avtalet ska omfatta minskad produktion av plast, vilket flera länder motsatt sig. Enligt WWF är det nödvändigt att avtalet innehåller åtgärder som minskar både produktionen och konsumtionen av ny plast för att komma åt roten av problemet.
WWF kräver därför ett bindande avtal med regler som spänner över plastens hela livscykel – från utvinning av jungfrulig olja och produktion, till återvinning och avfallshantering.
– Vi kan inte urskillningslöst fortsätta öka plastproduktionen som vi gjort sedan 1950-talet. Plast är ett funktionellt material på många områden men det produceras många plastsaker som är helt onödiga. Och all plast är vedervärdigt som avfall och måste tas omhand, säger Inger Näslund.
Enligt WWF är det också avgörande att avtalet innehåller tydliga skrivningar kring förbud och utfasning av de mest skadliga plastprodukterna och kemikalierna, liksom av skadliga produktionsmetoder.
Avtalet måste även innehålla krav för att säkra att plastprodukter som framställs är enkla att återanvända och återvinna. Länderna måste även besluta hur åtgärderna ska finanserias, anser WWF.
WWF uppmanar nu ländernas regeringar att i denna avgörande slutförhandling inte acceptera några försök som kan uppstå för att urvattna avtalet, eller acceptera något annat än bindande skrivningar.
– Det är på sätt och vis ett enkelt budskap från oss. Vi förväntar oss att alla kommer till förhandlingsbordet redo att leverera ett ambitiöst avtal, säger Inger Näslund.
Förhandlingarna pågår i Sydkorea mellan den 25 november och 1 december.
Från WWF Sverige kan Inger Näslund svara på frågor om plastens effekter på hav och miljö. Från det globala WWF-nätverket bevakar norska Eirik Lindebjerg förhandlingarna på plats i Sydkorea. Se kontaktuppgifter nedan.
FAKTA Bakgrund
I mars 2022 beslutade FNs medlemsländer enhälligt att ta fram ett globalt rättsligt bindande avtal för att stoppa plastutsläppen.
Därefter har fyra förhandlingsrundor ägt rum för att ta fram avtalet. Mellan 25 november och 1 december pågår den femte och avslutande rundan, kallad INC-5, i sydkoreanska Busan.
WWF har länge arbetat för att världen ska få ett internationellt bindande plastavtal.
FAKTA Plasten och miljön
-
Varje år dumpas cirka 11 miljoner ton plastskräp i haven. Det mesta kommer från land och en mindre del från sjöfart och fiske.
-
Om vi inte agerar nu på en global nivå kan det finnas mer plast än fisk i haven år 2050.
-
Plastproduktionen förväntas fördubblas till 2040 och konsumtionen öka från 300 miljoner till 600 miljoner ton om inget görs.
-
Globalt återvinns endast 9 procent av all plast.
-
Forskare uppskattar att 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får i sig plast.
Källa: WWF
Kontakt: Eirik Lindebjerg, WWF International, på plats i Sydkorea: eirik.lindebjerg@wwf.no, +47 95 92 13 37
Kontaktpersoner
