– Östersjön är övergödd, och eftersom vi inte vänt trenden med utsläppen så återkommer algblomningarna varje år. De visar att Östersjöns ekosystem är ur balans, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Nyheter om otjänligt badvatten, magsjuka hundar och förstörda semesterplaner – algblomningen är, och har blivit, ett återkommande inslag under somrarna tyvärr.
Algblomning sker naturligt i sjöar och hav, men då växtplankton eller cyanobakterier förökas i en stor omfattning är det problematiskt. Orsaken till stora algblomningar är övergödning, det vill säga att stora mängder växtnäring släpps ut i våra vatten och når Östersjön. I Sverige är jordbruket den största källan till näringsläckage men reningsverk, industri och enskilda avlopp bidrar också.
– I Östersjön, upp till Ålands skärgård ser vi att utsläppen av kväve tyvärr ökar. Det beror till stor del på utsläpp från aktiviteter på land. Det är det vi alla gör och konsumerar till vardags som driver på övergödningen. Att vattenkvaliteten är dålig i kust och skärgård beror huvudsakligen på svenska utsläpp, säger Mats Johansson, expert på vattenförvaltning och övergödning på Världsnaturfonden WWF.
Blågröna alger kan vara giftiga för både människor och djur. De blommar när vattnet är som varmast och när det är lite vind. Hur algerna sprids beror på havsströmmar, ljus, vattentemperatur, vindar och tillförsel av näringsämnen. Med klimatförändringarna förväntas algblomningen ske oftare, bli kraftigare och spridas till flera områden i Östersjön.
Algerna ser ofta ut som gröngul soppa eller blågrön trådig massa. Vid blomningen bildas ibland gifter som kan finnas kvar i flera dagar. Sedan sjunker de döda algerna ner till havsbotten och när de bryts ner konsumeras allt syre i vattnet och vi får det vi kallar “döda bottnar”.
Blomningen av mareld kom ovanligt tidigt till Bohuslän i år, vilket många privatpersoner har rapporterat. Det är ett fenomen med självlysande encelliga organismer som är mycket spektakulära. Den uppstår pga tillväxt av encelliga organismer av ett annat slag än de blågröna algerna som nu blommar i Östersjön.
– Haven blir allt varmare till följd av klimatförändringarna. Det påverkar och stressar våra hav och gör det ännu viktigare att minska övergödningen. Vi vet ännu inte vad det blir för effekter, men den snabba uppvärmningen av både världshav och Östersjön är mycket oroande, säger Mats Johansson och fortsätter:
– Om vi inte lyckas vända trenden och kraftigt minska våra utsläpp så kommer vi fortsatt få se stora och återkommande algblomningar i framtiden. Vi vet vilka åtgärder som behöver genomföras, nu är det dags att vi satsar hårt på att minska utsläppen.
Fakta: Så kan algblomningen minska i Östersjön
I dag vet vi vilka åtgärder som fungerar och var de är effektiva. Svenska lantbrukare är genomgående positiva till att minska de övergödande utsläppen och har gjort många förbättringar de senaste 20 åren.
Exempel på effektiva åtgärder är:
- Att precisionsgödsla och hushålla med växtnäringen.
- Att ha jordbruksmark bevuxen under hela året, t ex med mellangrödor så att kväve och fosfor stannar kvar och läckaget minimeras.
- Att anlägga våtmarker och olika typer av dammar som fungerar som naturliga filter samt att ta vara på djurens gödsel i lokala kretslopp.
- Att minska risken för torka och översvämningar som ger missväxt och ökat näringsläckage.
- Att förbättra reningsgraden på både kommunala och enskilda avlopp.
Detta behövs för att öka åtgärdstakten:
- Nya ersättningsmodeller som ger ökad lönsamhet för de lantbrukare som aktivt minskar övergödningen.
- Kunskapsspridning och en storskalig satsning på lokal rådgivning till lantbrukare. Detta arbetssätt med så kallade åtgärdssamordnare har visat sig mycket effektivt och behöver spridas till hela landet.
- En större nationell satsning med finansiering av åtgärder kombinerat med siffersatta mål för att minska övergödningen.
Fakta: Östersjön
Östersjön, som har bräckt vatten, gränsar till nio länder. Det bidrar med mat, jobb och turism – men räknas idag till ett av världens mest förorenade hav. Bland hoten finns övergödning, överfiske, ökande sjöfart och utsläpp av miljögifter. Näringsläckaget har minskat de senaste decennierna. Men det dröjer innan vi ser de positiva effekterna av minskade utsläpp till havet. Mycket näring finns lagrat i bottensedimenten av gamla utsläpp. Östersjön är ett innanhav med långsamt vattenutbyte. Det tar mer än 30 år att byta ut allt vatten.
Blågröna alger
Algblomningar kan ha olika färg och utseende beroende på hur mycket det är och vilken art det rör sig om. Blågröna algblomningar i Östersjön ser ofta ut som gröngul soppa eller blågrön trådig massa. I Östersjöns brackvatten är det framförallt två olika arter av cyanobakterier som blommar under sommaren och bildar ytliga ansamlingar. Det är Aphanizomenon flos-aquae och den giftiga Nodularia spumigena (katthårsalg). De vanligaste östersjöalgerna ger grön färg men färgen varierar mellan olika arter.
Cyanobakterier klassificeras som bakterier, men liknar alger. De trivs bäst när kvävet i vattnet är uttömt efter vårblomningen och när det fortfarande finns fosfor kvar i vattnet. Höga vattentemperaturer och soligt lugnt väder tycks få blomningarna att bli extra stora och lätta att identifiera. Källa: SMHI
Fakta: Mareld
Mareld är ett fenomen som förekommer främst under sensommaren eller hösten och det är vanligast i Västerhavet. Det är främst kvällen man kan se självlysande plankton som ljusblixtar i vattnet. På dagen ser det ut som tegelrött stråk i vattnet.
Dessa självlysande plankton anser många vara den mest spektakulära algblomningen. Det är oftast dinoflagellaten Noctiluca scintillans som orsakar ljusblixtarna. När de samlas i tillräckligt stora grupper skapas så kallad mareld. Källa: SMHI
Kontaktpersoner
