SMHI varnar för gräsbränder i Sverige och flera skogsbränder har rasat runt om i Sverige. Efter en längre period av torrt väder i Sverige har SMHI utfärdat en varning för vattenbrist, särskilt i södra Sverige.
– Tyvärr tyder prognosen för sommaren att vi kan råka lika illa ut som 2018, med svår torka och vattenbrist. Det kan innebära storskaliga skogs- och gräsbränder, skördar som slår riktigt illa, boskap som måste nödslaktas, vattenransonering när brunnar sinar och skadeinsekter som slår till mot jordbruk och skogsbruk. Även vilda djur kommer att drabbas när bäckar och grunda sjöar torkar ut och många djur kommer att törsta. Grodor, fiskar som öringen och insekter riskerar att dö, säger Tom Arnbom, WWF, senior naturvårdsexpert, WWF.
Värmeböljor med extremhetta och torrperioder kan även påverka vår hälsa negativt, på grund av uttorkning och stress för kroppen. Det är viktigt att hålla sig i skuggan och dricka mycket. Extremväder har orsakat 195 000 dödsfall i Europa mellan 1980-2021, enligt EU:s miljöbyrå EEA. Värmeböljor stod då för 81 procent av dödsfallen. En analys från WWF 2022 visade att 17 procent av Europas invånare och 13 procent av BNP löper stor risk att direkt påverkas av vattenbrist år 2050.
Värmeböljan och torkan år 2018 ger fortfarande stora konsekvenser för Sverige. Jordbrukare var tvungna att ta lån för att utfodra boskap, träd stressades så att deras immunförsvar mot skadeinsekter och svampsjukdomar försämrades. Det finns risk att många träd slås ut på lång sikt.
Vi behöver omedelbart öka takten i klimatomställningen och minska utsläppen drastiskt här och nu med kraftfulla åtgärder. Det är viktigt att vi anpassar vårt samhälle och städer för att öka motståndskraften mot klimatförändringens effekter, samtidigt vi minskar utsläppen omedelbart. För att ligga ett steg före måste vi vara förberedda på lägre grundvatten och att skapa vattenreserver som kan gynna biologisk mångfald samt skydda skog och jordbruk, anser WWF. En självklar åtgärd är att återskapa våtmarker och se till att det även byggs dammar för att hjälpa jordbruket med bevattningen när det är som svårast. Diken i skogen bör läggas igen för att skapa blå oaser i skogen och därmed minska spridningen av skogsbränder, och samtidigt gynna den biologiska mångfalden.
– I sommar bör vi vara mycket försiktiga med att använda vatten till gräsmattor, pooler, golfbanor och liknande. Det handlar om vår framtid och om det blir ett riktigt illa kommer det uppskattningsvis kosta jord- och skogsbruket minst hundratals miljoner i skador, säger Tom Arnbom.
TIPS för att hjälpa djuren i din trädgård, om hettan slår till:
Ett fågelbad hjälper både fåglar, insekter och små däggdjur om det är i marknivå.
Klipper man gräsmattan riskerar den att bli brun. Så klipp endast det som används.
Om man måste vattna trädgårdsväxter och grönsaksodlingar gör det sen kväll eller på natten då minskar avdunstningen betydligt.
I framtiden kanske vi måste avstå från trädgårdsväxter som behöver mycket vatten.
Lämna gärna delar av trädgården att bli helt vild. Djur som riskerar att torka ut kan hitta en fristad där.
Spara gärna en rishög där djur kan fly undan hettan.
WWFs uppmaning till politiker, företag och investerare:
- Påskynda genomförandet av EUs vattendirektiv som syftar till att skydda och förbättra EUs alla vatten.
- Stödja EUs förslag till ny restaureringslag. Lagen ställer krav på EUs medlemsländer att bland annat restaurera påverkade vattendrag och våtmarker.
- Sätt vetenskapligt baserade klimatmål. Klimateffekterna driver på extremväder som torka och översvämningar.
- Kartlägg företagets värdekedjas risker kopplade till vatten. Använd gärna WWFs vattenriskfilter.
- Agera på de framkomna riskerna. Samarbeta med företag och investerare och driv på för mer hållbar vattenhantering i och utanför branschen.
- För dialog med bolag och driv på för att företag ska redovisa och hantera sina vattenrisker.
Fakta: Vad beror detta nya extrema väder på? Vi människor har under lång tid varit orsaken till ökade utsläpp av växthusgaser. Det har medfört en accelererande klimatförändring med oanade effekter. En sak som vi vet med bestämdhet är att medeltemperaturen ökar, även i haven. SMHI rapporterade att världshaven aldrig uppmätts så varma som under påsken 2023, de var då 21,1 grader.
I Arktis handlar den globala uppvärmningen redan om hela 3-4 graders ökning, och i Sverige har vintertemperaturen redan ökat med 3 grader i genomsnitt. Förutom ökad temperatur har även frekvensen av extremväder ökat, exempelvis orkaner, bränder, översvämningar, torrperioder, värmeböljor, skyfall och köldknäppar. Dessa extremer är ofta mer förödande för arter än en ökad medeltemperatur då ytterligheterna kan överskrida arters möjlighet att överleva.
För mer information, kontakta:
Tom Arnbom, senior naturvårdsexpert WWF, 070-554 40 66
Pressjouren 08-546 575 00, press@wwf.se
