Ljusföroreningar är ett miljöproblem som länge ignorerats. Men i takt med att det artificiella ljuset blir allt vanligare blir det tydligare att allt fler arter är beroende av mörker. WWF vill slå ett slag för den mörka natten.
Så många som en tredjedel av ryggradsdjuren och hälften av alla insekter är vakna på natten. När rytmen mellan ljus och mörker rubbas får det konsekvenser, inte bara för enskilda djurarter utan för hela ekosystem.
– Jag är oroad över utvecklingen. Ljusföroreningarna ökar mer och mer. Det är inget nytt men det har blivit mycket värre. Tittar man i Sverige är det allt fler hus, vägar och trädgårdar som är upplysta och det påverkar djurlivet, säger Tom Arnbom, naturvårdsexpert.
Ljuset och mörkret har hela tiden växlat långt tillbaka i tiden. Men när människan kom började det förändras. Sedan glödlampan började tillverkas i slutet av 1800-talet har ljuset vunnit allt mer mark. Att det brer ut sig går att se på nattliga satellitbilder över Europa. Allra starkast lyser ljuset kring storstäder och industriområden.
Även om det är över 100 år sedan jordklotet på allvar började lysas upp är det först på senare år som de ekologiska konsekvenserna av ljusföroreningarna börjat uppmärksammas. Därför är kunskapen begränsad. Att många djurarter påverkas av det konstgjorda ljuset är forskarvärlden överens om, frågan är hur mycket ljus som krävs för att störa den naturliga balansen.
– För nattlevande insekter och fladdermöss vet jag att det är ett problem. Även de migrerande arterna får bekymmer när de drar genom Europa. Ett annat djur som drabbas är havssköldpaddor. De starka ljuskällorna från hotell längs stränderna får de nykläckta sköldpaddorna att krypa åt fel håll. Istället för att ta sig ut i havet kryper de in mot land, fortsätter Tom Arnbom.
Redan nu har städer och länder runt om i världen påbörjat ett förändringsarbete. Exempelvis får Frankrike i år ny lagstiftning på plats som reglerar ljusföroreningarna. Och i USA har ett 40-tal städer börjat släcka ner byggnader under fåglarnas migrationsperioder. Även i Sverige pågår arbetet med att anpassa det artificiella ljuset efter djurlivet. Bland annat arbetar Svenska Kyrkan med att minska ljusföroreningarna, exempelvis fasadbelysning och byta ut gatulampor som lyser uppåt mot energieffektiva lampor som bara lyser mot marken i stället. Även Nacka kommun tagit fram en ljusstrategi där vikten av mörka kilar lyfts fram.
Tom Arnbom menar att WWF har en viktig roll genom att försöka påverka kommuner och myndigheter att ta tag i dessa frågor.
–Vi måste jobba för att ljusföroreningar regleras i lagstiftning. Vi kan också hjälpa till att sprida kunskap om problematiken och visa att allmänheten kan göra skillnad genom att släcka ner, avslutar han.
