2019 – året då världen vaknade. Året då världen brann och insikten började landa om att vi är på väg mot ett sjätte massutdöende. Se filmen där WWFs generalsekreterare, Håkan Wirtén, och styrelsens ordförande, Axel Wenblad, samtalar om det gångna året.
WWFs vision är en framtid där människor lever i harmoni med naturen. För att uppnå visionen vill vi bevara världens biologiska mångfald, verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt och minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
För att få bättre genomslag har hela WWF-nätverket fokuserat sitt arbete kring sex globala målområden: arter, hav, klimat och energi, mat, skog och vatten samt tre tvärgående drivkrafter governance (samhällsstyrning), marknadsförändring och finansiella flöden.
WWF arbetar för att få till stånd råvaru-, produkt- och tjänstemarknader för hållbar produktion och konsumtion, eftersom en stor del av trycket på planeten beror på detta. Här arbetar WWF med och påverkar företag, finansaktörer, myndigheter och lagstiftare. Syftet är att utveckla och införa verktyg, standarder och regleringar som åstadkommer en omställning i företagen i linje med globala hållbarhetsmål.
Kapital möjliggör utveckling, som kan vara positiv såväl som negativ för natur och miljö. WWF arbetar för att finansiella flöden ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att förmedla kunskap och ta fram verktyg för att mäta och styra kapitalets bidrag till vetenskapligt baserade mål.
Governance handlar om hur beslut fattas som påverkar människor och naturen, hur makt utövas och hur ansvar tas och kan utkrävas. WWF arbetar genom partnerskap, påverkansarbete och plattformar för lärande för att hänsyn till miljön ska integreras bättre i allt beslutsfattande. Vi vill minska ojämlika maktförhållanden i förvaltning av naturen och maktmissbruk som till exempel korruption.
WWFs medarbetare har upparbetad samverkan med globalt viktiga svenska företag inom skogssektorn och andra skogsaktörer. Vi driver frågan om hållbar förvaltning och utmanar svenska företag som är betydelsefulla globala marknadsaktörer att ta ledningen för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Vi är bland de största finansiärerna av WWF-nätverkets globala skogsarbete och allokerade 2019 27 procent av naturvårdsbudgeten till målområdet Skog.
I södra Tanzania är utmaningarna för naturvården stora med en snabbt växande befolkning och exploatering av naturresurserna. Samtidigt har vi här en viltrikedom som saknar motstycke i Afrika. WWF arbetar för att skydda och förvalta denna unika skatt på ett hållbart sätt så att djur, natur och människor alla gynnas. Byskogsbruk är en framgångsrik metod som räddar både lejon och elefanter och ger förbättrad ekonomi för lokalbefolkningen. De senaste tre åren har arealen skog i området som brukas uthålligt ökat med 52 procent, så i dag har hela 458 000 hektar skog och alla dess invånare en bättre framtid.
Bristande förvaltning och överutnyttjande, inte minst genom jordbruk och vattenkraft, är de största hoten mot vattenekosystemen. WWF fördelade cirka 6 procent av naturvårdsbudgeten till sötvattensarbete 2019, framför allt genom företagsanknutna samarbeten.
Våtmarker har en nyckelroll för att minska näringsläckage till Östersjön och som lekområde för fisk. Fria vandringsvägar i vattendrag är viktiga för att gynna migrerande arter. WWF arbetar både med politisk påverkan och samarbetar med olika parter för att stärka Östersjön. WWF kraftsamlar i initiativet Baltic NOW, där insamling och mobilisering går hand i hand. Tillsammans med finansiärer och samarbetspartners bygger vi resurser och relationer för att bidra till att rädda Östersjön.
