Världsnaturfonden WWF har funnits i Sverige sedan 1971. Internationellt har Världsnaturfonden ytterligare 10 år på nacken och har hittills arbetat med naturvårdsprojekt i över 130 länder jorden runt.
WWF skapades i en speciell tidsanda. Industrins hjul hade åter kommit igång efter kriget i Europa. Ekonomin blomstrade och produktionen och konsumtionen firade triumfer. Efter drygt ett årtionde började så den andra sidan av välståndsmyntet att visa sig. Alla industrier som producerade detta välstånd hade också en skorsten eller ett avloppsrör – rakt ut i naturen. Det avfall som inte gick de vägarna hamnade i stället på soptippen, eller grävdes ner, med lagens hjälp. Ett effektivare jord- och skogbruk tog kemikalierna i sin tjänst och sprutade oönskade djur och växter rakt in i evigheten. När människan exploaterade naturen och bredde ut sig så fick andra arter dra sig undan.
Dessa tecken började bli allt mer synliga i slutet på 50- och början på 60-talet i det tätbefolkade och tätindustrialiserade Västeuropa och det var i den stämningen som WWF bildades. Ett par engelsmän, en amerikan, en belgare och några naturvårdare till som oroade sig för vad de såg, bildade organisationen i första hand som en insamlingsorganisation för att stödja den internationella naturvårdsorganisationen IUCN. Med i det första ledet var också den internationellt välrenommerade svensken Kaj Curry-Lindahl.
Curry-Lindahl var också med i arbetet med att etablera WWF i Sverige, ett arbete som efter många turer och förberedelser kröntes med framgång 1971.
Drivande krafter var också bergsingenjören Axel Ax.son Johnson, Naturskyddsföreningens dåvarande ordförande Sture Petrén och naturvårdsverkets dåvarande generaldirektör Valfrid Paulsson.
Sven Wahlberg fick en förfrågan om att starta och leda den blivande organisationen:
– Jag sa nej, men det var ett skamset nej eftersom jag hade arbetat med natur och naturvård sedan 1936, minns Sven Wahlberg. Grundarna gav sig emellertid inte och jag fick ett förnyat bud av dr Marcus Wallenberg som också var inblandad. Nils Dahlbeck var också med och övertalade och till slut tackade jag ja.
Ett steg i arbetet med att bilda WWF var att finna ett namn och en stark symbol för organisationen. Man beslutade att ta namnet World Wildlife Fund. Ordet ”wildlife” är ett begrepp som står för vilda djur och växter, vilket i början var det som WWF mest arbetade med.
Kansliet, som under de första åren bestod av Sven Wahlberg och en sekreterare, förlades till Fituna Gård på Södertörn, men fick också disponera ett kontorsrum vid Stureplan och viss administrativ hjälp från Rederi AB Nordstjernan. Sedan dess har organisationen sakta utvidgats i takt med att intäkterna blivit större och arbetsuppgifterna fler. Idag arbetar ca 200 personer på kansliet, som sedan 1983 är förlagt till Ulriksdals slott i Solna, strax norr om Stockholm.
Kung Carl XVI var på den här tiden fortfarande Kronprins. Mot bakgrund av sitt redan då uttalade naturintresse tillfrågades han och accepterade att bli WWFs förste hedersledamot. Kung Carl XVI var därefter fram till juni 2022 ordförande i Stiftelsen Världsnaturfonden WWFs förtroenderåd.
Redan från början var det klart utsagt, både internationellt och i Sverige, att WWF skulle fungera som en insamlingsorganisation. Man skulle samla in pengar och sedan fördela dem till angelägna räddningsprojekt för utrotningshotade djur, växter och naturtyper. WWF skulle också informera allmänheten om natur- och miljöfrågor och utveckla det ”breda och lite vaga intresset för naturen och dess värden hos allt svenskt folk”. WWF skulle alltså informera men däremot inte vara en remissinstans eller fungera som aktivt opinionsbildande. En viktig punkt redan från början var att WWF skulle arbeta för att åstadkomma samarbete mellan olika aktörer inom naturvården.
