Gå till huvudinnehållet
Trubbnoshörning

WWF arbetar aktivt för noshörningens överlevnad

 

Handeln med hotade arter, som noshörning, elefant och tiger, omsätter idag ofantliga summor och kriminella nätverk tjänar stora pengar till liten risk. Ända sedan starten 1961 har WWF arbetat aktivt för noshörningens överlevnad. Arbetet går ut på att skydda noshörningen där den lever, samt att informera på de marknader där efterfrågan på noshörningshornen är stor.

Vi jobbar även med:

  • Att bevaka reservat där noshörningar kan leva säkrare
  • Forskning för att öka kunskapen om noshörningen
  • Omflyttning av noshörningar till skyddade områden
  • Utbildning och löner till parkvakter
  • Utbildning och samarbete med lokalbefolkningen
  • Inköp av nattkikare, tält och kommunikationsutrustning för bevakning
  • WWF fortsätter att driva på beslutsfattarna att gå från ord till handling!
spetsnoshorningar-tjuvskytte-kenya

Noshörningar har förtjusande personligheter

Drew McVey vid WWF Kenya kämpar för att stoppa tjuvjakten på noshörningar med en kombination av specialtränade hundar, modern teknik och bättre arbetsmiljö för parkvakterna som ska skydda de vilda djuren. Resultat: noll tjuvskjutna noshörningar förra året.

Drew McVey är sliten. Planet från Kenya var många timmar försenat och han åkte direkt från Arlanda till svenska WWF:s huvudkontor i Solna utanför Stockholm. Han ber om ursäkt för att han diskret gäspar, men i samma stund som han pratar om det som ligger honom varmt om hjärtat – noshörningar – verkar tröttheten vara som bortblåst.

– Jag älskar i synnerhet spetsnoshörningar som alla påstår är så aggressiva, men det är de inte. Och de trubbnoshörningarna är väldigt lekfulla. Jag har sett hur unga noshörningar rullar sig i dammet och försöker få de vuxna att interagera med dem. De har förtjusande personligheter!

Sövd för sin egen säkerhet – genom att sätta sändare på noshörningar kan säkerhetspersonal vaka över dem dygnet runt.

 

Drew McVey har jobbat länge med noshörningar i östra Afrika och kommer dem ibland riktigt nära. När noshörningar är tonåringar bedövar man dem, tar blodprov och gör ett hack i öronen så att man senare ska kunna identifiera de olika individerna.

– För att se deras öron när jag ska räkna dem, lockar jag dem till mig genom att klättra upp i ett träd och sedan bryta grenar och föra oväsen. Då blir de så nyfikna att de inte kan låta bli att komma och lukta. Får de inte lukta blir de nervösa och står och frustar. När de vänjer sig vid ens lukt blir de däremot lugna.

– Visst händer det att de jagar människor, men det är för att de drabbas av panik och rusar utan att se vad som är i vägen. Men jag har lärt känna dem och vet att det är stor skillnad på olika individer. Det de däremot har gemensamt är att de är nyfikna, och tyvärr är det deras nyfikenhet som dödar dem.

Trubbnoshörning

För 150 år sedan fanns över 500 000 noshörningar i Afrika och Asien – idag bara drygt 27 000 djur i hela världen. Orsakerna är främst tjuvjakt och förlust av livsmiljöer. Varje dag året om dödas en till två noshörningar av tjuvjägare.

Men det finns ljusglimtar. Spetsnoshörningen ökar på vissa håll i Afrika liksom indisk noshörning i Indien och Nepal.

– Just i Kenya fanns det bara runt 300 noshörningar på 1990-talet, nu är de cirka 930. Så det finns hopp, menar Drew McVey som är chef för East African Wildlife Crime Hub, och hjärnan bakom hur man kunnat begränsa tjuvjakten på noshörningar i Kenya.

Malariamyggan – ett ständigt hot. WWF Sverige har bekostat 10 000 myggnät till parkvakter i Östafrika.

Han har förändrat delar av bevarandearbetet, bland annat genom att förbättra livet för parkvakterna genom så basala saker som myggnät som skyddar mot malariamygg, rent vatten och toaletter. För några år sedan bekostade WWF Sverige just 10 000 myggnät till parkvakterna i Kenya och Tanzania.

– 67 procent av parkvakterna hade malariarelaterade sjukdomar, vilket var mer än hos befolkningen i övrigt. Därför behövdes myggnäten.

WWF har också sett till att parkvakterna kunnat utbilda sig

– Det får dem att känna sig uppskattade och vilja stanna kvar. Vi kan inte höja deras löner, men åtminstone se till att de har rätt utrustning och utbildning så att de kan göra ett bra jobb.

En del av parkvakternas utbildning innefattar kunskap om mänskliga rättigheter. Tjuvjägarnas mänskliga rättigheter.
– Det är viktigt att inte döda tjuvjägare på plats, vilket dessvärre hänt, utan att det blir en rättegång. Samtidigt ska vi minnas att tjuvjägare är professionella med grovkalibriga automatvapen och tvekar inte att använda dessa. Över 80 procent av parkvakterna har varit utsatta för livshotande situationer. Parkvakterna måste ha kunskap att hantera sådana farliga omständigheter och bara skjuta när det är absolut nödvändigt.

drew-mcvey-med-medarbetare-1024×768

Drew McVey

Född i Sydafrika, jobbade först för WWF Storbritannien, nu för WWF Kenya. Han är bland annat chef för East African Wildlife Crime Hub och är WWFs brottstekniska rådgivare när det gäller vilda djur (Wildlife Crime Initiative Technical Advisor) i Östafrika. WWF Sverige och WWF Storbritannien ger ekonomiskt stöd.

Årsöversikt 2023

Här i Sverige har vi fått känna på klimatförändringarnas konsekvenser med till exempel erosion som följt i översvämningars och stormars väg. Här vill såväl WWF som svenska folket se mer kraftfulla åtgärder. En omfattande Kantarmätning i mars 2023, beställd av WWF, visar att 71 procent av svenska folket vill att regeringen gör mer för att begränsa klimatförändringarna.

Läs hela rapporten

Dela gärna:

Senast ändrad 27/05/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se