Ägg i alla dess former, färger och storlekar: “Livets viktigaste cell”

 – Ägg är en barnkammare, som ger skydd och näring. Äggets skal skyddar fostret mot omgivningen och har tusentals små porer där syre kan komma in och koldioxid kan komma ut. Det är livets viktigaste cell och strategin att lägga ägg används av många fler djur än bara fåglar, säger Jessica Ångström, artexpert på Världsnaturfonden WWF. 

Påskris, fjädrar och färgglada ägg skvallrar om att påsken är nära. Påskägg fylls med godis, frukostägg målas i färger och chokladägg, mandelägg och lakritsägg trängs i butikshyllorna. Påskäggens utseende varierar – precis som äggen från våra äggläggande djur.  

Ägg från olika djurarter har olika egenskaper och ser olika ut, beroende på vad som passar dem och deras livsmiljöer. Starar lägger blå ägg, fiskmåsar spräckliga, ormar mjuka och grodor lägger sina ägg i gelé. En sak har äggen gemensamt – de är riktiga konstverk.  

Ett bra exempel är fågelägg, som har en väl fungerande design.  

– Fågeläggens ovala form gör att de inte rullar ur boet, då den runda änden är lite lättare och den spetsigare lite tyngre. För fåglar som lägger sina ägg på marken, som fiskmås och tjäder, är äggen spräckliga vilket ger ett bra kamouflage. En del fåglar har väldigt färgglada ägg, vilket man tror kan hjälpa till att skydda äggen mot skadligt UV-ljus, säger Jessica Ångström. 

Majoriteten av världens djur är äggläggare. Bland dem finns alla groddjur, fåglar, insekter, kräldjur och fiskar. Ägg är den mest ursprungliga formen av liv. Allt liv som utvecklas behöver nämligen vatten och en skyddad miljö. Även däggdjur har ägg, men för de flesta däggdjursarter lämnar äggen aldrig kroppen. 

– Ägg ger både skydd och näring. Det är ett sätt för honorna att spara på energi då de varken behöver bära på eller ge näring till ett foster över en längre tid. Många av de äggläggande arterna, som sköldpaddor, grodor och fiskar, tar heller inte hand om vare sig ägg eller ungar. I stället för att lägga energi på omvårdnad och uppfostran lägger de många ägg, säger Jessica Ångström. 

Men det finns också nackdelar med att lägga ägg. Djur vars ägg får klara sig själva räknar med stort svinn och satsar därför på kvantitet över kvalitet. 

–  En groda lägger upp till 3000 ägg, men endast omkring fem av dem utvecklas till fullvuxna grodor. Även fåglar, som noga ruvar och vaktar sina ägg kommer förlora flera av dem. De blir mat åt andra djur eller skadas av översvämningar, uttorkning eller temperatur och de är inte heller så lätta att flytta på, säger Jessica Ångström.  

WWF listar några av världens äggläggande arter nedan: 

Näbbdjuret – däggdjur som lägger ägg 

Näbbdjuret är ett spännande djur. Det är ett giftigt kloakdjur som påminner om en utter med en näbb som en anka, en svans som en bäver och trots att det är ett däggdjur lägger den ägg. Näbbdjuret är ett av två däggdjur som lägger ägg. Äggen har mjukt skal och läggs ofta i par, i en jordhåla som honan gräver. Honan ruvar äggen i tio dygn och diar sedan ungarna.  

Struts – världens största ägg 

Strutsen är världens största fågel och lever vilt på savannerna i flera afrikanska länder. Strutsägget är det största fågelägget och väger ungefär ett och ett halvt kilo. Äggen läggs ofta vid olika tidpunkter, men kläcks på ett mirakulöst sätt ändå samtidigt. En egenhet som strutsarna delar med andra ratiter är att hanarna ruvar äggen och tar hand om ungarna efter kläckningen. Läs mer om strutsar i senaste numret av WWF Magasin.  

Kolibri – världens minsta fågelägg 

Kolibrin är världens minsta fågel vilket vi kan se även på äggen som är pyttelitet, ungefär samma storlek som en ärta och väger ett halvt gram. Boet bygger kolibrin framförallt av spindelväv. Där lägger den ofta två ägg som honan ruvar i 15 till 18 dagar.  

Sköldpaddor – ägg som får klara sig själva  

Havssköldpaddor kan lägga hundratals ägg per säsong. Dock överlever ungefär en per tusen havssköldpaddor till vuxen ålder. Havssköldpaddor återvänder till samma strand där de själva föddes för att lägga sina ägg. Äggen gräver honan ner i sanden för att de ska vara skyddade. Temperaturen i sanden avgör sedan om fostret utvecklas till hanar eller honor. Varmare temperatur ger honor, kallare ger hanar. Med ett varmare klimat kan det därför bli ett allt större problem att balansen mellan honor och hanar rubbas framöver. 

Ormar – mjuka ägg 

Ormar har olika strategier för att hålla sina ägg varma. Huggormar bär på sina ägg ända tills att de kläcks, de föder därför levande ungar. Snoken lägger istället sina ägg i en varm miljö som komposthögar eller gödselstackar. Då gödselstackar är en allt mer ovanlig syn på våra bondgårdar har snokarna svårt att hitta bra äggläggningsplatser. Ofta använder därför mer än en orm samma plats. Ormägg är mjuka och rundare än fågelägg.  