Från första dagen behövdes det pengar. Pengar för administration och pengar till projektverksamheten. Ett antal välvilliga donationer, bl a från Axel och Margaret Johnsons, respektive Marianne och Marcus Wallenberg stiftelser, gjorde att själva arbetet kunde starta och en gåva på 1 miljon kronor från byggmästaren Olle Engkvists stiftelse innebar att de första naturvårdsinsatserna kunde komma igång. Det innebar hjälp till Galapagosöarna (Ecuador) och Coto Dònana (Spanien).
Den svenska delen av WWF stödjer och arbetar med hundratals projekt över hela världen.
Även i Sverige kom naturvårdsarbetet snabbt igång. Utläggning av mat till fjällrävar var ett av de första projekten som fick pengar från WWF. Ett annat var den igenväxande fågelsjön Kvismaren. Fjällgåsprojektet var också ett av de tidiga räddningsarbetena.
Under de första 10 åren befäste Sven Wahlberg och hans kansli Världsnaturfonden Sverige som en seriös och effektiv naturvårdsorganisation som varje år kunde fördela stora summor till forsknings- och räddningsprojekt för utrotningshotade djur och växter i Sverige.
Så kom slutet på 80-talet med säldöd och giftalger. Miljöfrågorna hamnade på ”dagordningen” och blev en het valfråga. WWF hade bytt generalsekreterare och Jens Wahlstedt hade tagit plats i chefsstolen. Hans marknadsföring av WWF i kombination med det allt starkare intresset för miljöfrågor ute i samhället gjorde att medlemsantalet och intäkterna rusade i höjden.
Från 2 000 till över 100 000 supportes på några år och en ökning i omsättningen från ett par till över 70 miljoner kronor per år befäste WWFs ställning som en av de tre största natur- och miljövårdsorganisationerna i Sverige vid sidan av Naturskyddsföreningen och Greenpeace.
Från att från början ha varit en renodlad insamlingsorganisation som satsade på räddnings- och forskningsprojekt kring enskilda hotade djur och växter, arbetar WWF nu allt mer med hela naturtyper och ekosystem som t ex hav, skogar och våtmarker. De många årens samlade kunskaper har också gjort att WWF allt oftare gör sin stämma hörd vid förhandlingsborden och i maktens korridorer.
Många lokala och regionala miljöproblem får nu allt oftare sina lösningar. Vi blir mer och mer medvetna om behoven av att börja återanvända, spara och effektivisera, bl a när det gäller användning av energi- och naturresurser. Konsumenter efterfrågar miljövänliga alternativ på många skiftande områden. Mycket går alltså åt rätt håll.
Samtidigt ser vi allt oftare bevis för att de globala och storskaliga miljöproblemen finns kvar. Växthuseffekten globalt, övergödning av havsområden, minskad biologisk mångfald är bara några sådana exempel på stora problem som fortfarande söker sin lösning.
Lokala problem kräver ofta lokala lösningar. Samtidigt är det viktigt att arbeta med globala miljöproblem för att även den vägen få till stånd förändringar som ger lokala effekter. Världsnaturfonden är, som världens största naturvårdsorganisation, idag i arbete i över 100 länder och i en mängd internationella förhandlingssammanhang inom miljöområdet. Det ger oss stora möjligheter att vara med och påverka miljön i en positiv riktning.
Strategi, fokusering och målmedvetenhet är några av de honnörsord som har kommit att bli allt viktigare.
WWFs svenska kansli
Idag bedriver vi i allt större utsträckning naturvårds-miljöprojekt i egen regi.
WWF i världen
Världsnaturfonden WWF anses idag vara den mest respekterade internationella naturvårdsorganisationen i världen.
Senast ändrad 11/12/24
