Gå till huvudinnehållet
Indian tiger, Thailand

Året som gått 2022

Årsöversikt 2022

Ordföranden och general­sekreteraren har ordet

Ett intensivt och tufft 2022

När så världen började återgå till det normala efter två års pandemi, gick Ryssland till militärt angrepp mot Ukraina och vi fick ett krig i Europa. Ett krig som förutom mänskligt lidande för de drabbade även har påverkat matförsörjningen i världen, energisituationen i Europa och lett till långsiktiga negativa konsekvenser för naturen i de krigsdrabbade områdena. Frågor som i högsta grad berör WWFs arbete.

WWF har kontor i Ukraina och det är med beundran som vi följer våra kollegors mod och uthållighet i att leverera naturvård även under dessa svåra omständigheter. Intäktsmässigt påverkade kriget WWF Sverige, då människor och företag av förklarliga skäl riktade sitt givande till humanitära insatser. Vid slutet av 2022 ser vi dock återigen en stark insamlingsperiod. Naturen och klimatets ödesfrågor fortsätter att engagera och vi kan konstatera att WWFs satsning på en finansieringsstrategi med många olika intäktsslag legat helt rätt i tiden. Att FNs viktiga toppmöte om biologisk mångfald, COP15, fick stort utrymme medialt kan också ha bidragit till det fina decemberresultatet. WWF Sverige hade representanter på plats i Montréal och arbetade intensivt för en ambitiös handlingsplan. Även om man alltid kan önska mer, är vi nöjda med att världens ledare till sist enades om detta historiska avtal som bland annat har som mål att stoppa och vända den negativa trenden för biologisk mångfald till år 2030.

50 år efter FNs första miljökonferens som ägde rum i Stockholm 1972, stod Sverige i juni återigen – denna gång tillsammans med Kenya – värd för FNs högnivåmöte Stockholm+50. WWF drev bland annat på för en färdplan för en naturpositiv ekonomi och hur finansiella flöden kan styras om så att biologisk mångfald gynnas och inte skadas. Dessutom anordnade WWF en stor workshop för företagsledare tillsammans med IKEA och H&M och deltog i många andra kringaktiviteter, inte minst kring matfrågorna samt ungas delaktighet, där även WWF Sweden Youth var engagerade.

Det svenska riksdagsvalet i september gav WWF möjlighet att lyfta våra ståndpunkter i natur-, klimat- och miljörelaterade frågor. Primärt fokuserade WWF på klimatet och den svenska skogen.

Under året 2022 jobbade vi också intensivt med naturvårdsinsatser i våra prioriterade områden med extra satsning på att initiera ett antal nya projekt i Sverige. Internationellt blev Tigerns år enligt den kinesiska kalendern ett tillfälle att fira framgångar i flera geografier, där tigrarna ökat i antal. Att det svenska folket hyser stor kärlek till det randiga djuret visade den svenska konstnären Lisa Larssons nya keramiktigrar till förmån för WWFs tigerarbete. De sålde slut på nolltid, men finns nu återigen att tillgå. Nästan som tigerns status i det vilda med andra ord. Vi vill tacka alla supportrar och samarbetspartners för troget stöd även under tuffa tider. Ni är ovärderliga för oss och naturvården.

Tack!

 

Gustaf Lind, WWF Sveriges generalsekreterare
Annika Helker Lundström, styrelsens ordförande
Årsöversikt 2022

Därför finns vi

WWFs vision är en framtid där människor lever i harmoni med naturen. För att uppnå visionen vill vi bevara världens biologiska mångfald, verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt och minska föroreningar och ohållbar konsumtion.

För att få bättre genomslag har hela WWF-nätverket fokuserat sitt arbete kring sex globala målområden: arter, hav, klimat och energi, mat, skog och vatten samt tre tvärgående drivkrafter governance (samhällsstyrning), marknad och finans.

Drivkrafter

Bilvägar

Näringsliv

Sverige har ett starkt näringsliv med många företag som verkar på den globala marknaden och har höga ambitioner kring hållbarhet. Att företag ska vara en positiv och drivande kraft i kampen för en levande planet är självklart för WWF. WWF Sverige fokuserar på bilaterala företagssamarbeten, företagsnätverk och företagspåverkan, för att bidra till våra tematiska målområden.

