Gå till huvudinnehållet

WWF och veterinärer utbildar
för att skydda vilda elefanter

WWF omfamnar ett ambitiöst samarbetsprojekt för att skydda den akut hotade asiatiska elefanten. En ökad insikt om dessa magnifika varelser och deras utmaningar visar att situationen blir allt mer kritisk när deras naturliga livsmiljöer krymper i takt med mänsklig expansion och tjuvjakt som en dyster baksida.

Vilda elefanter har ett naturligt behov att röra sig över stora vildmarksområden. Men deras levnadsområden krymper i takt med att bebyggelse, odlingsmark och motorvägar breder ut sig. Och när människan kommer närmre, ökar även risken för tjuvjakt. WWF driver projekt på både den asiatiska och afrikanska kontinenten för att bryta detta hotfulla mönster.

Fria vandringsvägar är avgörande för att minska konflikter

Ett avgörande inslag i WWFs insatser för att säkra elefanternas framtid är att skapa trygga vandringskorridorer för dem.  Dessa är gröna stråk där djuren känner sig trygga att vandra exempelvis mellan olika parker, vilket minskar spänningen mellan människor och djur. Att skapa och upprätthålla dessa korridorer kräver insikt om elefanternas beteendemönster, vilket åstadkoms genom att montera radiosändarhalsband på djuren. Det är ett utmanande och tidskrävande fältarbete som kräver veterinär expertis och ett fältteam med stor kunskap. Det är något som saknas i vissa länder.

Utbildning i sövningsteknik ökar säkerheten

För att bygga upp lokal expertis jobbar WWFs artexpert och veterinär Åsa Fahlman internationellt med fortbildningskurser i sövning av exempelvis asiatiska elefanter. Tillsammans med andra bevarandeveterinärer arrangeras teoretisk och praktisk träning för veterinärer, biologer och parkvakter i säker hantering och märkning av elefanter i olika länder i Asien. En viktig del av utbildningen är möjligheten till gemensamt kunskapsutbyte när personal från WWF, andra organisationer och statliga myndigheter delar med sig av fälterfarenheter och lär av varandra.

WWFs veterinär Åsa Fahlman lyssnar med stetoskop på elefantens hjärtfrekvens.

Asiatiska elefanter lever i skogsområden som ofta saknar vägar och därmed behöver fältarbetet till stor del utföras till fots. Kursdeltagarna får under en vecka träna alla moment genom simuleringar. Under träning används arbetselefanter som rehabiliterats och är vana vid att hanteras utan bedövningsmedel, så att kursdeltagarna kan öva på att övervaka andningen och lyssna på hjärtfrekvensen. Deltagarna lär sig också att spåra djuren och uppskatta deras kroppsvikter baserat på storleken av fotspår, så att rätt dos kan beräknas.

Bedövningsmetoden är ytterst kritisk för djurens säkerhet. Elefanterna får en bedövningspil med lugnande medel som gör att de inom femton minuter stannar upp och förblir stående, vilket är säkrare än om de lägger sig ner helt sövda och får tryck mot lungor eller bukorgan eftersom det innebär en risk att dö. Här läggs även stor vikt vid att minimera stress och obehag för djuret under processen. Elefanten får därför en ögonbindel och öronproppar under hanteringen. 

Kursdeltagare övar på att övervaka pulsen på elefantöra och Fotspår av asiatisk elefant

Att sätta sändarhalsbandet rätt är av yttersta vikt så att det inte sitter för hårt runt halsen eller för löst så det trillar av. Hälsoundersökning, kroppsmätningar och diverse provtagningar är också viktiga moment att öva på för att kunna utföra med såväl elefantens välfärd som teamets säkerhet i fokus. När alla övningsmoment utförts, så packar teamet ihop utrustningen och planerar sin reträttväg innan man simulerar hur man ger motgift mot det lugnande medlet. Med motgiftet vaknar elefanten till redan inom några minuter.

Sändare visar vandringsvägar

Genom att samla in och analysera data från sändarhalsbanden får forskarna en inblick i elefanternas vandring och beteende, vilket är avgörande för att bättre förstå deras rörelsemönster. Man tittar exempelvis på vilka områden de rör sig i under olika årstider och om deras vandringsvägar går över landsgränser. På så vis kan man utforma effektivare bevarandeåtgärder. Dessutom, genom att involvera lokalbefolkningen och lokala myndigheter, hoppas WWF att minska konflikterna mellan människor och elefanter.

Asiatisk elefant med sändare
Asiatisk elefant med radiosändare

WWF säkerställer även att vildmarksområden patrulleras av utbildade parkvakter som även tar bort snaror. Bara deras närvaro minskar risken för tjuvjakt. Snarorna är ämnade för att fånga andra djur, men om en elefant fastnar med snabeln eller ett ben i en snara kan den behöva opereras för att överleva.

Detta komplexa arbete, som krymper klyftan mellan människa och djur, är en del av WWFs globala bevarandeinsatser. Med bevarandeveterinärer inkluderade i arbetet byggs bred kompetens upp i fler länder för att förbättra de vilda djurens hälsa och säkerhet.

 

ÅR framsida 2023-04-21 103353

Årsöversikt 2022

WWF firade Tigerns år 2022 med framgångar där tigrarna ökat i antal i flera geografier.  WWFs Living Planet report visade samtidigt att populationerna av vilda ryggradsdjur har minskat med 69 %. Året var också ett ödesår för miljön med val i Sverige som ledde till nedmonterad miljöbudget. WWF har därför ökat samarbetet ytterligare med företag för att ta fram strategier och mål för att främja den biologiska mångfalden och minska klimatpåverkan.

LÄS MER

Dela gärna:

Senast ändrad 29/08/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se