Clownfisk – många ägg  

Fiskar lägger oftast väldigt många ägg och tar hand om dem på lite olika sätt. Clownfisken skyddar sina ägg. De syresätter äggen med friskt vatten, håller dem rena från parasiter och håller äggtjuvar borta. Dessutom ligger äggen i tryggt förvar inuti en anemon, som är giftig för de flesta andra djur. Det finns ungefär 30 olika arter av clownfisk och de lever i korallrev i östra Indiska oceanen samt västra Stilla havet. 

Spindel – bortskämda ägg 

Till skillnad från de flesta spindlar så tar vargspindlar och vårdnätsspindlar verkligen hand om sina ägg. Honan tillverkar en liten kokong där äggen förvaras. På så sätt kan hon också lättare flytta på både sig själv och äggen till lämpliga miljöer med lagom luftfuktighet och temperatur. De nykläckta vargspindelungarna bärs runt på honans rygg den första tiden. I Sverige finns det 60 arter av vargspindel och 3 arter av vårdnätsspindeln. 

Fjärilar – ägg på växter  

Äggen läggs på värdväxter vilket gör att larverna har mat i överflöd när de kläcks. Larven blir sedan en puppa som löses upp och omvandlas till en fjäril. Olika fjärilar föredrar olika växter. Den hotade mnemosnynefjärilen lägger sina ägg på nunneört, apollofjärilen på kärleksört och nässelfjäril på brännässlor. Många arter av fjärilar är hotade eftersom deras värdväxter blir allt ovanligare. 

Grodor och paddor – geléägg  

Grodor och paddor lägger sina ägg i vatten. Strategin är att lägga många ägg, upp till 3000, då väldigt få, ungefär fem, kommer att utvecklas till fullvuxna grodor. Lite enkelt kan man säga att rom som ligger i långa gelésnören är från paddor, och rom som ligger i geléklumpar är från olika arter av grodor. Ett spännande exempel på en groda som gör lite annorlunda är barnmorskegrodan. Den fäster äggen på hannens bakben efter äggläggningen, därav namnet. Kort före kläckningen lämnas äggen sedan i en pöl.  

Vilket djur lägger de finaste äggen?  

– En personlig favorit är haj- och rockägg. De är otroligt fina och exotiska. Har man tur kan man se tomma äggkapslar som spolats upp längs med västkusten. Äggen ser ut som en liten batmanfigur, eller en konstig skalbagge, säger Jessica Ångström.  

– En annan favorit är gökäggen. Göken lägger sina ägg i andra fåglars bon, och lurar föräldrarna att ta hand om både ägg och fågelunge. Ägget från göken kan alltså se väldigt olika ut, beroende på vilken art den parasiterar på. 

WWFs projekt – med djur som lägger ägg 

Här är några hotade arter som WWF jobbar med, arter som också lägger ägg: 

• Rädda mångfalden i Sveriges natur är ett projekt där WWF tillsammans med Nordens Ark arbetar för den svenska mångfalden genom att rädda några av våra hotade arter. De flesta av dessa arter är djur som lägger ägg – till exempel ögonfläcksbocken, läderbaggen, nmemosynefjärilen, veronikafjärilen, högnordisk pärlemorfjäril, storspov, östersjölax och flodpärlmusslan.  

• Tillsammans med Havets hus föder WWF upp och släppet ut hajar. Läs mer om uppfödning och utsläpp av småfläckig rödhaj i WWF Magasin.  

• Östersjöns egen pingvin, sillgrisslan, på Stora Karlsö har ringmärkts och studerats i över hundra år. Forskningen gör inte bara att vi får mer kunskap om Sillgrisslorna och hur vi kan hjälpa dem, utan även kunskap om hur Östersjön mår. Sillgrisslornas ägg är väldigt fina – spräckliga och ofta i en nyans av turkos, vilket är en färg med bra kamouflage vid klippor och vatten där sillgrisslorna lägger sina ägg. Lär mer om sillgrisslor och forskningen: Sillgrissla på Stora Karlsö - Världsnaturfonden WWF 

• Inom projektet Återskapa Östersjöns livskraft har bland annat elva våtmarker och tio fiskvandringsvägar skapats för att underlätta fiskarnas lek. 

Regler och lagar: Ägg i naturen 

Enligt Artskyddsförordningen får man inte samla in ägg från varken fåglar, kräldjur, groddjur eller ryggradslösa djur. Att samla in ägg från vilda fåglar är ett jaktbrott. Förr var det vanligt med äggsamlare, trots att insamling har varit förbjudet i Sverige i över 50 år. Det förekommer än idag och därför vill WWF också se ett förbud mot innehav av äggsamlingar eftersom äggsamlarna annars kan smita undan lagen. Läs mer: Artskyddsförordning (2007:845) | Sveriges riksdag.  

Alla grod- och kräldjur i Sverige är fridlysta. Läs mer om fridlysta arter.