Sverige har nyligen antagit en ny svensk ståndpunkt gällande EU:s förslag till ny restaureringsförordning. Regeringens nya position som nyligen beslutats av riksdagen kan urvattna EU:s största satsning på en ny naturvårdslagstiftning sedan 1992. Att Sveriges position är i EU:s bottenskikt när det gäller naturvårdspolitiken blir allt tydligare.
– Att riksdagen nu beslutat att motarbeta en rad viktiga punkter ur restaureringsförordningen visar tydligt att bevarandet av naturen inte prioriteras. Det riskerar att ge stora negativa effekter för de viktiga ekosystemen i såväl Sverige som resten av EU, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.
Tanken bakom EU:s restaureringsförordning är att återställa natur, som förstörts av bland annat industriellt fiske, jord- och skogsbruk.
Sverige kommer inom kort ta över ordförandeklubban i EU och kommer då leda dessa känsliga förhandlingar för att restaureringsförordningen ska komma på plats.
– Mot bakgrund av regeringens hårda kritik av EU:s förslag om restaurering är det viktigt att de öppet redovisar om de kommer driva frågan som en neutral ordförande under vårens EU ordförandeskap eller inte, fortsätter Gustaf Lind.
S, SD, M, C och KD har tidigare försökt stoppa förslaget till den nya EU-förordningen genom att hävda att EU inte har rätt att lagstifta inom miljöområdet om det gäller skog.
– När det visar sig att den strategin inte fungerar, väljer de nu i stället att försöka urvattna stora delar av lagförslaget. Nu hör Sverige till de EU-länder likt Polen och Ungern som konsekvent motarbetar förbättringar inom EU:s naturvårdspolitik, säger Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy WWF.
I Sverige har till exempel endast en av femton skogstyper god status, samtidigt som utdikade våtmarker i jordbruks- och skogsområden släpper ut nästan lika mycket växthusgaser som hela den svenska personbilstrafiken årligen.
– Restaurering av våtmarker är en central del av Liberalernas klimatpolitik och de har tidigare opponerat sig mot Sveriges negativa position kring EU:s förslag till restaureringsförordning. Tyvärr ser vi nu att de här inte hållit fast vid sina klimat- och miljöambitioner och hoppas att det inte är en trend som kommer att fortsätta, säger Emelie Nilsson.
I utvärderingen av EU:s förra strategi för biologisk mångfald konstaterades att frivilliga mål för restaurering inte har fungerat. Trots det är man från Sveriges sida tveksam till att juridiskt bindande mål verkligen behövs och efterfrågar mer analys.
– Sverige kommer inom kort ta över ordförandeklubban i EU och då förväntas man ha en roll att föra olika processer framåt. Vi hoppas att regeringen tar denna roll på allvar, och agerar för att ett ambitiöst lagförslag kan tas vidare, säger Emelie Nilsson.
Fakta: Så här vill Sverige ändra i EU:s förslag till restaureringsförordning
- Att kravet på att restaurerade områden ska bevaras i gott skick även utanför Natura 2000-områden ska tas bort. Enbart cirka 12 procent av Sveriges yta är Natura 2000-områden, vilket skulle betyda att 88 procent av Sveriges land-och vattenområden skulle undantas från detta krav.
- Att medlemsländerna själva ska få bestämma referensareal för att uppskatta hur mycket natur som ska restaureras. Det riskerar att underminera all ambition om referensarealen inte baseras på vetenskap och i stället leda till ojämlikhet mellan medlemsländer samt försvaga implementering av EU:s livsmiljödirektiv i Sverige.
- Att restaureringsförordningen ska utformas utifrån att skogen är nationell kompetens och att nya lagkrav inte får leda till förändring av svensk skogspolitik.
- Att kravet på att ingen nettoförlust av grönområden och trädtäckning i stadsdelar framtill 2030 ska tas bort eller försvagas.
- Att kraven på miljöövervakning och rapportering ska försvagas.
- Att målet för restaurering av torvmark på jordbruksmark ska sänkas.
Har du frågor, kontakta:
Åsa Ranung, senior policyrådgivare biologisk mångfald, asa.ranung@wwf.se , tel 0706-699 290
Nina Schmieder, pressekreterare, nina.schmieder@wwf.se, tel 0706-699290
