Det stundande EU-valet 9 juni kommer att forma klimat- och miljöpolitiken för alla medlemsländer under de kommande fem åren. EU har potentialen att bidra till positiva förändringar för både vår planet och oss människor. WWF har samlat några exempel på hur EU har gynnat oss och naturen, och varför du bör bry dig om EU-valet.
– Det är lätt att se EU som någonting väldigt byråkratiskt och långt borta. Men EU har genom en lång rad miljölagar och beslut inneburit stora framsteg för EU-ländernas miljö. Efter valet kan EU ta ansvar för den biologiska mångfalden och klimatutsläppen och genom det visa globalt ledarskap. Men det kan också bli en mandatperiod när miljö- och klimatpolitiken monteras ner, säger Thor Greve, politiskt sakkunnig på Världsnaturfonden WWF.
Under första halvan av 1900-talet var Europas populationer av vilda djur kraftigt försvagade efter århundranden av exploatering och förlust av livsmiljöer. EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv har varit betydelsefulla för att skydda Europas djurliv, och under de senaste 50 åren har flera arter återhämtat sig tack vare detta skydd.
Ett exempel är den europeiska bävern, som enbart fanns i några tusental i hela Europa under början av 1900-talet. EU har utsett bävern till en “skyddad art”, vilket både begränsat jakten och lett till flera projekt för att återställa livsmiljöer.
EUs nätverk av skyddade områden, ”Natura 2000”, är det största samordnade nätverket av bevarandeområden globalt och täcker mer än 18 procent av EUs landyta. Områdena besöks av 1,2–2,2 miljarder personer varje år.
Det finns en rad andra lagstiftningar som har haft betydelse för naturen inom EU. Exempelvis Vattendirektivet som har drivit på medlemsstaterna att skydda sina vatten. I dag har 95 procent av Europas befolkning tillgång till dricksvatten av hög kvalitet.
Men situationen för naturen i EU är dock fortsatt kritisk. Endast 15 procent av djur och växters livsmiljöer inom unionen bedöms ha en god ekologisk status. För att vända förlusten av biologisk mångfald räcker det inte med att skydda kvarvarande värdefull natur, det behövs också återskapande av natur.
– EUs förslag om en naturrestaureringslag har en stor potential att bli den vändning som behövs, med tidsatta mål för återskapande av ekosystem. Resultatet i EU-valet avgör troligen om vi får en lag eller inte, säger Emelie Nilsson, expert på svensk naturvårdspolicy på WWF.
EU och klimatet
EU har också en avgörande roll för klimatet. År 2005 införde EU utsläppsrättshandel och sedan dess har utsläppen av växthusgaser inom systemet minskat med 38 procent fram till 2022 (läs mer här om utsläppshandel). Under 2022 genererade utsläppshandeln dessutom nästan 40 miljarder euro i intäkter, vilket är 20 gånger så mycket som den svenska miljöbudgeten, som kan användas för att gynna miljön och människor i EU. Exempelvis har svenska H2 Green Steel, som ska tillverka fossilfritt stål, tilldelats runt 3 miljarder kronor från EUs innovationsfond som finansieras genom intäkter från utsläppshandelssystemet.
– Efter valet ska EU besluta om mål för hur mycket växthusgaser EU får släppa ut fram till 2040, som också blir del av EUs åtagande under Parisavtalet. Vi menar att EU behöver uppnå klimatneutralitet till 2040 och att EU har allt att vinna på att bli den första regionen i världen som helt fasar ut fossila bränslen, säger David Mjureke, klimatexpert på Världsnaturfonden WWF.
Mat- och jordbrukspolitiken
Jordbrukspolitiken är en stor fråga inom EU. Här är bland annat miljöersättningar för kolinlagring och skötsel av naturbetesmarker och slåtterängar viktiga komponenter för klimatet och den biologiska mångfalden. EU-stöd hjälper också ekobönder att utveckla innovativa produktionssätt som hela lantbruket kan ta del av. Ett flertal lagar har stiftats som bidrar till minskad klimatpåverkan och ökad biologisk mångfald inom livsmedelsproduktionen. Ett exempel är avskogningslagen som förhindrar import av produkter som orsakar global avskogning.
– Efter valet ska EU besluta om sin budget och jordbrukspolitik, och kan då driva på för att förbättra hur vi producerar mer hållbar mat. Jordbruksföretagen måste tjäna på åtgärder för ökad pollinering, kolinlagring och renare vatten, och politiken behöver underlätta en hållbar och hälsosam konsumtion, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF.
EU spelar dessutom en viktig roll i internationella miljöförhandlingar, såsom Parisavtalet och det globala ramverket för biologisk mångfald. Beslut inom EU kan inspirera andra länder att ta efter.