Svenska WWF har ett globalt ledarskap inom WWF-nätverket inom klimatinnovation och klimatrelaterat stadsarbete. WWF inser att även om städer idag står för över 70% av världens koldioxidutsläpp så har de även mycket stor potential att leda omställningen till ett mer hållbart samhälle. WWF har samverkan med viktiga svenska globala företag genom Climate Savers-programmet och för att uppmärksamma klimatinnovationer finns utmärkelsen Climate Solver. För att finansiella flöden snabbt ska riktas till förnybar och hållbar energi bedriver WWF påverkansarbete och ingår samarbeten för att utveckla riktlinjer och verktyg för investeringar i städer, företag och innovation. Av WWF Sveriges naturvårdsbudget allokerades 2019 cirka 14 procent till målområdet klimat och energi.
WWF Sverige har en stark roll i utvecklingen av så kallad integrerad havsförvaltning inom WWF-nätverket. Det innebär att ta ett helhetsgrepp för att hantera havens komplexa utmaningar som annars splittras på olika administrativa funktioner, länder eller sektorer. Av naturvårdsbudgeten fördelades 2019 cirka 11 procent till det globala målområdet hav.
Området kring norra Moçambiquekanalen har med sin rika biologiska mångfald en enorm betydelse för att ge försörjning och minska fattigdom i västra Indiska oceanen. WWF arbetar för att bevara kustnära och marina ekosystem i regionen.
Systemen för matproduktion påverkar flera av WWFs andra målområden som skog, klimat och energi samt hav och vatten. Matens avgörande roll i klimatfrågan i kombination med det ökade fokuset på vikten av biologisk mångfald har ökat betydelsen av WWFs arbete inom området.
För att minska trycket på ekosystemen fokuserar WWFs arbete på att öka jordbrukets hållbarhet samt att lyfta matproduktionssystemets påverkan. Området mat fick ca 2 % av naturvårdsbudgeten 2019.
Som ett led i denna målsättning lanserade WWF 2019 Vego i världsklass, ett samarbete med Sveriges Olympiska Kommitté, där elitidrottare visar att det går att äta vegetariskt och ändå nå toppresultat. Vego i världsklass utmanar fördomar och myter om vegetarisk mat och utvecklar det vegetariska köket så att det blir ett alternativ för fler.
I Sverige sker en betydande insamling från privata givare till förmån för artarbetet, vilket är av stort värde för organisationen i dess helhet. Det finansiella stödet går primärt till skydd av cirka tio prioriterade arter (bergsgorilla, elefant, havssköldpadda, isbjörn, noshörning, orangutang, panda, tiger, val). Att inkludera lokalsamhällen, ursprungsbefolkning och lokala aktörer i arbetet med naturvård är avgörande för att lyckas. Vi driver frågor om lokalt deltagande i förvaltning av arter och deras livsmiljöer genom modeller för samförvaltning och insatser för att minska konflikter mellan djur och människor samt stödja initiativ för minskad tjuvjakt.
Av WWFs naturvårdsbudget 2019 fördelades cirka 15 procent till det globala målområdet arter, som är en av grundstenarna i vårt arbete. I Sverige arbetar vi med fjällräven, en av fjällets äldsta och kanske mest kända invånare. Ett sagolikt litet rovdjur, stor som en fullvuxen katt ungefär och perfekt anpassad till ett liv i ett arktiskt tufft klimat. Fjällräven har en lång historia i vår norsk-svenska fjällvärld, men en mycket oviss framtid.
LÄS MER OM VÅRT ARBETE MED FJÄLLRÄVAR
Grundförutsättningen för att driva ett framgångsrikt naturvårdsarbete är en kraftfull kommunikation, stabil tillväxt med säker finansiering, ett brett stöd från allmänhet och andra aktörer samt en väl fungerande organisation med engagerad och kompetent personal.
510 MKR
66 150
Under våren 2018 påbörjades WWFs största program någonsin – Leading the Change – vars målsättning är att stärka civilsamhällets arbete med miljö- och utvecklingsfrågor i Afrika och Sydostasien.
