Antalet rödlistade arter i Sverige har ökat med 11 procent på fem år. Det visar SLU Artdatabanken i den nya rödlistan som publiceras idag. Det går bättre för till exempel utter och havsörn, men sämre för skalbaggar, fjärilar, mossor och flera fågelarter. Människans verksamhet på land och i vatten är orsaken och det är dags att vända trenden, menar WWF.
Gammelskogen är artrik - men avverkning och igenväxning i skogs-och jordbrukslandskapet gör att fler arter hotas och hamnar på rödlistan. Foto: Ola Jennersten /WWF
– Det är positivt att det går ganska bra för flera däggdjur och groddjur. Däremot är läget kritiskt för en rad växter och djur som hotas av vår mark- och vattenvändning. Det är bråttom med kraftfulla åtgärder för att vända trenden, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.
I Artdatabankens granskning av nära 22 000 av landets arter är drygt var femte (22 procent) rödlistad, en ökning från 4 273 till 4 746 sedan 2015. Av dem anses nästan hälften vara hotade (2 249). Orsakerna är krympande och fragmenterade livsmiljöer på grund av exempelvis avverkning och igenväxning. Två av tre rödlistade arter (68 procent) är på nedgång och förlusten av artmångfalden går fortare. Som exempel har minst 900 rödlistade arter försvunnit från minst ett län.
Bland de rödlistade arterna finns de flesta i skogen (2 000) och i jordbrukslandskapet (1 600). På fem år har antalet rödlistade fågelarter ökat med 21 procent. Av Sveriges 245 häckande fågelarter har var tredje minskat så kraftigt att de nu är med på rödlistan.
I skogslandskapet är bland annat talltita, entita, hornuggla och slaguggla rödlistade. Skogsavverkning, otillräckligt skydd av skog samt brist på lövträd och gamla träd, ligger bakom. I jordbrukslandskapet är de främsta orsakerna framförallt intensifierad brukning eller att skötseln av de blomrika ängs- och betesmarkerna försvagats eller har upphört helt. Att värdefulla småbiotoper som stenmurar och öppna diken tas bort är ytterligare orsaker.
– Rödlistan visar att arterna behöver mer skydd, stärkt hänsyn och återskapade livsmiljöer. Det är dags att på allvar tackla de här frågorna om vi vill ha ett hållbart skogs- och jordbruk, säger Linda Berglund, avdelningschef för skog & arter på WWF.
För marina miljöer och arter är kunskapsläget betydligt sämre än för dem på land. Drygt hälften av de rödlistade havslevande arterna är placerade i kategorin Kunskapsbrist (DD). Förändringar i havsmiljön sker snabbt och situationen är allvarlig. Ålgräsängar som är en mycket viktig uppväxtmiljö för andra arter fortsätter att minska och finns nu i rödlistan. Sjöfåglar som ejdern har det tufft. Den unika populationen av Östersjötumlare, som bara har några hundratal individer kvar, klassas som akut hotad. Orsakerna är komplexa och det kan handla om bifångster i fisket, miljögifter och undervattensbuller från båttrafik.
– Resultatet för Östersjöns tumlare är sorgligt nog ingen överraskning. Det bekräftar det dystra läge vi känt till sen länge. Det är oerhört viktigt att Sveriges beslutsfattare ser till att åtgärder vidtas snarast så att tumlarna får det faktiska skydd de behöver, säger Stina Nyström, sakkunnig på hav & vatten på WWF.
Klimatförändringar påverkar idag cirka 400 arter i fjällen, inte minst mossor som kräver snölegor. Ett av Skandinaviens mest hotade däggdjur, fjällräven, går det nu bättre för efter intensiva åtgärder. Men i ett varmare klimat kan den få det svårare på lång sikt. Trots att fjällrävarna ökat till cirka 350 individer i fjällkedjan, klassas arten fortfarande som starkt hotad.
WWF anser att det behövs kraftiga insatser för den biologiska mångfalden såväl i Sverige som globalt för att vända den nedåtgående kurvan. De pågående förhandlingarna inom FNs konvention för biologisk mångfald liksom EUs 2030-strategi för biologisk mångfald måste resultera i ambitiösa åtgärder i Sverige och i övriga länder.
WWF- förslag på åtgärder:
Ökat skydd och mer anslag till skydd och skötsel av naturmiljöer på land och i hav. Restaurera fler naturmiljöer som våtmarker, grunda vikar, ädellövskog och naturbetesmarker. Satsa på skogspolitik med höjda miljökrav. Mer hyggesfritt skogsbruk som tillåter en trädkontinuitet som många arter är beroende av.
Stoppa fortsatt intensifiering av skogsbruket och skydda nyckelbiotoper. Höj ersättningen för skötsel av värdefulla ängs- och betesmarker. Utveckla miljöstöd för naturvårdsåtgärder i jordbrukslandskapet som gynnar till exempel pollinatörer och fåglar i åkerlandskapet
Utveckla skötseln av infrastrukturmiljöer som kraftledningsgator, järnvägs- och vägkanter för att gynna hävdkrävande arter.
Inför ekosystembaserade havsplaner för effektivt skydd och hållbart nyttjande av alla svenska havsområden
Förbättra genomförandet av art- och habitatdirektivet, fågel-, vatten-, och havsmiljödirektivet.
Satsa på en hållbar rovdjursförvaltning som ökar förtroendet för den
Artskyddsregler och tillämpning som säkrar arternas bevarande
Stärk arbetet mot främmande arter genom förebyggande åtgärder och ökade insatser för bekämpning
Utveckla övervakningen av arter och naturmiljöer.
Läs mer om Rödlistan 2020 här: https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/Sammanfattning-rodlista-2020/
Fakta: Rödlistan tas fram av SLU Artdatabanken tillsammans med 14 expertkommittéer. Rödlistan 2020 är den femte samlade listan för djur, svampar och växter.
Relativt vanliga fågelarter som gråkråka, skrattmås och rödvingetrast är nu i kategorin "nära hotad". Igelkotten har minskat i antal och går från livskraftig till "nära hotad" liksom skogsharen. Vargen klassas nu som "starkt hotad". Exempel på arter det går bättre för är t ex utter, havsörn och flera arter av fladdermöss.
Vad gör WWF? WWF arbetar både med naturvård i praktiken, med politisk påverkan och certifiering för hållbart brukande. WWF har under åren jobbat med att bevara arter och livsmiljöer i projekt som Fjelles Fjellrev som stärkt populationen av fjällrävar i biosfärområdet i Vindelälven. WWF har också stött våtmarksprojekt i Tåkern, Hjälstaviken, Kvismaren och skärgårsprojekt med arter under och över ytan samt artprojekt som jaktfalk, havsörn och stora rovdjur med flera.
För frågor, kontakta:
Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF, 0705-65 45 15
Peter Roberntz, skogsexpert WWF, 073-342 32 27
Inger Näslund, havsexpert WWF, 070-105 30 57
Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77
