I veckan lanserade Europeiska kommissionen sin vision för jordbruk och livsmedel. Visionen har stort fokus på regelförenkling, stärkt konkurrenskraft och regionalpolitik, men är svag på miljö- och klimatområdet.
Visionen är präglad av det osäkra omvärldsläget och lägger en stor vikt vid livsmedelsberedskap, utmaningarna med generationsväxling inom lantbrukarkåren och initiativ för att göra det mer attraktivt att bo och arbeta på landsbygden. En viktig ambition är också att stärka böndernas förhandlingsposition i livsmedelskedjan.
– Det finns flera bra förslag, men det är otydlig hur jordbrukets gröna omställning ska gå till och finansieras. Vi behöver stärka sektorn på ett sätt som samtidigt tar oss bort från den pågående natur- och klimatkrisen, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF.
Visionen anger till exempel inte hur mycket jordbrukspolitiken ska styras om från inkomststöd till miljö och klimat. Här avviker kommissionen från slutsatserna som landades i bred konsensus i höstas mellan bransch- och civilsamhällesorganisationer i ”Den strategiska dialogen för jordbruket”1, som tydligt uttalade att finansiellt stöd för miljö och klimat behöver öka årligen under de kommande två jordbrukspolitiska perioderna.
– Det är olyckligt att samsynen från den strategiska dialogen inte tas vidare på ett bättre sätt. Jordbruksorganisationer, livsmedelsindustri, konsument- och miljörörelsen investerade mycket tid och kraft på att enas kring viktiga framtidsfrågor, säger Jenny Jewert.
Visionen innehåller heller inga specifika referenser till naturrestaureringslagen, trots att den kommer vara central för att stärka ekosystemen och den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Vad gäller den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP (Common Agricultural Policy), anges att inkomststöden främst ska gå till aktiva livsmedelsproducenter och företag som är i störst behov. Här pekar kommissionen särskilt ut unga och nya lantbrukare, jordbruk i svårbrukade områden, små och mellanstora företag och företag med både djurhållning och växtodling.
– Det är en utveckling vi välkomnar. Inkomststödet i sin nuvarande utformning gynnar stora jordbruksföretag, och bör successivt fasas ut. Att överge de arealbaserade inkomststöden som slukar merparten av CAP-budgeten, är dessutom en nödvändig anpassning för att möjliggöra ett medlemskap i EU för Ukraina, säger Jenny Jewert.
Kommissionen föreslår också att jordbrukspolitiken ska röra sig bort från de befintliga grundvillkoren på miljö- och klimatområdet, som är krav för att få ta del av inkomststöden. I stället ska politiken jobba med morötter (incitamentsbaserade ersättningar), det vill säga lantbrukarna ska kunna söka miljöersättningar och få betalt för ekosystemtjänster. Idag täcker miljöstöden i bästa fall kostnaden för att göra en miljö- eller klimatåtgärd.
– Det är en rimlig utveckling att styra om från grundvillkor till riktade miljöersättningar i takt med att inkomststöden trappas ned. Samtidigt är det viktigt att miljöersättningarna blir träffsäkra och tillräckligt attraktiva för lantbrukarna att söka, säger Jenny Jewert.
WWF välkomnar att kommissionen vill underlätta och snabba på tillgången på biologiska bekämpningsmedel på EU-marknaden. Det finns även förslag för att stärka hållbarheten inom animalieproduktionen och minska EUs beroende av import av protein. På klimatområdet vill kommissionen se en "verktygslåda med skräddarsydda åtgärder" för att stötta boskapssektorn och regionerna i deras ansträngningar att minska utsläppen. Visionen betonar kol- och naturkrediter som innovativa finansieringsverktyg och hänvisar till EUs certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid (CRCF).
– Positivt är att kommissionen vill stärka den offentliga upphandlingens roll i hållbarhetsarbetet genom en revidering av EUs direktiv om offentlig upphandling.
För att förverkliga ett hållbart jordbruk i EU kommer det krävas en stark jordbruksbudget. Kommissionens förslag till nästa långtidsbudget ska presenteras i juli.
- Den strategiska dialogen tillkom som ett svar på de omfattande bondeprotesterna och var ett initiativ från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. 29 representanter för jordbruksorganisationer, livsmedelsindustri, konsumentorganisationer och miljörörelsen träffades under 2024 för att söka samsyn kring det europeiska jordbruks- och livsmedelssystemet. Resultatet blev en förvånansvärt progressiv rapport, som bland annat föreslog att stöden till miljö- och klimatåtgärder i jordbruket behöver öka årligen under de kommande två perioderna för jordbrukspolitiken.
För mer information, kontakta:
Jenny Jewert, jordbruksexpert på Värlvsnaturfonden WWF på: jenny.jewert@wwf.se eller 073-642 32 02.
Troy Enekvist, pressekreterare på Världsnaturfonden WWF på: troy.enekvist@wwf.se eller 076-068 50 06
