Den har kallats ekskogarnas doldis – men nu har den hotade läderbaggen hittats på en ny plats i Stockholms län. Under hösten startar insatser för att rädda träden som arten är beroende av.
– Det nya fyndet är oerhört glädjande – för varje ny plats läderbaggen hittas på så ökar hoppet om att den ska finnas kvar i vår svenska natur även i framtiden. Men då måste vi också ta hand om dess livsmiljöer som håller på att försvinna, säger WWFs art- och naturexpert Jessica Ångström.
Att få syn på en läderbagge är få förunnat, trots att den finns från Skåne i söder till Uppsala i norr. Arten är på stark tillbakagång i Sverige och lever dessutom nästan hela sitt fyraåriga liv i inuti ekarnas mörkna ved – mestadels som larv. Den gillar heller inte att flyga utan stannar helst i trädet där den föddes.
Läderbaggen har en lukt som påminner om läder, men hanarna kan även sända ut en persikoliknande doft för att locka till sig honor.
Platsen den nyligen hittades på är Häringe-Hammersta naturreservat utanför Nynäshamn och fyndet gjordes inför en naturvårdssatsning som WWF gör tillsammans med Skärgårdsstiftelsen. Annars har arten bara observerats på några få platser i Stockholms län det senaste decenniet.
– Om man hittar läderbagge kan man vara rätt säker på att det finns många andra intressanta arter, säger Jessica Ångström.
Läderbaggen är beroende av gamla lövträd, framför allt ekar, där deras larver boar in sig i håligheterna. Men i takt med att de äldre lövskogarna försvunnit har baggen blivit alltmer sällsynt. För att ge arten en chans behöver dess livsmiljöerna återskapas genom att röja kring ekarna så att de inte skuggas och dör.
Just sådana räddningsinsatser påbörjas nu under oktober i Häringe-Hammersta och Käringboda naturreservat, inom ramen för projektet “Rädda mångfalden” som drivs av WWF och Nordens Ark.
Bland annat ska man restaurera hagmarker som annars riskerar att växa igen. Insatser görs även på flera håll i landet där läderbaggen finns.
– I Sverige har vi fortfarande kvar områden med många gamla träd, vilket inte är fallet i stora delar av Europa, och vi har ett ansvar att ta hand om dessa. Och gör vi det räddar vi inte bara ekarna och läderbaggarna, utan även hundratals andra arter, säger Jessica Ångström.
I Sverige beräknas 1500 arter vara mer eller mindre beroende av eken, bland annat flera rödlistade skalbaggar, vedsvampar, lavar och fåglar.
Läderbaggen är en av tio rödlistade arter som ska få hjälp inom projektet “Rädda mångfalden”. Storspoven, igelkotten och veronikanätfjärilen är några av de andra.
Målet är att vända den nedåtgående trenden för arterna genom bland annat skötsel av livsmiljöer och spridning av kunskap om arternas betydelse för hela ekosystemet.
FAKTA Detta är läderbaggen
Brunsvart och cirka tre centimeter lång.
Dess lukt påminner om läder, därav namnet. Hanen doftar persika när den vill locka till sig en hona.
Spenderar nästan hela sitt liv som larv. Den vuxna skalbaggen lever bara cirka en månad.
Utvecklas i håligheter framför allt i ek, men finns även i bland annat ask, bok, lind, hästkastanj och alm.
Klassas som sårbar enligt SLU Artdatabanken. Finns även med på EU:s lista över arter som kräver noggrant skydd, vilket innebär att det är förbjudet att fånga eller döda den med flit, liksom att skada eller förstöra dess livsmiljö.
Läderbaggen påverkar livsmiljön för flera andra arter, genom att utvidga håligheter och öka mängden mulm, ett brunt träpulver i ekar som är värdefullt för många insekter och svampar.
Förekommer framför allt i sydöstra Sverige, men finns i alla län från Skåne i söder till Uppsala i norr.
FAKTA Drömprojektet: Rädda mångfalden i Sveriges natur
Projektet genomförs av Världsnaturfonden WWF och Nordens Ark och får 21,5 miljoner från Svenska Postkodlotteriet. Det löper under fyra år med start 2024.
Tio arter ingår: Fjällräv, igelkott, mnemosynefjäril, högnordisk pärlemorfjäril, veronikanätfjäril, storspov, flodpärlmussla, piteälvlax, ögonfläcksbock och läderbagge.
Samtliga är beroende av landskapstyper och naturtyper som minskar kraftigt i Sverige.
Antalet rödlistade arter i Sverige ökar oroväckande. Av de runt 21 700 arter som Artdatabanken kunde utvärdera år 2020 bedömdes nära en fjärdedel som rödlistade.
Om en art försvinner kan det få stora konsekvenser för hela ekosystemet. Målet med projektet är att vända den nedåtgående trenden för de tio arterna och öka allmänhetens kunskap om dem.
