Under november 2023 engagerade sig närmare 500 gymnasieelever i att komma på lösningar på hur skolmaten ska kunna bli mer hållbar och välsmakande. Ett minskat matsvinn, ökat elevinflytande och ett annat matutbud var några av de stora grundidéerna som diskuterades fram.
– Varje år serveras över 178 miljoner skolmåltider i Sverige. Dessa måltider har stor potential att visa vägen till mer hållbara måltider för unga, och för hela samhället. En sak som upprör är också att omkring 35 miljoner av dessa måltider blir matsvinn. Att jobba med skolmaten är således väldigt viktigt och här har eleverna kommit med många bra förslag, säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden WWF.
Totalt deltog nästan 500 elever från gymnasieskolor i Göteborg, Falun, Finspång, Malmö, Oskarshamn och Varberg. Målet var att komma på nya tankar och idéer om mer hållbar skolmat. Bakom initiativet till utmaningen stod WWF Sveriges projekt Eat4Change, WWFs ideella ledarskapsprogram WWF Sweden Youth samt kunskapsprogrammet Future Minds, som årligen arrangerar den lösningsinriktade nationella innovationstävlingen Sustainability Hackathon.
Det vinnande bidraget kom från en elevgrupp på Lugnetgymnasiet i Falun. Deras idé, ”Grön matsal”, fokuserade på elevinflytande och ett ökat samarbete mellan skolkök och elever, men även utbildning för skolkockar och att jobba med matsvinn genom exempelvis provsmakning och ett belöningssystem.
– Den här idén är ett tydligt exempel på att elever önskar mer inflytande över skolmaten och att de ofta har bra idéer för hur den skulle kunna bli mer hållbar, säger Kimia Kazempour, projektledare för WWF Sweden Youth.
Ökat elevinflytande
På de olika skolorna i landet arbetade eleverna fram idéer som främst rörde deras eget inflytande över skolmaten, matsvinn, kompetensutveckling och ändrat utbud av mat.
Tankarna om elevinflytande, som var den vanligaste återkommande idén, handlade bland annat om att rösta om vilken mat som ska serveras och att ge feedback på maten.
Kring minskat matsvinn lyftes idéer om att bättre kartlägga det, ge möjlighet för eleverna att smaka på maten innan servering, erbjuda hämtmatslådor samt att arbeta med välgörenhetsorganisationer för att ta tillvara överbliven mat.
Eleverna lyfte att de ville se utbildning av såväl måltidspersonal som elever, men även föräldrar, i vilken mat som är hållbar och vad den serverade maten innehåller. Här föreslogs även mer kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan skolrestauranger.
Flera betonade även att de önskade ett ändrat utbud, så att maten som serveras i skolan är mer hållbar och attraktiv.
Alfred Danielsson var en av eleverna på Lugnetgymnasiet som tog fram det vinnande bidraget.
Vad tyckte du om WWFs frågeställning?
– Bra, det var ett brett tema så att det gick att forma våra egna idéer. Det var kul att se att bara i vår klass blev det en väldig bredd på idéerna som kom upp, säger Alfred Danielsson.
Vad är viktigast för att maten ska bli mer hållbar i skolan tror ni?
– Viktigast tror jag är att få utbildning om det. Och då inte bara av en lärare utan också att få vara med och uppleva. Det kan vara att vara med i skolköket, laga maten och äta. Det är också viktigt med miljön, en stökig matsal kan också göra att man inte äter, säger Alfred Danielsson.
WWF uppmanar fler skolor att ta lärdom av vad som görs i andra skolor och kommuner.
– Maten vi äter påverkar planeten vi bor på och de val vi gör kan göra stor skillnad. I dag befinner vi oss i en klimatkris och maten står för omkring en fjärdedel av klimatutsläppen för ett svenskt hushåll. Många av idéerna som kommit fram används redan, men det är långt ifrån alla skolor och kommuner som på bred front arbetar med frågan, säger Helene Grantz, programsamordnare på Världsnaturfonden WWF.
Det finns redan flera konkreta initiativ som genomförts runt om i landet för att göra skolmåltiden mer hållbar. Vid en skola i Umeå används bland annat smakskedar som gör det möjligt att provsmaka maten innan. Det finns också flera skolor som använder måltidsråd och måltidsinfluerare, för att fler elever ska få inflytande och känna engagemang för skolmaten.
För frågor kontakta:
Helene Grantz, programsamordnare: tel: 08-624 74 00, Helene.grantz@wwf.se
Troy Enekvist, pressekreterare: tel: 076 06 85 006, troy.enekvist@wwf.se
Fakta:
Hackathon är ett koncept som kommer från techbranschen där programmerare samlas för att gemensamt lösa ett problem.
Sustainability hackathon är en lösningsinriktad innovationstävling arrangerad av kunskapsprogrammet Future Minds. Totalt deltog 1488 elever 2023. De arbetar gruppvis under hacken med ett verklighetsbaserat case från de olika samarbetsaktörerna och tävlar nationellt med sina idéer.
WWF Sverige och medlemmar i WWFs ideella ledarskapsprogram WWF Sweden Youth ledde 11 hackathontillfällen under november 2023.
Eat4Change – mobilizing youth for sustainable diets
Eat4Change är ett EU-finansierat projekt där WWF tillsammans med flera samarbetspartners arbetar för att engagera unga för en mer hållbar livsstil kopplat till sina matval. Projektet är en del av EU-programmet DEAR och pågår mellan 2020 och 2024.
SchoolFood4Change är ett EU-finansierat projekt där WWF tillsammans med flera samarbetspartners arbetar för att skapa mer hållbara skolmåltider och matsystem som främjar både miljön och hälsan. Skolor har stor potential att skapa intresse och engagera unga för en mer hållbar livsstil kopplat till sina matval. Projektet är en del av EU-programmet Horizon 2020 och startade januari 2022.
WWF Sweden Youth är ett ideellt ledarskapsprogram som tränar dagens och morgondagens hållbarhetsledare.
Future Minds är ett nationellt kunskapsprogram i hållbar utveckling för gymnasieskolor. Programmet syftar till att öka elevers och lärares kunskap och färdigheter kring hållbarhet under hela studietiden, med målet att ta eleven från grundkunskap till expertis i vår tids viktigaste frågor. Genom att sammanlänka och skapa gemensamma arenor där unga kan ha kontinuerliga kunskapsutbyten med näringsliv, civilsamhälle, akademi, myndigheter och beslutsfattare möjliggörs samverkan över gränser för att skynda på implementeringen av lärande för hållbar utveckling i skolan, göra unga till en aktiv partner och ge större kraft i den snabba omställning av samhället som krävs för att möta målen i Agenda 2030.
