2018 – ett år då biologisk mångfald äntligen fick något av den uppmärksamhet den förtjänar. Men också ett år med synbara och kännbara tecken på ansiktet av klimatförändringarna, i Sverige såväl som i andra delar av världen.
Världsnaturfonden WWF arbetar för att bevara biologisk mångfald och minska våra ekologiska fotavtryck. Under 2018, i och med lanseringen av WWFs Living Planet Report, lyckades vi sätta strålkastarljuset på den dramatiska minskningen av världens bestånd av ryggradsdjur. Rapporten, som visade på en genomsnittlig minskning på 60 procent mellan 1970 och 2014, fick massiv medial uppmärksamhet. Till och med i ledarspalter och på kultursidor.
En Sifo-undersökning som WWF lät göra i början av hösten visade att vi i Sverige underskattar förlusten av biologisk mångfald, och därmed även det hot som förlusten innebär för ekosystemen och vår överlevnad. För att ge frågan samma dignitet som klimatfrågan har WWF i kampanjer, policypåverkan och kommunikation till allmänhet och företag fokuserat på värdet av biologisk mångfald under året, något som vi kommer att fortsätta med framöver.
Glädjande nog har det också kommit positiva besked under året vilka tydligt visar att vi skapar resultat där vi verkar. Ett sådant exempel är bergsgorillorna i Afrika, som i den senaste räkningen 2018 ökat igen och nu överstiger 1 000 individer. Eller på hemmaplan där Björns Skärgård, som av WWF utsågs till Svensk Pärla 2013, nu äntligen blivit naturreservat. Det finns många goda exempel och vi vill rikta ett stort tack till alla som är med och stöttar oss och till alla våra samarbetspartners. Natursegrarna är också era!
För att bevara djur och natur jobbar WWF brett. Att påverka beslutsfattare inom politik och näringsliv och kommuner är lika viktigt som att jobba ute i fält. Vi är stolta över WWFs förmåga att öka samförstånd och över organisationens viktiga roll som brobyggare till exempel genom att sammanföra olika parter till samtalsbordet – politiker, företag, kommuner, organisationer, myndigheter eller andra typer av beslutsfattare och intressenter. Detta blev extra tydligt under valåret 2018, då WWF lyfte viktiga frågor som t ex den svenska skogen, klimatet och inte minst Östersjön. Här fick partiledare t.ex. ta emot Östersjömanifestet, en bok med tusentals berättelser som allmänheten delat med sig av under sommarens kampanj, Rädda Östersjön.
Världsnaturfonden WWFs medarbetare har deltagit vid flera stora och viktiga möten under året, t ex vid det viktiga FN-mötet Convention on Biological Diversity i Egypten. CBD, Konventionen om Biologisk Mångfald sätter mål för biologisk mångfald på ett sätt som liknar det vi har för Agenda 2030 (SDG-målen). Vi fanns också på plats vid FNs viktiga klimatmöte i Katowice i Polen, där WWF deltog i en rad centrala diskussioner och där vårt viktiga stadsarbete uppmärksammades. WWFs ambitiösa arbete med hållbara städer engagerar stadsbor över hela världen inte minst genom One Planet City Challenge – en global stadsutmaning, vars arbete initierades och leds från WWF Sverige.
De stora naturvårdsframgångar som WWF har nått under det gångna året skulle aldrig ha skett utan det starka förtroendet från våra finansiärer och givare. Vi tackar för det förtroendet och blickar med tillförsikt fram emot att fortsätta vår outtröttliga kamp för en värld där människor lever i harmoni med naturen.
Håkan Wirtén
Generalsekreterare
Axel Wenblad
Styrelsens ordförande
WWFs vision är en framtid där människor lever i harmoni med naturen. För att uppnå visionen vill vi bevara världens biologiska mångfald, verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt och minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
För att få bättre genomslag har hela WWF-nätverket fokuserat sitt arbete kring sex globala målområden: arter, hav, klimat och energi, mat, skog och vatten samt tre tvärgående drivkrafter governance, marknadsförändring och finansiella flöden.
WWF arbetar för att få till stånd råvaru-, produkt- och tjänstemarknader för hållbar produktion och konsumtion, eftersom en stor del av trycket på planeten beror på detta. Här arbetar WWF med och påverkar företag, finansaktörer, myndigheter och lagstiftare. Syftet är att utveckla och införa verktyg, standarder och regleringar som åstadkommer en omställning i linje med globala hållbarhetsmål.
