WWF välkomnar många förslag som läggs fram av artskyddsutredningen. Det handlar bland annat om tydligare regler kring vad som ska skyddas och kompensation för markägare, skärpningar av artskyddsbrott och förbud mot privata samlingar av fågelägg. Men regeringen bör vässa artskyddet mer när förslagen ska bli verklighet.
Många orkidéer är fridlysta - här norna. Foto: Ola Jennersten
– WWF har länge drivit på för ett förbud mot äggsamlingar och det är mycket positivt att utredningen föreslår ett totalförbud. Vi välkomnar också förslag att skärpa arbetet mot illegal handel med hotade arter, exempelvis orkidéer. Tullen ska också få befogenheter att beslagta Cites-skyddade arter vid Sveriges inre gräns mot EU. Men artskyddet behöver vässas mer, säger Peter Westman, t f generalsekreterare på WWF. Läget är illa för arter i skog, sjöar, hav och jordbruksmark.
Idag är 4700 svenska arter rödlistade (var femte art) och hälften av dem är kopplade till skogen. Det nationella miljömålet om ett rikt växt- och djurliv har inte nåtts och trenden har ofta varit negativ. I en rapport nyligen visade WWF och Naturskyddsföreningen att Sverige inte klarar de globala FN-målen för biologisk mångfald.
I dagsläget är cirka 800 arter fridlysta i Sverige enligt artskyddsförordningen – merparten är fåglar och kärlväxter. Utredningens förslag till förändringar i artskyddsförordningen innebär en tydligare uppdelning mellan fågeldirektivet och livsmiljödirektivet (art-och habitatdirektiven).
–Vi ser med oro på att förslagen försvagar skyddet för fåglars livsmiljöer i regelverket jämfört med idag, säger Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy WWF.
Många av delarna i artskyddsutredningen hör ihop med skogsutredningen som presenterades i våras.
–Artskyddsförordningen är ett viktigt verktyg för att bevara biologisk mångfald, inte minst utanför skyddade områden. Men reglerna har sällan tillämpats när det gäller jord- och skogsbruk. Vi tror att förslagen totalt sett kommer att bidra till starkare artskydd om de genomförs, säger Emelie Nilsson.
WWF välkomnar förebyggande åtgärder för att stärka artskyddet och minska konflikterna, men efterlyser en större satsning på åtgärdsprogram för hotade arter. Skogsbruket behöver lämna mer hänsyn än idag och markägarna bör få ersättning när artskyddet har stor påverkan på brukandet. En förutsättning är att statliga medel avsätts, men lagarna begränsar den möjligheten. En branschfinansierad fond bör inrättas för att ge mer ersättning till markägare än vad lagen säger, enligt WWF.
Läs WWFs, SNFs och Birdlife Sveriges debattartikel i Svenska Dagbladet:
https://www.svd.se/regeringen-bor-vassa-artskyddet-mer
Fakta: Artskyddsförordningen omfattar bestämmelser om fridlysning, artskyddsbrottslighet och handel med hotade arter. Den bottnar till stora delar i konventioner och EUs regelverk, som EUs livsmiljödirektiv, fågeldirektiv och CITES-konventionen. Otydlighet kring regelverket har lett till flera uppmärksamma rättsfall. Med anledning av detta bad Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 2016 regeringen att förtydliga reglerna. 2020 tillsattes Artskyddsutredningen som en del av januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. WWF har deltagit med en expert i utredningen. Fakta: Detta ska Artskyddsutredningen göra
■ Se över Artskyddsförordningen för att säkra att regelverket effektivt och rättssäkert kan skydda arter och att lagstiftningen är tydlig kring markägares rätt till ersättning.
■ Ta ställning till om ändringar i Miljöbalkens ersättningsbestämmelser eller andra delar av balken är nödvändiga.
■ Se över fridlysningsbestämmelserna.
■ Utreda och vid behov föreslå hur ersättning bör beräknas och finansieras.
Se över bestämmelserna om handel, innehav och transport av hotade arter
För frågor, kontakta:
Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy WWF, mobil 076-314 79 58
Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77
