– Situationen för både Östersjön och många av våra vanliga matfiskar är på många sätt bekymmersam. Men allt är inte mörkt, utan det finns mer hållbara alternativ att välja, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.
I årets upplaga av WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur, Fiskguiden, kan man se att flera trender går i rätt riktning. Bland annat har för första gången lax från Norge som produceras i landbaserade recirkulerande system (RAS) utvärderats – och får grönt ljus, vilket betyder att det är ett bra val. Norsk lax odlad i marina nätkassar får fortsatt gult ljus. Den populära matfisken Alaska pollock, som är fiskad i Berings hav har gått från gult som betyder undvik, till grönt som står för bra val, tack vare förbättrad förvaltning.
Samma sak gäller siklöja från Bottenviken, som visar att ett väl förvaltat fiske kan leda till ett mer hållbart uttag.
– Dessa framsteg visar att vi kan göra skillnad om vi ställer om till en mer hållbar produktion både inom fisket och odling av fisk och skaldjur, så kallat vattenbruk, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert och ansvarig för Fiskguiden på WWF.
Flera utmaningar
Samtidigt kvarstår flera utmaningar. Det handlar delvis om ett okontrollerat och storskaligt överfiske som gjort att bland annat Östersjön och exempelvis strömmingen är under fortsatt press.
Strömming/sill från västra och centrala Östersjön och Bottniska viken får rött ljus, låt bli, på grund av överfiske och bristande förvaltning. Det är inte bara oroande eftersom det är en populär matfisk, utan också för att det är en viktig art för hela Östersjöns ekosystem.
– Kvoter för flera fiskarter i Östersjön sätts fortfarande över vetenskapliga rekommendationer. För 2025 ligger fyra av tio kvoter över de vetenskapliga råden, vilket riskerar att förvärra läget för redan hårt drabbade bestånd och ett oerhört ansatt innanhav, säger Inger Melander.
Likt Östersjön befinner sig våra övriga hav också under en enorm press. Decennier av överfiske och destruktiva fiskemetoder har satt sina spår vilket lett till att majoriteten av världens fiskbestånd antingen är överfiskade eller fiskade till sin gräns. Utöver trycket från fisket så utsätts haven även för många andra hot som klimatförändringarna, nedskräpning och försurning, och allt detta leder till att viktiga och unika livsmiljöer och marina arter försvinner.
Omfattande fusk
Ytterligare ett problem är det omfattande fiskefusket, som exempelvis inom det svenska räkfisket. Fusket där handlar om att den mindre värdefulla råräkan kastas ut för att spara på kvoterna och maximera intäkter.
Räkor som är fiskade i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön (danskt, norskt och svenskt fiske) får fortsatt rött ljus i Fiskguiden.
En annan bidragande faktor är en alltför svag efterlevnad av EU-regler som hotar både fiskbestånd och trovärdigheten i fiskförvaltningen.
– Ska vi kunna äta hållbart fångad fisk både nu och i framtiden så måste vi fokusera på hela ekosystemet. Vi måste jobba på flera plan samtidigt för att vända trenden. Vi har makten att påverka. Att välja rätt i fiskdisken i dag kan bidra till att rädda haven och säkra välmående fiskbestånd för framtiden, säger Inger Melander.
Fakta
- WWF Fiskguiden har kommit ut sedan 2002 och har bidragit till att göra handeln med fisk och skaldjur mer hållbar.
- WWFs Living Planet Report visar att populationerna av marina ryggradsdjur har minskat med 56 procent sedan 1970 och ryggradsdjur som lever i sötvatten med 86 procent.
- I Sverige äter man cirka 12 kilo fisk och skaldjur per person och år. Lax, sill, torsk och räkor är de vanligaste arterna.
- I Fiskguiden sker bedömningen med ett trafikljussystem – grönt (bra val), gult (undvik - ät max 3-4 gånger per år), rött (låt bli).
- Hållbarhetskriterierna som ligger till grund för bedömningarna är: Fiskets påverkan på beståndet och ekosystemet och förvaltningens effektivitet. För odlade arter granskas också nyttjandet av naturresurser, ekosystempåverkan och social påverkan.
Nytt i WWF Fiskguiden 2024:
- Närmare 100 arter är med i guiden
- 52 arter har alternativ på grönt ljus.
- 31 arter saknar i dag alternativ på grönt ljus (bland annat flundra, havskatt, hälleflundra, kummel, lubb, långa, marulk, rödspätta, rödtunga, sjurygg, svärdfisk, torsk, tunga).
- 10 arter saknar i dag alternativ på grönt och gult ljus: ål, havsål, haj, rocka, svensk flodkräfta, argentinsk rödräka, chilensk räka, glansräka, flundra/skrubbskädda och stillahavsspätta.
Grönt ljus
- Lax (Salmo salar): Odlad i slutna landbaserade system (RAS), Norge. Kontrollerad odling med relativt låg miljöpåverkan och effektiv förvaltning. (Utvärdering av ny produktionsmetod).
- Alaska pollock (Theragra chalcogramma): Trål/bottentrål, Berings hav. Förbättrad beståndsstatus och måttligt koldioxidavtryck. (Tidigare gult ljus).
- Sej (Pollachius virens): Pelagisk trål, Färöarna. Förbättrad beståndsstatus och låg habitatpåverkan. (Tidigare gult ljus).
- Kolja (Melanogrammus aeglefinus): Långrev, Island och Nordatlanten. Förbättrat beståndsstatus och låg koldioxidpåverkan men viss risk för bifångst. (Tidigare gult ljus).
- Siklöja (Coregonus albula): Trål/bottentrål, Bottenviken. Småskaligt fiske med begränsat uttag. Låg risk för bifångst. (Tidigare gult ljus).
- Tonggol tonfisk (Thunnus tonggol): Lin/spöfiske, Stilla havet. Låg påverkan på ekosystem och begränsad andel bifångst. (Tidigare gult ljus).
- Vit tonfisk/albacore (Thunnus alalunga): Lin/spöfiske, Södra Stilla havet. Låg ekosystempåverkan men förvaltning behöver förbättras. (Tidigare gult ljus).
Gult ljus
- Torsk (Gadus morhua): Odlad i öppna kassar, Norge. Låg habitatpåverkan men risk för rymningar och sjukdomsspridning. (Utvärdering av ny produktionsmetod).
- Vit tonfisk/albacore (Thunnus alalunga): Lin/spöfiske, Norra Stilla havet. Ineffektiv förvaltning och bifångstproblematik. (Tidigare grönt ljus).
- Anchoveta (Engraulis ringens): Ringnot, Chile. Något förbättrad beståndsstatus men risk för negativ nedgång återigen vid högt fisketryck. (Tidigare rött ljus).
- Sej (Pollachius virens): Trål/bottentrål, Barents hav. Förbättrad beståndsstatus men fortsatt negativ påverkan på bottenhabitat och ETP-arter. (Tidigare rött ljus).
Rött ljus
- Tunga (Solea solea): Nät/garn, Biscayabukten. Minskande lekbestånd och negativ påverkan på ETP-arter. (Tidigare gult ljus).
- Liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides): Långrev, trål, Nordatlanten. Minskad biomassa och negativa effekter på ekosystemet. (Tidigare gult ljus).
- Ansjovis (Engraulis encrasicolus). Ringnot. Portugals farvatten. Minskad biomassa. Överfiske pågår. Förekomst av utkast och bifångst av marina däggdjur. Ineffektiv förvaltning.
För mer information, besök wwf.se/fiskguiden
Kontaktpersoner
