Algblomningen i Östersjön har startat. Det är en effekt av övergödningen som visar att läget är allvarligt för vårt innanhav och det är vi själva som bär ansvaret. Höga halter av växtnäringsämnen i Östersjön från våra avlopp, läckage från jordbruksmark och Östersjöns döda bottnar gör att vi varje sommar får problem med stora områden av algblomning längs med våra kuster.
Foto: Pävi Rosqvist, WWF Finland.
Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Läget är allvarligt då mätningar från SMHI visar att stora delar av Östersjöns botten är syrefri och en tredjedel lider av syrebrist. De extrema algblomningarna är ett tecken på att Östersjön är ur balans och drar även igång en ond cirkel. Gamla utsläpp av fosfor läcker ut från bottnarna och förvärrar övergödningen.
– För att öka takten i vattenmiljöarbetet behöver politiken bättre lyfta fram och stödja jordbruk som använder Östersjövänliga metoder. En av de åtgärder vi särskilt uppmuntrar till är anläggning och restaurering av våtmarker, som fångar upp näringen på vägen mot havet. De är samtidigt viktiga livsmiljöer för många arter och kan bidra till att minska klimatutsläpp och vara en resurs för bevattning, säger Jenny Jewert, expert hållbart jordbruk hos WWF.
Algblomning är ett naturligt fenomen under sommarhalvåret men på grund av allt för höga utsläpp av näringsämnen i Östersjön blir tillväxten av planktonalger allt för intensiv. Vissa av algerna som exempelvis de blågröna inom gruppen cyanobakterier, är de alger som producerar giftämnen som människor och djur kan bli sjuka av om vi får i oss det när vi badar. Vid en cyanobakterieblomning färgas oftast vattnet grönt, blågrönt, gulaktigt eller rött till rödbrunt, det är tydligt grumligt och/eller fyllt av små tråd- eller prickformade växtplankton.
WWF uppmanar länderna runt Östersjön att leva upp till sina löften och minska sina utsläpp av övergödande ämnen. Syrebristen och de döda bottnarna breder ut sig och de extrema algblomningarna återkommer år för år. WWF arbetar hårt för att länderna ska uppfylla sina åtaganden för att minska övergödningen och utsläppen. Även om Sverige har gjort stora insatser är det långt kvar innan Sverige når sina uppsatta miljömål.
I Sverige är jordbruket den största orsaken till näringsläckage, men reningsverk, industri, enskilda avlopp och dagvatten bidrar också med övergödande ämnen som sedan hamnar i såväl insjöar som Östersjön. Lantbruket har gjort viktiga insatser för att förbättra vattenmiljön, bland annat skapat gräsbevuxna skyddszoner som skiljer åkermark från vattendrag, och fångar upp näringen som läcker från åkern. Många lantbrukare försöker också hålla åkermarken grön året runt och jobbar med olika odlingstekniker för att minska näringsförlusterna, vilket välkomnas av Jenny Jewert.
Men det är inte bara politikernas beslut som påverkar läget i Östersjön. Företag och privatpersoner bär också en del av ansvaret. Som konsumenter och privatpersoner kan vi bidra till att bekämpa övergödningen, till exempel genom att fixa våra enskilda avlopp och tömma båttoaletten i hamn. Bara genom att agera tillsammans på detta sätt kan vi få mindre algblomningar under framtida somrar.
Fakta: Östersjön
Östersjön, som har bräckt vatten, gränsar till nio länder. Det bidrar med mat, jobb och turism – men räknas idag till ett av världens mest förorenade hav. Bland hoten finns övergödning, överfiske, ökande sjöfart och utsläpp av miljögifter. Näringsläckaget har minskat de senaste decennierna. Men det dröjer innan vi ser de positiva effekterna av minskade utsläpp till havet. Mycket näring finns lagrat i bottensedimenten. Östersjön är också ett relativt slutet innanhav, och det tar mer än 30 år att byta ut allt vatten.
Så jobbar WWF för ett mer hållbart innanhav:
WWF arbetar för att stoppa övergödningen och farliga utsläpp, skydda viktiga områden, stoppa ohållbart fiske, skapa säkrare sjöfart och minska oljeutsläpp. WWF vill öka medvetenheten om de problem Östersjön står inför, engagerar våra politiker i Östersjöfrågan, inte bara i Sverige utan i alla Östersjöländerna. Läs mer här.
WWF vill att:
- Östersjöländerna lever upp till sina åtaganden i den gemensamma handlingsplanen för Östersjöns miljö (Baltic Sea Action Plan inom HELCOM) och minskar sina utsläpp av växtnäringsämnen.
- Östersjöländerna gör mer för att minska jordbrukets näringsläckage och utsläpp från avloppsvatten från mindre samhällen och enskilda hushåll.
- Regeringen beslutar om ett förlängt torskfiskestopp i Östersjön, som gäller även under 2021.
- Utsläpp av avloppsvatten bör förbjudas för all kommersiell sjöfart, inte endast kryssningsfartyg.
- Regeringen beslutar om en nationell strategisk plan för jordbruket som innebär att Sverige kan nå både miljömål och mål om ökad produktion.
- Fler åtgärdssamordnare (LEVA-samordnare) anställs runt om i landet. LEVA-samordnarna (Lokalt engagemang för vatten) kan se till att våtmarker hamnar på rätt plats i landskapet, föra samman olika intressen i ett avrinningsområde och identifiera kostnadseffektiva lösningar. En viktig uppgift för LEVA-samordnarna är också att vara ett administrativt stöd till företag som vill utföra miljöåtgärder.
Detta kan du som privatperson göra för Östersjön:
- Se till att tömma toalettvattnet från din båt i hamn och föreslår att ta upp avloppsdumpning från sjöfart i stället som är även en punkt i vår BSAP Shadow plan.
- Har du enskilt avlopp till huset eller sommarstugan? Se till att följa de senaste bestämmelserna.
- Skrubba rent klippor under vatten som är bevuxna med fintrådiga alger. Då får blåstångslarverna en ren plats att sätta sig fast på. Blåstången är Östersjöns viktiga skogar och bidrar till att vattnet renas.
- Var noga med att slänga skräp i papperskorgen och panta dina flaskor och burkar.
- Använd endast miljömärkt bottenfärg till båten.
- Bli Östersjöfadder hos WWF och hjälp oss i vårt arbete med att väcka liv i Östersjön.
För bilder och mer info:
www.wwf.se/pressrum
För frågor, kontakta:
Jenny Jewert, jordbruksexpert tel 073-642 32 02
Inger Näslund, senior havsexpert tel 070-1053057
WWF press, 08-546 57 500, press@wwf.se
