– Även om framsteg sker, pekar rapporten på att centralbanker och tillsynsmyndigheter fortfarande gör för lite för att hantera miljörisker. Det kan slå hårt mot världens samhällen och ekonomier, även här i Sverige eftersom ekonomin är global. För att styra finanssektorn rätt bör centralbanker och tillsynsmyndigheter införa minimikrav för alla hållbarhetsområden i den finansiella tillsynen, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Rapporten ”Sustainable Financial Regulations and Central Bank Activities” (SUSREG) visar att endast 18 procent av de undersökta centralbankerna gör tydliga framsteg med att integrera klimatrelaterade risker i sin penningpolitik och verksamhet. Samtidigt tar hela 68 procent av höginkomstländerna fortfarande inte tillräcklig hänsyn till klimat och miljö i sin banktillsyn.
Överlag visar rapporten på stora skillnader i arbetet mellan länderna, både vad gäller ambitionsnivå och hur hållbara finansiella åtgärder implementeras. Flera av länderna med högst biologisk mångfald, däribland i Asien och Latinamerika, har svaga tillsynsregelverk för natur och miljö och har därför höga naturrelaterade risker.
Enligt rapporten har Sverige relativt starka regleringar för både klimat och miljö. Det beror framför allt på att Finansinspektionens krav går i linje med EUs system för finansiell tillsyn.
– Finansinspektionens och Riksbankens riskanalyser visar på att de inser att en hållbar utveckling är nödvändig för att skydda konsumenter och behålla den finansiella stabiliteten. Men man behöver ta större hänsyn till biologisk mångfald i tillsynen, ställa krav på att aktörer har mål och omställningsplaner och inkludera miljörisker i bankers utlåningskriterier, säger Magnus Emfel, chefsekonom på Världsnaturfonden WWF.
Vid FNs klimattoppmöte COP28 i december enades länderna om att världen ska bort från fossila bränslen. En koldioxidsnål ekonomi kräver att finanssektorns kapital används för att ställa om vårt energisystem, och även skyddar naturen som en integrerad del av effektiva klimatåtgärder.
Resultat ur rapporten:
- Undersökta tillsynsmyndigheter och centralbanker fokuserar övervägande på klimatrelaterade risker.
- Ett fåtal länder har utvecklat övervakningsmetoder för förlust av biologisk mångfald, och sektorsspecifika riktlinjer vid utlåning till företag i sektorer med hög risk. Det senare för att hjälpa finansiella institutioner att bedöma kundernas miljömässiga och sociala risker.
- Några av de största utsläpparländerna saknar tillräckliga riktlinjer för att hantera klimatrisker i sin tillsynsverksamhet. Mer än hälften (20 av 37) av de undersökta länderna som satt nettonollmål för sina klimatutsläpp har svag klimatreglering i sin tillsyn av bank- och försäkringsverksamhet.
Vad WWF vill se från centralbanker, lagstiftare och tillsynsmyndigheter:
WWFs vägledning för en naturpositiv ekonomi rekommenderar nya nominella ankare, det vill säga ett slags långsiktigt mål, för centralbanker och tillsynsmyndigheter; däribland att vända förlusten av biologisk mångfald till 2030 och styra mot 1,5-gradersmålet till 2050. WWF uppmanar därför centralbanker, finansiella lagstiftare och tillsynsmyndigheter att:
- Publicera transparenta och mätbara omställningsplaner för verksamheten.
- Använda den data som finns tillhands. I stället för att vänta på perfekta modeller och data bör tillsynsmyndigheter prioritera åtgärder som minimerar potentiella miljörisker.
- Använda penningpolitikens verktygslåda för att hantera miljömässiga och sociala risker, genom att ställa om de mest skadliga sektorerna i portföljen och påverka portföljbolag att anpassa sina affärsmodeller att bli hållbara.
- Införa högre kapitalkrav för de finansiella institut som lånar, investerar och försäkrar bolag som bedriver miljöskadlig aktivitet.
- I Sverige vill WWF se att Finansinspektionen och Riksbanken utvecklar tillsynen genom att ta större hänsyn till sociala och naturrelaterade risker, beroenden och påverkan. De bör också ställa krav på mål och omställningsplaner för finansiella aktörer och integrera miljörisker i bankernas kapitaltäckningskrav.
Om miljömässiga och sociala risker i ekonomin
Näringslivet och det ekonomiska systemet är helt beroende av naturen och fungerande ekosystem. Redan idag kan ekonomi, börs och företagsverksamheter påverka och påverkas av exempelvis brist på råvaror, ökad fattigdom eller extremväder. I takt med att klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald ökar, ökar också risker och konsekvenser för ekonomin. För att ha en långsiktig stabil finansiell utveckling är det av yttersta vikt att dessa risker tas i beaktning av de stora aktörer som utövar tillsyn av länders ekonomiska system, och att man prioriterar åtgärder som styr mot ökad hållbarhet.
Om rapporten
”Sustainable Financial Regulations and Central Bank Activities” (SUSREG) är en årlig internationell mätning från WWF sedan 2021. SUSREG Tracker är WWFs onlineverktyg som utvärderar centralbankers och tillsynsmyndigheters framsteg vad gäller integrering av miljömässiga och sociala risker i sin finansiella reglering och tillsyn. Årets analys omfattar 47 jurisdiktioner, som tillsammans står för över 88 % av världens BNP, 72 % av de globala utsläppen av växthusgaser och 11 av de 17 länder i världen med störst biologisk mångfald.
Läs sammanfattning av rapporten.
För mer information, kontakta:
- Magnus Emfel, chefsekonom WWF, magnus.emfel@wwf.se, 070-541 98 02
- Erika Reje, kommunikation näringsliv och finans WWF, erika.reje@wwf.se 076-545 40 00