Tillsammans kan vi lösa komplexa frågor och bidra till förändring, både i Sverige och globalt. Vi arbetar med företag som har stor påverkan på WWFs mål, är villiga att ställa om och har möjlighet och viljan att påverka andra – konsumenter, andra företag och beslutsfattare.

Grön finans

Finans

Syftet med vårt arbete med den finansiella sektorn är att skapa en omställning som bidrar till att vi på WWF når våra övergripande mål. I dag är den finansiella sektorn en del av ett system som driver på en negativ utveckling i naturen. Detta vill vi ändra på så att drivkraften istället blir positiv.

Vi bearbetar styrelser och ledningsgrupper inom finanssektorn, vi initierar eller medverkar i nätverk och koalitioner med fokus på svenska finansiella nyckelaktörer och vi bygger strategiska partnerskap med proaktiva, svenska finansaktörer som har stor påverkan på WWFs mål.

Parliament House and Norrstrom river, Stockholm

Governance

Governance handlar om hur offentliga och privata beslut fattas och hur makt och ansvar utövas. God governance är en grundsten för en hållbar utveckling där naturens värde och alla människors lika rättigheter respekteras.

Perioden till 2030 är FNs ”Decennium för handling” då de Globala målen för hållbar utveckling ska nås. Samtidigt ser vi att växande ekonomiska klyftor, brist på jämställdhet och krympande demokratiskt utrymme för civilsamhället försvårar genomförandet. Dessa globala trender verkar ha förstärkts av Covid-19-pandemin, samtidigt som återhämtningsarbetet skapar fönster för systemförändring.

Globala målområden med cases

Snorkling vid Galapagos

Målområde Hav

WWFs mål är att världens viktigaste fiske och havsekosystem är produktiva, motståndskraftiga och hållbara, samt bidrar till ökad biologisk mångfald och
bättre levnadsförhållanden som säkrar inkomster och matförsörjning genom:

• levande kustekosystem och kustsamhällen
• hållbart nyttjande av marina resurser
• effektivt skydd och ekosystembaserad integrerad havsförvaltning

Case: Arcnet – Arktis räddning? 

Ojnare forest at Bunn, Gotland. Untouched pine forest.

Målområde Skog

WWFs mål är att bevara världens viktigaste skogar och stärka deras nytta för mänskligheten genom:

• skydd och förvaltning av skogsområden
• ansvarsfullt skogsbruk och handel
• återskapande och restaurering av skogslandskap

Case: Hållbart skogsbruk i Tiveden

Husfasad med växtlighet/ © Shutterstock Olga Kashubin / WWF

Målområde Klimat & Energi

WWF-nätverkets gemensamma klimatmål är att uppnå en global omställning mot en förnybar och hållbar framtid, som både är motståndskraftig och anpassningsbar till klimatförändringar. WWF arbetar med:

• städer och 1,5 °C-målet
• nationell och EU-politik och 1,5 °C-målet
• företag och 1,5 °C-målet

Case: Stadsarbete för klimatet genom We love cities

Svensk sjö / Germund Sellgren /WWF

Målområde Sötvatten

WWFs mål är att sötvattenekosystem och vattenflöden ska tillhandahålla vatten för människor och natur genom:

• att säkra vattnet i landskapet och minska övergödningen
• hållbart nyttjande och rättvis fördelning av vattenresurser
• fritt strömmande vatten

Case: Apotea och WWF i samarbete för Östersjön

Årsöversikt 2022

Härifrån kommer pengarna

Grundförutsättningen för att driva ett framgångsrikt naturvårdsarbete är en kraftfull kommunikation, stabil tillväxt med säker finansiering, ett brett stöd från allmänhet och andra aktörer samt en väl fungerande organisation med engagerad och kompetent personal.

515 MKR

Totala intäkter
  • Gåvor från allmänheten 50 %
  • Företag 18 %
  • Stiftelser och organisationer 7 %
  • Offentliga bidrag Sverige 25 %

Verksamhetsintäkter

Koncernens totala verksamhetsintäkter uppgick till 515 (515) mkr. Insamlade medel från allmänheten utgjorde 258 (271) mkr, varav testamenten uppgick till 65 (72) mkr under 2022.

