Tidigt i höstas släppte Taskforce on Nature-Related Financial Disclosures (TNFD) sitt globala ramverk som hjälper företag och finansiella aktörer att kartlägga risker, beroenden, påverkan och möjligheter kopplade till naturen. I november besökte Tony Goldner, Executive Director på TNFD, Sverige för att berätta mer om ramverket under ett seminarium som anordnades av AP7, Finansinspektionen och WWF. Vi på WWF passade på att ställa några frågor.
Berätta kort, vad är Taskforce on Nature-related Disclosures (TNFD)?
TNFD är ett globalt initiativ som syftar till att få in naturen i ekonomiskt beslutsfattande, eftersom det inte görs idag. Precis som vi människor, och hela samhället, är näringslivet beroende av fungerande ekosystem. Men med den snabba förlusten av biologisk mångfald riskerar vi att förlora många av de tjänster som naturen idag förser oss gratis med; det är dåligt för naturen, för oss människor och inte minst för näringslivet. TNFD syftar därför till att konkretisera företags och finansiella aktörers beroenden, risker och påverkan, men också möjligheter, kopplade till naturen.
Varför ska ett företag engagera sig i TNFD – vilka är fördelarna för en enskild aktör?
Under tiden vi har utvecklat ramverket har vi stött på i huvudsak tre olika grupper av aktörer: En första grupp vill förbereda organisationen då de tror att rapportering och kartläggning så småningom blir obligatoriskt. En andra grupp agerar utifrån ett riskperspektiv; de inser att verksamheten är beroende av naturen och möter investerare efterfrågar informationen. Den tredje gruppen ser möjligheter i att hitta nya affärsmodeller och varumärkesfördelar genom att vara före konkurrenterna.
Vad är det för konkreta risker det kan handla om? Och vilka möjligheter?
Varje bolag och sektor har sina risker och möjligheter. En viktig och nödvändig fråga att ställa om sitt bolag eller sin arbetsplats, eller också som investerare, är ”Hur är vi beroende av naturen?”. Ibland är kopplingen inte så uppenbar som vi tror.
Ett bra exempel på en risk är halvledare, som används i allt ifrån tung industri till mobiltelefoner. Under pandemin såg vi en halvledarbrist som fick stor påverkan på andra industrier, bland annat bilproduktionen. Den gången låg andra orsaker bakom men kanske är det kopplat till naturen nästa gång – halvledarproduktion kräver nämligen ofantliga mängder vatten. Vad gör vi om det blir ihållande vattenbrist i regioner som producerar halvledare?
Vad gäller möjligheter kan det se väldigt olika ut men jag har hört exempel från bolag som bara genom att jobba med frågan enligt vår LEAP-modell har förändrat sättet att se på sin affär. Ett bolag i läkemedelsbranschen insåg exempelvis att de behöver diversifiera sitt produktutbud medan ett riskkapitalbolag såg nya investeringsmöjligheter. När man ser kopplingen till naturen, som kan vara på helt andra sätt än man först tänkt sig, börjar saker att hända.
Många bolag har nog fokuserat mer på klimatet. Ska man börja tänka på naturen nu istället?
Jag tänker absolut inte att det är antingen eller, vi måste jobba med båda frågorna då de båda kriserna hänger ihop. Det handlar snarare om att hitta sätt att dra nytta av det arbete som gjorts för klimatet, och låta arbetet med biologisk mångfald bygga på det.
De företag som exempelvis redan har jobbat med Taskforce on Climate-related Disclosures (TCFD) kan överföra det arbetssättet till TNFD som följer samma struktur.
Hur fungerar TNFD?
Ledstjärnan är det globala FN-avtalet för naturen som slöts 2022. Verktyget har utvecklats under ett par år tillsammans med olika aktörer, däribland WWF som en av initiativtagarna, men också ett stort antal företag som gett input så att ramverket blir så relevant som möjligt (bland annat AP7 och Storebrand). TNFD bygger på TCFD, men istället för elva kategorier har TNFD fjorton. Men vi tänker inte att man behöver vara perfekt från början och följa alla, utan det arbetet kan ske gradvis. När företag började följa TCFD var snittet ungefär 2 kategorier. Det viktigaste är att börja.
Vem ska driva arbetet i organisationen?
Bra fråga. Till en början var det hållbarhetschefen men allt eftersom vi ser hur fler företag arbetar med detta, när riskerna blir konkreta och går att kvantifiera ser vi att det hamnar det mer och mer hos finanschefen.
Hur ser ni på frågan kring dubbel materialitet?
Dubbel materialitet, det vill säga den ömsesidiga påverkan mellan natur och bolag, har varit en omdiskuterad fråga. Vi vill göra TNFD tillgängligt för så många aktörer som möjligt och har därför valt att till en början inkludera både enkel och dubbel materialitet. På så sätt fungerar TNFD i olika kontexter, både där det finns lagmässiga krav på dubbel materialitet, som i fallet med EU och CSRD, och där det inte finns.
Hur många bolag har visat intresse för ramverket hittills?
Redan före lansering har vi fått intresse från ett tusental bolag, och det har fortsatt öka efteråt. På World Economic Forum 2024 släpper vi en lista på de företag som redan har eller ska börja rapportera enligt TNFD, våra ”early adopters”. Som sagt handlar det om att komma igång - inte att börja rapportera enligt alla 14 kriterier på en gång.
Det finns fortfarande chans att signa upp sig, vi välkomnar fler svenska bolag!
Vad ligger framför er under nästa år?
Vi fortsätter jobba för att öka kännedomen om TNFD, vad det syftar till och satsa på utbildningar för att öka användningen ytterligare. Under klimatmötet COP28 släppte vi sektorsspecifika guider, och fler kommer nästa år. Under 2024 fokuserar vi också på omställningsguider, tillsammans med WWF, och släpper även vägledningar för små- och medelstora bolag.
Läs mer på https://tnfd.global/
Se även presentationerna från eventet med TNFD, AP7, WWF och Finansinspektionen i november 2023
