På torsdagsmorgonen lämnade regeringen in vårbudgeten till riksdagen. WWF är positiva till flera av klimatsatsningarna, men när det gäller jordbruket och skogen är WWF mer kritiska. WWF anser att en större andel av EU:s coronastöd borde gå till jordbruket för att satsa på miljö- och klimatåtgärder.
– För att klara transportsektorns och Sveriges klimatmål, behövs ett mycket mer transporteffektivt samhälle. De satsningar som föreslås i vårbudgeten kan bidra och vi är särskilt positiva till att regeringen satsar på kollektivtrafiken. Aktörerna i branschen måste få möjlighet att upprätthålla trafiken, överleva pandemin och kunna satsa när fler förhoppningsvis kan resa kollektivt igen, säger Ola Hansén, senior klimatexpert på WWF i en kommentar till vårbudgeten.
WWF välkomnar också de nya pengarna till solceller.
– Vi tycker det är bra att regeringen nu ändrat sig och skjuter till medel så att de som installerat solceller, men inte fått något stöd, ändå får en kompensation. Samtidigt tycker vi att det är bra att regeringen gjort om och förenklat stödet till privatpersoner genom att införa ett energi-ROT som omfattar installation av solceller, laddstolpar och batterier för lagring av egenproducerad el. Vi skulle dock helst se att stödet breddas till att omfatta större investeringar i energieffektivisering i hemmet, fortsätter Ola Hansén.
När det gäller jordbruket är WWF mer kritiska, eftersom jordbruket är centralt i omställningen mot en hållbar bioekonomi. Den svenska självförsörjningsgraden är låg och branschen har att hantera klimatkris, artkris och att minska övergödningen av sjöar och hav. Svenskt lantbruk behöver både öka sin lönsamhet och öka hållbarheten i produktionen. Vårändringsbudgeten missar tyvärr en viktig chans att stärka hållbarhet och konkurrenskraft i svenskt lantbruk.
– Sverige hade möjlighet att skjuta till 1,4 miljarder kronor till det svenska lantbruket efter tillskott från EU:s coronafond. Trots det väljer man att bara satsa 417 miljoner extra på det svenska lantbruket i vårändringsbudgeten för 2021. Vi tycker att det är en felprioritering och att man i stället borde använt hela summan från EU för att exempelvis öka det svenska naturbetet, restaurera våtmarker och för att göra nödvändiga investeringar för miljö och klimat, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF.
Viktiga åtgärder som EU-pengarna hade kunnat användas till är restaurering och skötsel av våtmarker, investeringsstöd till stallar och gårdsbaserade biogasanläggningar.
– Svenskt lantbruk och svenska bönder har många kämpiga år bakom sig. En miljard extra från EU hade kunnat göra stor skillnad för att stärka upp det svenska lantbruket, fortsätter Jenny Jewert.
WWF är också starkt kritiska till att 60 miljoner kronor avsätts till företag som föder upp minkar. På grund av utbrotten av Sars-Cov-2 hos minkar infördes förbud mot valpning under 2021. Ersättningen är en kompensation för de ökade utgifterna på grund av detta myndighetsbeslut. Verksamheten är inte hållbar varken från djurskyddsskäl eller från smittskyddssynpunkt.
– Minkuppfödningen bör avvecklas istället för att stödjas. Mink är ett rovdjur med behov att röra sig över stora områden. När många minkar hålls tätt är också risken stor att de bildar en reservoar för smitta, säger Jenny Jewert.
När det gäller skogen är WWF också kritisk.
– WWF tycker att det är olyckligt med ökningen av avverkningsanmälningar och hoten mot den skyddsvärda fjällnära skogen som uppstått på grund av juridisk dom. Därför är det nödvändigt att öka anslaget av det formella skyddet i denna region. Men detta löser inte underskottet i anslag och behov av skydd och naturvårdande skötsel i övriga landet, säger Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy WWF.
WWF ser positivt på nya gröna naturvårdsjobb.
– Vi ser positivt på regeringens nya satsning på gröna jobb för naturvårdsarbete inom åtgärder för värdefull natur. Det bidrar till att stärka skötsel och restaurering av värdefull natur på land och i hav. Men samtidigt så hade vi velat se en kraftig höjning av anslaget som helhet för att det finns stora behov av att bland annat utveckla skötseln i skyddade områden, arbetet med grön infrastruktur och åtgärdsprogrammen för hotade arter, avslutar hon.
Kontaktuppgifter:
Emelie Nilsson, sakkunnig svensk naturvårdspolicy WWF, tel: 0763-14 79 58, emelie.nilsson@wwf.se
Jenny Jewert, jordbruksexpert WWF, tel: 0736-42 32 02, jenny.jewert@wwf.se
Ola Hansen, senior klimatexpert WWF, tel: 0702-80 80 33, ola.hansen@wwf.se