Kapital möjliggör utveckling, som kan vara positiv såväl som negativ för natur och miljö. WWF arbetar för att våra finansiella flöden ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att förmedla kunskap och ta fram verktyg för att mäta och styra kapitalets bidrag till vetenskapligt baserade mål.
Governance handlar om hur beslut fattas som påverkar människor och naturen, hur makt utövas och hur ansvar tas och kan utkrävas. Genom partnerskap, påverkansarbete och plattformar för lärande arbetar WWF för att minska ojämlika maktförhållanden i förvaltningen av naturen och maktmissbruk som korruption samt för att hänsyn till miljön ska integreras bättre i allt beslutsfattande.
I Sverige sker en betydande insamling från privata givare till förmån för artarbetet, vilket är av stort värde för organisationen i dess helhet. Det finansiella stödet går primärt till skydd av cirka tio prioriterade arter (bergsgorilla, elefant, havssköldpadda, isbjörn, noshörning, orangutang, panda, tiger, val). Att inkludera lokalsamhällen, ursprungsbefolkning och lokala aktörer i arbetet med naturvård är avgörande för att lyckas. Vi driver frågor om lokalt deltagande i förvaltning av arter och deras livsmiljöer genom modeller för samförvaltning och insatser för att minska konflikter mellan djur och människor samt stödja initiativ för minskad tjuvjakt.
Av vår naturvårdsbudget fördelades cirka 19 procent till det globala målområdet arter, som är en av grundstenarna i WWFs arbete.
Svenska WWF har ett globalt ledarskap inom WWF-nätverket inom klimatinnovation och klimatrelaterat stadsarbete. WWF har samverkan med viktiga svenska globala företag genom Climate Savers-programmet och för att uppmärksamma klimatinnovationer finns utmärkelsen Climate Solver. För att finansiella flöden snabbt ska riktas till förnybar och hållbar energi bedriver WWF påverkansarbete och ingår samarbeten för att utveckla riktlinjer och verktyg för investeringar i städer, företag och innovation. Av WWF Sveriges naturvårdsbudget allokerades 2018 cirka 17 procent till målområdet klimat och energi.
WWFs medarbetare har upparbetad samverkan med globalt viktiga svenska företag inom skogssektorn och andra skogsaktörer. Vi driver frågan om hållbar förvaltning och utmanar svenska företag som är betydelsefulla globala marknadsaktörer att ta ledningen för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Vi är bland de största finansiärerna av WWF-nätverkets globala skogsarbete och allokerade 2018 25 procent av naturvårdsbudgeten till målområdet Skog.
Företagspartnerskapet mellan WWF och IKEA omfattar projekt i 10 länder. Hittills har samarbetet bidragit till att cirka 40 miljoner hektar skog har FSC-certifierats, lett till stärkta lagar och regleringar samt skydd av gammelskog. I den indonesiska regnskogen på Borneo skapar vi korridorer för orangutanger.
WWF Sverige har en stark roll i utvecklingen av så kallad integrerad havsförvaltning inom WWF-nätverket. Det innebär att ta ett helhetsgrepp för att hantera havens komplexa utmaningar som annars splittras på olika administrativa funktioner, länder eller sektorer. Av naturvårdsbudgeten fördelades 2018 cirka 11 procent till det globala målområdet hav.
I vårt närområde är övergödningen är ett av Östersjöns stora problem och jordbrukssektorn en nyckelaktör. WWF driver utmärkelsen Baltic Farmer of the Year för att lyfta fram de goda exemplen från jordbrukare som vidtar åtgärder för att minska näringsläckaget.
Matproduktionssystemet påverkar flera av WWFs andra målområden som skog, klimat och energi samt hav och vatten. Med ökat fokus på vikten av biologisk mångfald samt matens avgörande roll i klimatfrågan, har betydelsen av WWFs arbete inom området ökat.
För att minska trycket på ekosystemen fokuseras arbetet på att öka jordbrukets hållbarhet som en högprioriterad sektor samt att lyfta matproduktionssystemets påverkan. Som ett led i detta helhetsgrepp finns sektorsamarbetet Hållbar Livsmedelskedja med WWF som en nyckelaktör. Cirka 6 procent av naturvårdsbudgeten riktades till Mat under 2018.
