Att ta bort betesrätten för mjölkkor i lösdrift vore ett bakslag för djur, biologisk mångfald – och livsmedelsberedskap. Det skriver WWF i ett remissvar, och föreslår en rad andra sätt att stärka svensk mjölkproduktion.
– Att kor mår bra av att beta är uppenbart för alla som varit med vid ett kosläpp – och har även visats av omfattande forskning. Betesrätten skapar även ett starkt mervärde för svenska produkter. Sverige behöver fler betande djur, inte färre, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF.
Utredningen “Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd”, som överlämnades till regeringen i höstas, föreslår att betesrätten för mjölkkor i lösdriftsstallar slopas. Detta för att stärka konkurrenskraften hos svensk mjölkproduktion.
Utredaren menar att beteslagstiftningen inte fyller samma funktion när merparten av mjölkkorna numera går i lösdriftsstallar i stället för att stå uppbundna i omoderna stallar.
Men även om moderna stallar är bra kan de aldrig tillgodose mjölkkornas stora behov att få beta ute, framhåller WWF. Under betet kan korna inte bara utöva sina naturliga sociala beteenden, de får även motion och risken för skador på hud, klövar och päls minskar.
– Betande djur bidrar också till flera svenska miljökvalitetsmål som ett rikt odlingslandskap och en rik flora och fauna, det vill säga biologisk mångfald, säger Jenny Jewert.
En försvagad betesrätt skulle sannolikt även påskynda den brutala omvandlingen mot färre och större mjölkproducenter, påpekar WWF. Detta eftersom det framför allt är de stora mjölkgårdarna som har svårare att leva upp till dagens beteskrav.
– Utvecklingen mot färre och större mjölkföretag ökar sårbarheten i vår matproduktion och påverkar livsmedelsberedskapen, säger Jenny Jewert.
Bättre sätt att stärka konkurrenskraften vore till exempel införa ett jordbruksavdrag liknande ROT/RUT för mjölkproducenter, och att se över jordbruksstödet så att betesbaserad drift gynnas ekonomiskt.
Utredningen har inte heller analyserat hur en slopad betesrätt skulle påverka förtroendet för svensk livsmedelsproduktion, framhåller WWF.
– Beteskravet har en särställning bland djurskyddskraven hos medborgarna. Tar man bort ett av svenskt jordbruks starkaste mervärden skulle det knappast gynna svenska produkter, som har svårare att konkurrera med lågt pris, säger Jenny Jewert.
WWF ser positivt på utredningens förslag om höjda ersättningar för rovdjursavvisande stängsel. Samtidigt vill WWF lyfta fram möjligheterna med virtuella stängsel - där djurägaren via en app och gps-halsband kan bestämma inom vilket område djuren får gå.
– Tekniken kan underlätta återställandet av naturbetesmarker som är viktiga för den biologiska mångfalden. Nu behöver man prioritera forskning för att räta ut återstående frågor om djurvälfärd, säger Jenny Jewert.
Läs WWFs remissvar här.
