Många skogsföretag har börjat visa ett stort intresse för djurlivet i den skog de verkar och de är stolta över vad som finns på deras marker. Flera skogsföretag har velat samarbeta med WWF för att ta reda på hur många individer just deras skogar hyser. WWF Sverige har därför under 2020 låtit inventera andra områden än de redan skyddade. Även om skyddade områden ofta håller fler individer per ytenhet är det i den omgivande miljön som de flesta individerna lever, eftersom de är betydligt större än de skyddade områdena.
Nya individer i västra Kalimantan
Vid en av dessa inventeringar, i Mahakam östra Kalimantan (det indonesiska Borneo), hittade vi tyvärr inga orangutanger trots en miljö som borde vara passande. Men lokalbefolkningen säger att de ibland har sett många individer där, så arbetet att hitta dem fortsätter. I Muller Schwanner i västra Kalimantan, fanns däremot relativt många nya individer. Där är fortfarande ett enormt intakt skogslandskap där orangutanger tillåts bli riktigt gamla. Det visar att även brukade skogar är viktiga att bevara och anpassa till orangutangernas levnadssätt.
Många bolag har sparat bo- och fruktträd
Vi ser redan i dag att många bolag har genomfört anpassningar, såsom att spara bo- och fruktträd. Eller se till att fruktträden ökar i antal inom ett område så att maten räcker till fler orangutanger. Detta är en bra lösning för att få fler livskraftiga populationer.
Det är med hjälp av insamlade medel ifrån svenska givare vi har kunnat följa flera olika populationer på Borneo. Flest orangutanger finns i och runt det väldiga naturreservatet Sebangau med cirka 6 000 djur. Det är viktigt vid bevarandearbete att veta hur många individer det finns i varje population. Bara genom att följa förändringar kan vi sätta in aktiviteter för att vända en negativ utveckling.