Programmet, som pågår till 2022, består av 17 delprogram i fler än 10 länder och omfattar närmare 450 miljoner kronor under en femårsperiod.
WWF Sverige är medlem i Giva Sverige, tidigare FRII, och tillämpar därför deras etiska principer. Syftet är att öka transparensen och öppenheten inom branschen och därigenom stärka förtroendet för de organisationer som följer kvalitetskoden. WWF har ett 90-konto, vilket innebär att organisationen står under granskning av Svensk Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontroll ska minst 75 procent av de totala intäkterna användas till ändamålen. År 2019 gick 72 procent av intäkterna till ändamålen. Anledningen till att nyckeltalet inte nås är att WWF under året fick stora testamentesintäkter som kommer att användas under flera år. Av de totala intäkterna användes 12 procent till insamlings- och administrationskostnader.
430 MKR
329 MKR
250 MKR
Koncernens totala verksamhetsintäkter ökade 2019 i jämförelse med 2018 och uppgick till 510,1 (400,7) mkr. Den främsta förklaringen är att erhållna testamenten ökade markant.
Koncernens totala verksamhetskostnader ökade 2019 i jämförelse med 2018 och uppgick totalt till 429,7 (413,6) mkr.
Av koncernens totala verksamhetskostnader utgjorde ändamålskostnaderna 370,5 (353,5) mkr varav naturvårdsverksamheten stod för 329,1 (303,3) mkr och informationsverksamheten 41,5 (50,2) mkr.
Av de 329 mkr som gick till naturvården fördelades 250 mkr mellan WWFs globala målområden: skog, arter, hav, vatten, mat, klimat och energi.
WWF Sverige ingår i det globala WWF-nätverket och driver hundratals projekt världen över för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på vår planet. För att nå våra mål jobbar vi såväl på politisk nivå som ute i fält, och i tätt samarbete med lokalbefolkningar runt om i världen. Vi har nått en mängd framgångar under det gångna året. Här nedan presenteras bara några axplock.
WWF verkar för att stora svenska och utländska bolag sätter så kallade Science Based Targets, klimatmål för verksamheten som siktar på att begränsa den globala uppvärmningen till åtminstone väl under två grader. Under året har 225 nya företag, varav åtta svenska, gått med i initiativet och åtagit sig att sätta klimatmål enligt dess kriterier. Fem företag har fått sina mål godkända – Bonava, H&M, Swedish Match, Vasakronan samt Vattenfall. Initiativet startades 2015 av WWF i samarbete med CDP, UN Global Compact och WRI.
WWF lanserade den 6:e internationella omgången av One Planet City Challenge, nu den största stadsutmaningen i världen i sitt slag. Intresset har varit rekordstort med över 250 deltagande städer från 53 länder. Kommunikationskampanjen My Healthy Urban Life genomfördes i 12 länder. WWF har där uppmärksammat luftföroreningars stora hälsopåverkan och och vikten av städers satsningar på hållbara transporter.
Our Planet är en dokumentärserie som är resultatet av ett fyraårigt banbrytande samarbete mellan Netflix, Silverback Films och WWF. I åtta avsnitt utforskar serien många av naturens under, unika arter och det fängslande och fascinerande djurliv som fortfarande finns kvar i det vilda. Som berättarröst hör vi legenden Sir David Attenborough. Our Planet har också ett tydligt fokus på de stora, allvarliga hoten mot naturen och livet i det vilda. Serien, som når miljontals människor samtidigt över hela välden, nominerades 2019 till tio Emmys och tilldelades två – för enastående dokumentär och enastående berättare.
WWF har länge arbetat för att frågan om förlust av biologisk mångfald ska få samma prioritet på den politiska dagordningen som klimatförändringarna, då båda utgör akuta hot mot både djur och människor. Vi ser en oroande utveckling både när det gäller klimatet och förlusten av biologisk mångfald och det är viktigt att bägge frågorna lyfts. Dokumentären Our Planet är en väckarklocka och manar till global handling för att skydda vår planet.