Verksamhetskostnader

Koncernens totala verksamhetskostnader ökade 2022 i jämförelse med 2021 och uppgick totalt till 564 (501) tkr.

Till ändamålen

Av koncernens totala verksamhetskostnader utgjorde ändamålskostnaderna 492 (431) mkr varav naturvårdsverksamheten stod för 441 (376) mkr och informationsverksamheten 50 (55) mkr.

Fördelning naturvård

Av de 441 mkr som gick till naturvården, fördelades 338 mkr till WWFs globala målområden: skog, arter, hav, sötvatten, mat, klimat och energi. Resterande 103 mkr gick till övergripande naturvård samt arbete med drivkrafterna näringsliv, governance och finans.

Så här används pengarna

564 MKR

Verksamhetskostnader
  • Naturvårdsverksamhet 78 %
  • Informationsverksamhet 9 %
  • Insamlingsverksamhet 9 %
  • Administration 4 %

441 MKR

Fördelning målområden
  • Skog 21 %
  • Arter 21 %
  • Klimat och energi 10 %
  • Hav 14 %
  • Sötvatten 7 %
  • Mat 4 %
  • Näringsliv 5 %
  • Governance 9 %
  • Finans 0 %
  • Övergripande naturvård 8 %

WWF Sveriges arbete med bistånd

WWF Sverige och partners arbetar tillsammans med urfolk och lokalbefolkningar och deras organisationer för att säkra att deras rättigheter till förvaltning av landområden och till naturresurser erkänns och respekteras. Vi arbetar speciellt för att stärka kvinnor, marginaliserade och ekonomiskt utsatta grupper. Vi deltar också i uppbyggnaden av lärandeplattformar för inkluderande naturvård.

Genom WWFs program Leading the Change som har pågått 2018-2022 får cirka 200 civilsamhällesorganisationer i Afrika och Asien direkt finansiering, samt ytterligare cirka 600 små lokala organisationer hjälp med kapacitetsutveckling. Programmet har omfattat närmare 450 miljoner kronor under en femårsperiod. Viktiga deltagare i programmet är urfolk och samhällen i områden där WWF är engagerat i naturvård.

ETISK INSAMLING

WWF är medlem i Giva Sverige – Sveriges branschorganisation för tryggt givande – och följer deras Kvalitetskod. Det är en branschkod för insamlande organisationer med syfte att skapa ett ramverk för etisk, transparent och professionell insamling av gåvor och bidrag. WWF har ett 90-konto, vilket innebär att verksamheten även kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler ska ändamålskostnaderna i förhållande till totala intäkter vara minst 75 procent, och omvänt får inte administrationskostnaderna överstiga 25 procent av de totala intäkterna. År 2022 användes 94 % av WWFs intäkter till ändamålen och 14 % till insamlings- och administrationskostnader. (I de fall intäkterna har varit större än kostnaderna eller om kostnaderna varit större än intäkterna summerar det inte till 100 procent.)

Totala intäkter de senaste fem åren (tkr)

 

 

Årsöversikt 2022

Goda resultat under året

WWF Sverige ingår i det globala WWF-nätverket och driver hundratals projekt världen över för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på vår planet. För att nå våra mål jobbar vi såväl på politisk nivå som ute i fält, och i tätt samarbete med lokalbefolkningar runt om i världen. Vi har nått en mängd framgångar under det gångna året. Här nedan presenteras bara några axplock. Fler goda resultat hittar du här.

Hyacint på Lake Naivasha, Kenya
SÖTVATTEN

Förbättrad förvaltning av sötvatten i Kenya

WWF har genom det Sida-finansierade programmet Leading the Change stöttat en tredagarskampanj för sötvatten i Kenya med fokus på floden Malewa och Lake Naivasha. Kampanjen samlade representanter för lokalbefolkning, myndigheter, politiker, akademin, media med flera och syftade till att öka medvetenheten om utmaningarna och de åtgärder som behövs på dessa platser. Resultatet av denna kampanj var sex antagna resolutioner för en förbättrad förvaltning av floden Malewa.

I resolutionerna kan man läsa både utmaningarna så som intrång av strandmark, ohållbart jordbruk, föroreningar, och avskogning i övre avrinningsområdet, och de nödvändiga åtgärderna till exempel fastställande av strandområdet, informationsspridning om effekterna av strandodling, kartläggning av drabbade områden och främjande av återplantering av skog.