Bristande förvaltning och överutnyttjande, inte minst genom jordbruk och vattenkraft, är de största hoten mot vattenekosystemen. WWF fördelade cirka 5 procent av naturvårdsbudgeten till sötvattensarbete 2018, framför allt genom företagsanknutna samarbeten.
WWF har ett unikt företagssamarbete med HM med mycket stor global utvecklingspotential, både kompetens- och resursmässigt. Läs mer om hur WWF jobbar ihop med HM inom vad som kallas Water Stewardship.
Grundförutsättningen för att driva ett framgångsrikt naturvårdsarbete är en kraftfull kommunikation, stabil tillväxt med säker finansiering, ett brett stöd från allmänhet och andra aktörer samt en väl fungerande organisation med engagerad och kompetent personal.
401 mkr
64 200
Under våren 2018 påbörjades WWFs största program någonsin – Leading the Change – vars målsättning är att stärka civilsamhällets arbete med miljö- och utvecklingsfrågor i Afrika och Sydostasien.
Programmet, som pågår till 2022, består av 17 delprogram i fler än 10 länder och omfattar närmare 450 miljoner kronor under en femårsperiod.
WWF Sverige är medlem i FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, och tillämpar därför FRIIs etiska principer. Syftet är att öka transparensen och öppenheten inom branschen och därigenom stärka förtroendet för de organisationer som följer kvalitetskoden. WWF har ett 90-konto, vilket innebär att organisationen står under granskning av Svensk Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontroll ska minst 75 procent av de totala intäkterna användas till ändamålen. 2018 gick 87 procent av intäkterna till ändamålen. Resterande medel används till insamlings- och administrationskostnader.
414 mkr
303 mkr
254 mkr
Koncernens totala verksamhetsintäkter minskade 2018 i jämförelse med 2017 och uppgick till 400,7 mkr. De främsta förklaringarna är att erhållna testamenten minskade samt minskade bidrag från Sida.
Koncernens totala verksamhetskostnader ökade 2018 i jämförelse med 2017 och uppgick totalt till 413,6 mkr. Anledningen att summan använda pengar är större än de insamlade medlen är att här ingår även företagsfinansiering av naturvårdsverksamhet via VFAB.
Av koncernens totala verksamhetskostnader utgjorde ändamålskostnaderna 354 mkr varav naturvårdsverksamheten stod för 303 mkr och informationsverksamheten 50 mkr.
Av de 303 mkr som gick till naturvården fördelades 254 mkr mellan WWFs globala målområden.
WWF Sverige ingår i det globala WWF-nätverket och driver hundratals projekt världen över för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på vår planet. För att nå våra mål jobbar vi såväl på politisk nivå som ute i fält, och i tätt samarbete med lokalbefolkningar runt om i världen. Vi har nått en mängd framgångar under det gångna året. Här nedan presenteras bara några axplock.
WWFs arbete med svart noshörning i Kenya har lett till att det i norr inte har varit någon tjuvjakt alls under 14 månader. I södra Kenya har endast fem djur tjuvskjutits, även det en framgång. Totalt finns i dag 755 st av Afrikas mest hotade noshörningar, en ökning med 4,7 procent under 2018. I höstas räknades också elefanterna och de har ökat från drygt 13 000 till runt 17 000 djur – tack vare fler och bättre rustade parkvakter.
Dessutom har världens ledande företag inom e-handel, teknik och sociala medier börjat samarbeta med Google och WWF. Målet är att göra online-plattformar och mobilappar omöjliga att använda för den illegala handeln med utrotningshotade djur.
WWF Sverige har under året tagit fram ett ramverk för att uppskatta klimatnyttan av innovationer och med rapporten Exponential Carbon Action Road Map, är vi med och visar hur världen kan halvera sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser före 2030 med lösningar och teknik som finns i dag. Rapporten presenterar 33 lösningar för att halvera utsläppen från energi, transporter, byggnader, industri, mat samt jord- och skogsbruk. Omställningen av energisektorn kan ske mycket snabbare, eftersom förnybara energikällor håller på att bli billigare än fossila bränslen.
Exponential Climate Action Roadmap är ett samarbete mellan Future Earth, finska innovationsfonden Sitra, Stockholm Resilience Centre, Mission2020, WWF, Ericsson och Internet of Planet.