H&M och WWF har samarbetat kring vattenfrågor sedan 2011. Syftet är att öka medvetenheten och förbättra ansvarsfull vattenanvändning i H&M-gruppens värdekedja, men också att lyfta frågan i hela modeindustrin. År 2019 var viktigt för partnerskapet då engagemanget i vattenfrågorna på global nivå skalades upp. I slutet av året hade ytterligare 92 intressenter blivit involverade i Water Stewardship-processer genom partnerskapet.
H&M har även satt nya ambitiösa hållbarhetskrav och konkreta mål för träråvara inklusive träfiber för textil. Ambitionen är att under de kommande åren helt gå över till återvunnen fiber eller träråvara från FSC-certifierat skogsbruk för all typ av träfiber som H&M koncernen använder.
Unesco utsåg Vindelälven-Juhtatdahka i Västerbotten till ett biosfärområde 2019. WWF har finansierat och genomfört många naturvårdsprojekt i området, allt ifrån artprojekt för att rädda fjällräv och berglärka till samarbetsprojekt med samebyar.
WWFs Earth Hour slog rekord 2019 med 260 deltagande kommuner i Sverige. Hela 44 av dessa ordnade en Earth Hour-vecka eller weekend, vilket visar att Earth Hour bidrar med mycket mer bortom själva timman. 188 länder över hela världen deltog och flera tusen ikonbyggnader släcktes under miljömanifestationen.
Den svenska delen av WWF stödjer och arbetar med hundratals projekt. Här presenterar vi ett urval av dessa. Klicka på symbolerna för att läsa mer.
WWF har ingen moderorganisation som skänker oss pengar. Allt vi arbetar för måste därför betalas med medel som vi samlar in eller bedrivas som verksamhet i partnerskap med exempelvis företag eller från Postkodlotteriet. En del av medlen kommer från offentlig verksamhet som Sida och EU.
För WWF är det också viktigt att visa att vi är en stark organisation med stöd hos många. Det i sig gör vårt inflytande större.
Många ideella organisationer har styrelsearvoden. I Världsnaturfonden WWFs fall jobbar styrelsen helt ideellt och utan arvoden. Dock utgår reseersättning.
WWF har ett 90-konto, vilket innebär att verksamheten även kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler ska ändamålskostnaderna i förhållande till totala intäkter vara minst 75 procent, och omvänt får inte administrationskostnaderna överstiga 25 procent av de totala intäkterna. År 2023 användes 103 % av WWFs intäkter till ändamålen och 13 % till insamlings- och administrationskostnader. (I de fall intäkterna har varit större än kostnaderna eller om kostnaderna varit större än intäkterna summerar det inte till 100 procent.)
WWF tillhör Giva Sverige, som är insamlingsorganisationernas eget branschorgan. Giva Sverige verkar för etisk och professionell insamling.
WWF kansliet är inhyst i slottslokaler. Det är en lösning som inte är dyr. Vi blev erbjudna dessa lokaler på 80-talet då de stod tomma och vårt kontor låg långt utanför stan. Vi har här en förmånligare hyra jämfört med moderna lokaler.
Giva Sverige, branschorganisationen för tryggt givande, där WWF Sverige är medlem, rekommenderar att arvoden, löner och andra ersättningar till styrelse och generalsekreterare redovisas.
Generalsekreterarens lön uppgår till 98 300 kronor per månad (avser 2023 års löneläge). Det är WWFs styrelse som beslutar om lönen som revideras årligen. Generalsekreteraren omfattas inte av lagen om anställningsskydd. Ingen övertid utgår. Tjänstepension utgår från 65 år inom ramen för ITP-planen. Rikskortet förmånsbeskattas.
WWF Sveriges styrelsen arbetar ideellt, inget arvode utgår.
Senast ändrad 13/11/24