Att många aktörer har kommit överens och definierade dessa ses som ett bra resultat av kampanjarbetet och en bra start på förbättrat samarbete och fortsatt påverkansarbete bland de olika aktörerna för hållbart nyttjande av vattenresurser i området.

Trots att fjällräven varit fridlyst länge har fjällrävstammen fortfarande inte återhämtat sig.
ARTER

Glädjande babyboom hos fjällrävarna i Norrbotten

I mer än 20 år har WWF kämpat för att få tillbaka fjällrävarna i Sveriges södra fjällkedja och nu ser vi äntligen att arbetet ger resultat. Sommaren 2022 inventerades området och vi hittade närmare 30 aktiva fjällrävslyor runt Helagsfjällen – och det föddes uppskattningsvis 164 rävkullar (en ökning från 118 för 2021) i Sverige, Norge och Finland. Det är en otroligt glädjande utveckling!

Foderautomater med viltkameror servades och nya placerades ut vilket gör att vi kan se vilka fjällrävar som stannar kvar, och kanske till och med lockar dit en partner.

De närmaste åren kommer WWF ge fjällrävarna en ny chans att etablera sig ordentligt i den nordligaste delen av Sverige – från området runt Kebnekaise, Sitasjaure och från Tavvavuoma i söder upp till Treriksröset i norr. Fjällrävsprojektet i den norra fjällkedjan är planerat att pågå under minst fem år med stöd från dig som WWF-supporter.

Händer och bomull
KLIMAT

Smart bomullsodling i Indien hanterar klimatrisker

WWF och IKEA hjälper jordbrukare i Indien att hantera klimatrisker med hjälp av en Android-baserad digital plattform kallad ”Cotton Doctor”. Appen varnar jordbrukare i deras smartphones om sårbarheter i väderleken och hjälper dem att fatta välgrundade och effektiva beslut för att optimera sina chanser till att få en god skörd. Hittills har 6 500 användare laddat ner appen som även hjälper jordbrukare att använda naturbaserade, billiga lösningar för att förvalta sina mark- och vattenresurser på ett hållbart sätt.

Spetsnoshörning foto Ola Jennersten WWF
NATURVÅRD

Ökat skydd för noshörningarna

Kenya är hem åt flera viktiga populationer av noshörningar men tjuvjakt och illegal handel har länge varit mycket allvarliga hot mot dem. För att bekämpa den illegala jakten och handeln med noshörningshorn i Kenya har naturvårdsorganisationer satt det höga målet att man ska kraftsamla för att uppnå noll tjuvjakt. I denna kraftsamling ingår fler samt bättre utbildade och motiverade parkvakter, bättre gränsskydd för att hindra smuggling av noshörningshorn och ny teknisk övervakning av skyddade områden.

I mer än 35 år har WWF arbetat med bevarande och skydd av noshörningar via Kenya Wildlife Service och andra lokala aktörer – och tack vare detta hårda arbete kan vi nu konstatera att inga noshörningar tjuvjagades i Kenya under 2022!

Young animals with Nofence collars.
lantbruk

Innovativ naturvård med virtuella stängsel

Under 2022 har för första gången virtuella stängsel testats på nötkreatur i en hage i Sverige. Med hjälp av en app kan djurägaren bestämma inom vilket område djuren får gå, och dessutom slippa problem med fysiska stängsel. Det gör det enklare att sköta naturbetesmarker.

I stället för fysiska stängsel i landskapet får djuren ett halsband som är uppkopplat på både GPS- och telenätet. Tekniken öppnar upp för ett mer flexibelt och naturvårdsanpassat bete. Projektet är ett samarbete mellan SLU, RISE och WWF. Det ingår även som en del i de EU-finansierade forskningsprojekten Super-G (Sustainable Permanent Grassland) och Sustainimal.

WWF finansierar en studie inom projektet som undersöker hur det går att tillfälligt flytta de virtuella stängselgränserna inom hagen för att styra betet för ökad naturvårdsnytta. Inom forskningsprojektet ska också djurvälfärdsfrågor studeras för att ge ett underlag för Jordbruksverket som ska ta ställning till om tekniken ska tillåtas i Sverige.

