I utredningen som överlämnades till landsbygdsministern i dag föreslås att betesrätten för mjölkkor som hålls i lösdriftsstallar tas bort. Förslaget är dåligt för korna och den biologiska mångfalden. WWF uppmanar regeringen att kasta det i papperskorgen och inte heller tillåta skyddsjakt på eget initiativ!
–Att vi år 2024 ska behöva försvara mjölkkornas rätt att få komma ut och beta på sommaren är absurt. Låt kor få vara kor. Alla som sett ett kosläpp förstår att mjölkkor uppskattar att komma ut och beta efter en lång vinter i kostallet, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF.
I dag överlämnade den särskilda utredaren Elisabeth Nilsson betänkandet ” Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56)” till landsbygdsminister Peter Kullgren. I utredarens uppdrag ingick att föreslå åtgärder som stärker livsmedelsproducenternas konkurrenskraft, samtidigt som högt ställda djurskyddskrav upprätthålls. Men att ta bort beteskravet för mjölkkor som får röra sig fritt i lösdriftsstallar skulle försämra djurskyddet.
–Moderna lösdriftsstallar är bra, men de kan inte tillgodose mjölkkornas starka behov att komma ut och beta. Forskningen visar att bete är bra för djurvälfärden. Det stärker deras kondition och benhälsa. Och de kan bättre utöva sina sociala beteenden, röra sig och vila naturligt, säger Jenny Jewert.
Flera av utredningens tillförordnade experter, däribland Jordbruksverkets djurskyddschef, skriver särskilda yttranden och kritiserar förslaget att ta bort betesrätten för mjölkkor. De påpekar bland annat att utredarens förslag går på tvärs mot den vetenskapliga rekommendationen från EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet (EFSA) att kor ska ges tillgång till bete.
Ett borttaget beteskrav är också dåligt för den biologiska mångfalden. Sverige behöver fler betande djur, inte färre.
–Vi befarar att ett borttaget beteskrav påskyndar omvandlingen mot färre och större mjölkföretag, eftersom det är de stora mjölkgårdarna som har svårt att leva upp till kravet. Utvecklingen mot färre och större företag ökar sårbarheten i matsystemet och gör det svårare att nå miljömålet för biologisk mångfald, säger Jenny Jewert.
WWF vill att politikerna väljer andra sätt att stärka mjölkföretagens ekonomi, än att urholka djurskyddslagstiftningen.
Så här vill WWF förbättra mjölkgårdarnas ekonomi och konkurrenskraft:
- Inför en miljöersättning för vallodling (mjölkkornas vinterfoder)
- Höj miljöersättningen för naturbetesmarker
- Se över jordbruksstöden som helhet så att de gynnar betesbaserad drift, t ex investeringsstöden för ökad konkurrenskraft och kompensationsstödet
- Utveckla mejeriföretagens hållbarhetsersättningar till mjölkproducenterna så att bete och biologisk mångfald ger bättre betalt
- ”Från Sverige”-märkningen och dagligvaruhandeln måste synliggöra mot konsument att ost på svensk mjölkråvara kommer från kor som fått beta. Satsa på svensk ost!
- Utred möjlighet till ett mjölkavdrag liknande ROT/RUT eller gå vidare med förslaget till jordbruksavdrag (SOU 2021:67)
- Inför ett statligt finansierat avbytarsystem för mjölkföretagare
Utredaren har också undersökt möjligheter att minska viltskador och ge ökade ersättningar för rovdjursangrepp och stängsling för att stötta drabbade bönder, samt undersökt förändringar av skyddsjakt.
– Mot bakgrund av de åtaganden Sverige haft i många år gällande skyddet av våra stora rovdjur kommer förslagen om höjda ersättningar vid skador orsakade av stora rovdjur alldeles för sent . Förtroendet för förvaltande myndigheter har urholkats under lång tid, Benny Gäfvert, rovdjursexpert på WWF.
Han fortsätter:
–Vi saknar dessutom starka förebyggande insatser där vi på WWF menar en stor del av utvecklingen mot en samexistens mellan människor och rovdjur ligger. Förebyggande insatser kan bäst minska risken för skador så långt det går.
Att öppna för skyddsjakt på eget initiativ på exempelvis rådjur, dovhjort och kronhjort är riskfyllt, menar han.
–Då finns det ingen prioritering på de etiska och moraliska perspektiven och de måste finnas med i de här frågorna.
FAKTA: Om betesrätten för mjölkkor
Betesrätten innebär att mjölkkor ska ha möjlighet till bete minst 6 timmar per dygn under ett visst antal dagar under betessäsongen. Antalet dagar skiljer sig åt beroende på var i Sverige mjölkgården ligger. Lagstiftningen medger stor flexibilitet. Djurhållare behöver till exempel inte tvinga ut sina djur om det är 35 grader varmt, och det finns inget krav på att betesgången ska journalföras eller på annat sätt dokumenteras. Antalet dagar djuren ska erbjudas möjlighet till bete kan spridas ut över hela betessäsongen, djuren kan beta nattetid eller dagtid och djuren behöver inte föda sig helt på betet.
Har du frågor, kontakta:
Jenny Jewert, jenny.jewert@wwf.se, tel: 073- 642 32 02
Nina Schmieder, pressekreterare, nina.schmieder @wwf.se tel 0735-862622
