Många havslevande arter mår dåligt och torsken i Skagerrak och Kattegatt får rött ljus i Fiskguiden 2020. Däremot ser det ljusare ut för svenska insjöarter. Fiskar som sik, röding, abborre och öring hamnar på grönt ljus. Det visar WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur som släpps idag.
Gösen får grönt ljus i Fiskguiden 2020. Foto: Phototrip, Alamy
Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk.
– Det är glädjande att vi nu kan äta flera insjöfiskar med gott samvete. Flera arter har utvecklats åt rätt håll och en förvaltningsplan har tagits fram för Vätternfisket. Positiva förändringar är också på gång för andra sjöar, vilket vi välkomnar, om vi ska kunna äta mer lokalt fångad fisk i framtiden, säger WWFs generalsekreterare Håkan Wirtén.
Grönt ljus för insjöfiskar som röding och sik
Några positiva exempel på insjöfiskar som fått grönt ljus är garnfiskad röding och sik från Vättern och röding från Ammarnäsregionen i Västerbotten. Sik i Vänern går från rött till grönt ljus. All garnfångad gös i Vänern, Mälaren och Hjälmaren går från gult till grönt ljus och abborren har grönt ljus.
Braxen är en ny matfisk i guiden. Den förekommer rikligt längs svenska kusten där den fiskas med ryssja, främst i Bottenviken. Braxen lever i grunda varma sjöar och i grunda skärgårdsvikar. Insjöfisket får grönt ljus, men där fångas braxen främst som bifångst i MSC-certifierat gösfiske, i kustfisket har braxen gult ljus.
Många havsfiskar lever under tuffa omständigheter. Den hårt prövade Östersjötorsken får fortsatt rött ljus, i sällskap med torsken i Skagerrak och Kattegatt som nu går från gult till rött ljus. Vårlekande sill i västra Östersjön går också från gult till rött ljus.
– Torsken är ett sorgebarn. Fiskestopp råder för östra Östersjön sedan juli 2019, vilket visar hur allvarligt läget är, säger Håkan Wirtén.
Sämre för rödspätta, gråsej och kolja
Rödspätta fiskad med garn eller snurrevad i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön går från grönt till gult ljus. Kolja fiskad med långrev i samma områden går från grönt till gult ljus.
Gråsej, fiskad med bottentrål i Norska havet och Barents hav går från gult till rött ljus. Bifångst av rockor och kungsfisk (uer) förekommer och utkast av oönskad fisk bedöms vara omfattande.
Rött ljus för skipjack – men grönt för vissa sötvattenkräftor
Mycket av tonfisken som fiskas med garn och ringnot i Stilla havet – som burktonfisken skipjack – mår sämre och får rött ljus. Garnfisket brottas med bifångster av bland annat havsköldpaddor, småvalar och mantor och fisket med ringnot sker ofta för hårt.
När det gäller sötvattenkräftor får de vilda turkiska kräftorna nu grönt ljus. Bestånden är stora och välskötta. Grönt ljus får även de egyptiska kräftorna som är ganska nya på den svenska marknaden. Spanska kräftorna har kvar sitt gröna ljus.
– Det är hoppfullt att det finns flera gröna alternativ att välja mellan inför kräftsäsongen i augusti, säger Karin Glaumann, sakkunnig fisk och marknad på WWF.
Odlade sötvattenkräftor från Kina hamnar däremot på rött ljus. Informationen är bristfällig, inte minst om varifrån fodret kommer. Den svenska signalkräftan har gult ljus.
Välj bort fisk med rött ljus
Arter som WWF helt avråder från är ål, hajar och rockor, vitling och röd snapper. De är hotade och saknar gröna eller gula alternativ i guiden. Generellt bör man vara försiktig med djuphavsfiskar som hälleflundra, marulk, kungsfisk/uer, rödtunga och havskatt. De växer långsamt och blir könsmogna sent och det gör dem känsliga för överfiske.
– Kraven på ett ansvarsfullt fiske ökar världen över. Handeln, inköpare och restauranger spelar en stor roll. Vi uppmanar dem att göra medvetna och mer hållbara val genom att välja bort arter med rött ljus och öka andelen med grönt ljus, säger Karin Glaumann.
Sill och musslor klimatsmarta val
Fiskguiden innehåller ingen klimatgranskning, men sill, skarpsill och makrill är ofta miljösmarta val, enligt WWF. De lever i stim och fångas till största delen med snörpvad och flyttrål. Låg bränsleförbrukning på båtarna, ganska kort fångsttid, små bifångster och liten bottenkontakt är fördelar. Odlade musslor är exempel på klimatsmarta skaldjur.
Fakta: Fiskguiden, WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur, finns digitalt och via app. Den lanserades första gången i Sverige 2002 (tryckt version) och har nått miljoner människor. Grönt ljus är ”Bästa val”, gult ljus ”Var försiktig” och rött ljus ”Låt bli”.
Guiden är en hjälp för konsumenter, dagligvaruhandel och restauranger att göra mer hållbara val. Den är också en del i WWFs arbete för att värna marina ekosystem och stoppa utfiskningen av våra vatten.
Högupplösta bilder på fisk finns här:
FAKTA: Svenskarna äter cirka 14 kilo sjömat per person och år, vilket motsvarar 1-2 fiskmåltider per vecka. Lax, sill, torsk och räkor står för den största delen av konsumtionen och laxen är mest populär. Andra vanliga arter är alaska pollock, makrill, gråsej, regnbåge och tonfisken skipjack. En stor del av importen kommer från Norge, Danmark och Kina.
För kostråd kring fisk och miljögifter, se livmedelsverkets hemsida: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/fisk
Fakta: Drygt 90 procent av världens kommersiella fiskbestånd är fullt utnyttjade eller överfiskade. Välj fiskar som har grönt ljus i Fiskguiden eller som är certifierade enligt MSC (Marine Stewardship Council), ASC (Aquaculture Stewardship Council) eller KRAV för att göra bra val.
För frågor, kontakta:
Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF, 0705-65 45 15 (frågor kring insjöfisk/Vättern)
Inger Näslund, senior havs-och fiskexpert WWF, 070-105 30 57, inger.naslund@wwf.se
Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77, marie.vonzeipel@wwf.se
