196 länder vid FN:s konferens om biologisk mångfald i Colombia enades om att inrätta en ny global fond för att fördela vinsterna från genetiska resurser. Pengarna ska komma från företag för att de använder genetisk information från olika arter, exempelvis för att göra läkemedel . Men beslut om en finansieringsmekanism sköts däremot upp, liksom om uppföljning och global översyn av genomförandet.
– Att skjuta upp viktiga frågor som finansiering och former för uppföljning kan riskera genomförandet av det ramverk som togs på Kunming-Montreal mötet för två år sedan med målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, säger Åsa Ranung, policyexpert på biologisk mångfald på Världsnaturfonden WWF.
Efter en rekordlång 24-timmars slutförhandling på FN-mötet i Cali, Colombia har diskussioner kring finansiering och att skapa en ny bredare biologisk mångfaldsfond skjutits upp liksom andra viktiga beslut. Mötet avbröts mitt på lördagen, eftersom det inte längre fanns tillräckligt många förhandlare i rummet för att fatta beslut.
WWF ser en stor risk i att de industrialiserade länderna inte kommit längre i att tillhandahålla de 20 miljarder USD årligen till utvecklingsländer i internationell finansiering av biologisk mångfald till 2025, som de åtog sig enligt beslut på förra mötet i Montreal. Löftena till den interimistiska finansieringsmekanismen, Global Biodiversity Framework Fund (GBFF), är också magra, totalt 407 miljoner USD. Även åtgärder för att identifiera och fasa ut eller styra om subventioner som är skadliga för naturen har gjort knappa framsteg på två år.
–Sverige måste också agera - trots att miljöministern kom till mötet har Sverige ännu inte lämnat in någon nationell handlingsplan. 44 länder har lämnat in sina nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald och 63 procent av länderna har lämnat in reviderade nationella mål, så det är hög tid för Sverige, avslutar Åsa Ranung.