FPC-WWF (002)
klimat

Internationellt verktyg accelererar städers klimatarbete

Under 2022 har 50 städer från 5 världsdelar fördjupat sitt klimatarbete i ett internationellt partnerskap med WWF och det digitala verktyget Futureproofed. Städerna som medverkat representerar över 80 miljoner invånare och inkluderar allt från mångmiljonstäder som Jakarta till små svenska kommuner som Mora. Städerna har genom erfarenhetsutbyten och träningstillfällen tillsammans vässat sina klimathandlingsplaner med hjälp av det avancerade digitala verktyget.

Över 1 500 klimatåtgärder har adderats i verktyget som också innebär att fler städer kan ta del av tips och erfarenheter, då plattformen bygger på öppenhet och gemensamt lärande. Samarbetet kulminerade med ett direktsänt event i samband med Klimatkonferensen COP27 där bland andra svenska Lund och Quito, båda vinnare i One Planet City Challenge, delade med sig av sina lärdomar av att accelerera klimatarbetet med hjälp av verktyget.

Dessutom gjorde WWF sin första insamlingsgala ” En kväll för vår planet” som Anna Brolin och Danny Saucedo var programledare för på TV4 den 26 augusti. Insamlingsgalan var högaktuell efter en sommar då världen drabbades av extremväder och fasansfulla bränder. Galan satte ljus på klimatförändringar, skogsskövling, illegal jakt och andra hot mot vår planet.

Sveriges artist- och humorelit bjöd på underhållning i toppklass under kvällen. Över 10 000 nya faddrar anslöt sig till WWF. Det motsvarar 92 miljoner kronor till naturvården och klimatarbetet.

Årsöversikt 2022

Här har vi arbetat

Den svenska delen av WWF stödjer och arbetar med hundratals projekt. Här presenterar vi ett urval av dessa. Klicka på symbolerna för att läsa mer.

Vanliga frågor

Varför samlar WWF in pengar?

WWF har ingen moderorganisation som skänker oss pengar. Allt vi arbetar för måste därför betalas med medel som vi samlar in eller bedrivas som verksamhet i partnerskap med exempelvis företag eller från Postkodlotteriet. En del av medlen kommer från offentlig verksamhet som Sida och EU.

För WWF är det också viktigt att visa att vi är en stark organisation med stöd hos många. Det i sig gör vårt inflytande större.

Vad tjänar styrelsen?

Många ideella organisationer har styrelsearvoden. I Världsnaturfonden WWFs fall jobbar styrelsen helt ideellt och utan arvoden. Dock utgår reseersättning.

Hur stor procent av mitt bidrag går till projektet eller ändamålet?

WWF har ett 90-konto, vilket innebär att verksamheten även kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler ska ändamålskostnaderna i förhållande till totala intäkter vara minst 75 procent, och omvänt får inte administrationskostnaderna överstiga 25 procent av de totala intäkterna. År 2023 användes 103 % av WWFs intäkter till ändamålen och 13 % till insamlings- och administrationskostnader. (I de fall intäkterna har varit större än kostnaderna eller om kostnaderna varit större än intäkterna summerar det inte till 100 procent.)

WWF tillhör Giva Sverige, som är insamlingsorganisationernas eget branschorgan. Giva Sverige verkar för etisk och professionell insamling.

Vad har ni för hyra?

WWF kansliet är inhyst i slottslokaler. Det är en lösning som inte är dyr. Vi blev erbjudna dessa lokaler på 80-talet då de stod tomma och vårt kontor låg långt utanför stan. Vi har här en förmånligare hyra jämfört med moderna lokaler.

Vad har GS i lön?

Giva Sverige, branschorganisationen för tryggt givande, där WWF Sverige är medlem, rekommenderar att arvoden, löner och andra ersättningar till styrelse och generalsekreterare redovisas.

Generalsekreterarens lön uppgår till 98 300 kronor per månad (avser 2023 års löneläge). Det är WWFs styrelse som beslutar om lönen som revideras årligen. Generalsekreteraren omfattas inte av lagen om anställningsskydd. Ingen övertid utgår. Tjänstepension utgår från 65 år inom ramen för ITP-planen. Rikskortet förmånsbeskattas.

WWF Sveriges styrelsen arbetar ideellt, inget arvode utgår.

Dela gärna:

Senast ändrad 13/11/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se