Den internationella stadskampanjen We Love Cities genomfördes under ledning av WWF Sverige. Kampanjen är kopplad till One Planet City Challenge, en stadsutmaning inom klimatområdet. We Love Cities samlade in över 50 000 medborgarförslag och 50 000 stödröster för satta klimatmål i 50 städer med totalt över 100 miljoner invånare.
Vi har läst alla medborgarförslag och funnit starkt stöd för många av WWFs hjärtefrågor från människor i hela världen: Recycling (ban plastics), hållbar mobilitet, bevarande av gröna naturområden, förnybar energi (solceller på alla tak) och matfrågor.
WWF Sveriges långsiktiga engagemang i bergsgorillorna i Östafrika har gett resultat. Vi har under året ägnat 6 månader åt att räkna bergsgorillorna i Bwindi Impenetrable forest. Vid inventeringen räknades fler än 1 000 bergsgorillor, en ökning med cirka 125 djur. IUCN har därför nedgraderat bergsgorillornas hotbild från akut hotad till hotad vilket är en stor naturvårdsseger.
Nysibiriska öarna – ett unikt naturområde i nordöstra Sibirien blir nytt naturreservat Ett helt nytt naturreservat ”Nysibiriska öarna” inrättas nu i Yakutien i nordöstra Sibirien. WWF har aktivt deltagit i arbetet med att bilda landets näst största federala land- och havsreservat. Endast ”Stora Arktiska Naturreservatet”, som ligger i norra Ishavet är större.
I december kom ett tydligt resultat av WWFs uthållighet i arbetet med FSC: en reviderad svensk FSC-standard, som förväntas höja naturvårdsambitionen för mer än hälften av Sveriges brukade skogsmark (11 miljoner hektar = 22 miljoner fotbollsplaner). Revisionsarbetet, som tagit mer än sex år, visar att naturvårdssegrar kan kräva både tålamod och resurser.
Den svenska delen av WWF stödjer och arbetar med hundratals projekt. Här presenterar vi ett urval av dessa. Klicka på symbolerna för att läsa mer.
WWF har ingen moderorganisation som skänker oss pengar. Allt vi arbetar för måste därför betalas med medel som vi samlar in eller bedrivas som verksamhet i partnerskap med exempelvis företag eller från Postkodlotteriet. En del av medlen kommer från offentlig verksamhet som Sida och EU.
För WWF är det också viktigt att visa att vi är en stark organisation med stöd hos många. Det i sig gör vårt inflytande större.
Många ideella organisationer har styrelsearvoden. I Världsnaturfonden WWFs fall jobbar styrelsen helt ideellt och utan arvoden. Dock utgår reseersättning.
WWF har ett 90-konto, vilket innebär att verksamheten även kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler ska ändamålskostnaderna i förhållande till totala intäkter vara minst 75 procent, och omvänt får inte administrationskostnaderna överstiga 25 procent av de totala intäkterna. År 2023 användes 103 % av WWFs intäkter till ändamålen och 13 % till insamlings- och administrationskostnader. (I de fall intäkterna har varit större än kostnaderna eller om kostnaderna varit större än intäkterna summerar det inte till 100 procent.)
WWF tillhör Giva Sverige, som är insamlingsorganisationernas eget branschorgan. Giva Sverige verkar för etisk och professionell insamling.
WWF kansliet är inhyst i slottslokaler. Det är en lösning som inte är dyr. Vi blev erbjudna dessa lokaler på 80-talet då de stod tomma och vårt kontor låg långt utanför stan. Vi har här en förmånligare hyra jämfört med moderna lokaler.
Giva Sverige, branschorganisationen för tryggt givande, där WWF Sverige är medlem, rekommenderar att arvoden, löner och andra ersättningar till styrelse och generalsekreterare redovisas.
Generalsekreterarens lön uppgår till 98 300 kronor per månad (avser 2023 års löneläge). Det är WWFs styrelse som beslutar om lönen som revideras årligen. Generalsekreteraren omfattas inte av lagen om anställningsskydd. Ingen övertid utgår. Tjänstepension utgår från 65 år inom ramen för ITP-planen. Rikskortet förmånsbeskattas.
WWF Sveriges styrelsen arbetar ideellt, inget arvode utgår.
Senast ändrad 13/11/24
