(Tidigare publicerad i WWF Eko 1-2018) Länge har trasigt bara slängts, men nu väljer alltfler att reparera. Att förlänga livstiden på kläder och hemelektronik minskar koldioxidutsläppen och sparar resurser.
"Vi måste göra det coolt att laga igen"
Många har trasiga kläder och skor som de älskar - men inte kan eller orkar laga. Designstudenten Henning Gillberg i Malmö startade företaget Repamera där han är länken mellan kund och verkstad.
– Runt åttio procent svarade ja på båda frågorna. Varför går de inte till skräddaren då? undrade jag, men jag kom fram till att många kanske inte känner till att skräddare lagar saker. Då kom jag på att jag borde bli länken till skräddaren! säger han.
– Ett dygn efter marknadsundersökningen fick jag mina första kunder. Först från mina egna nätverk men bara efter några dagar från helt okända. Jag blev så glad och sprang där med mina svarta soppåsar med kläder till skräddaren, säger Henning.
Hennings affärsmodell bygger alltså på att han samlar in kläder och skor med reparationsbehov och förmedlar dem till kunniga hantverkare och sedan återlämnar de färdiglagade sakerna. Kunderna hittar han via marknadsföring på sociala medier.
Ungefär samtidigt som Henning gjorde sin facebookundersökning startade Isam Kanan skrädderiet Sax Innovation i Hyllie. När han fick höra talas om Henning kontaktade han honom och nu är han en av Hennings samarbetspartners.
– Jeans och byxor är det jag lagar allra mest, säger Isam.
Idag har Henning med sig flera par jeans, en dunjacka och lite andra kläder från kunderna. Isam börjar genast laga ett par jeans med hål i grenen med förstärkningstyg på avigsidan och stärkande sömmar med tråd i samma nyans som byxorna. Det är inget som görs på en minut, symaskinsnålen åker noggrant fram och tillbaka medan vi pratar en lång stund.
– Jag vill göra ett bra jobb, kunden ska vara nöjd, säger Isam, när han stolt visar upp slutresultatet, där revan är borttrollad.
Tillsammans inspekterar Isam och Henning några kläder som Isam redan lagat. En indiskt mönstrad, av kunden högt älskad tunika i tunt vävd bomull, hade stora hål. Nu har den fått förstärkningstyg på insidan och förstärkningssömmar. På avstånd ser tunikan hel ut. – Det blev bra! säger Henning uppmuntrande och rör vid de nya sömmarna. Isam anser att det mesta kan lagas.
– Jag säger aldrig nej till något jobb, säger han.
Repamera har fasta priser mellan 150-550 på lagningarna.
– En lagning tar mellan 20-40 minuter per plagg så priset är lågt, tycker jag. Kunderna upplever tjänsten som billig och bra för miljön! säger Henning.
Än så länge kan han inte leva på verksamheten, men han räknar med att den ska växa. Efter hand har han förfinat modellen från individuell prissättning till fasta priser och han hoppas hitta nya sätt att samla in kläder och skor, som genom att samarbeta med budfirmor och via postorder. Han vill även gå vidare och förmedla reparation av cyklar och elektronik.– Min dröm är att sprida min affärsmodell till hela Sverige, alla ska vilja ”repamera”. Vi måste göra det coolt att laga igen!
Avdrag och sänkt moms ska blåsa liv i reparationsbranschen
Regeringen införde 1 januari 2017 REP-avdraget för vitvaror och momssänkning från 25 till 12 procent för reparationer på skor, cyklar och kläder.
Konsumentminister Per Bolund – vad ska avdraget åstadkomma?
– Om fler reparerar sina prylar istället för att slänga dem när de går sönder så kan det i längden också gynna en produktutveckling. Att konsumenterna i större utsträckning än i dag väljer att köpa en produkt av högre kvalitet med längre hållbarhet och större reparationsmöjligheter.
Vad tror ni om jobbmöjligheterna i dessa branscher?
Båda reformerna bedömdes innan de infördes öka efterfrågan på arbetskraft i de aktuella branscherna. Vi har till exempel hört att många i cykelreparationsbranschen behöver nyanställa.
Vad vet ni om vilken effekt förändringarna har fått?
Ingen ordentlig utvärdering har gjorts ännu, men enligt preliminära siffror uppgick utbetalningar för repavdraget för vitvaror för de första fyra månaderna 2017 till ca 4 miljoner kronor. Detta är lite i förhållande till den uppskattning som gjordes vid införandet, men naturligt eftersom det kan ta lite tid innan förändringar når resultat.
Fler vill laga hushållsprylar på reparationsverkstaden
Går det att laga en gammal hushållspryl? Ja ofta! Patrik Stjernström och hans kollegor på El & digitalservice i Stockholm har reparerat allt från locktänger till kaffemaskiner i över 30 år och ser nu ett ökat intresse från miljömedvetna kunder.
– Förr lät företag laga de flesta reklamerade produkterna i verkstäder som våra. Då kunde vi få i uppdrag att byta motorer på sånt som kostade några hundralappar. I dag slänger elföretagen allt som är värt under 1500 kronor, så vi bygger vår verksamhet på privatpersoners reparationsbehov. På senare år ser vi att fler är nyfikna på att laga saker igen. Nu kommer många till oss och frågar efter reservdelar eller lagningshjälp efter att garantin gått ut. Argumentet från många är att spara miljön. Ett råd vi vill ge är att alltid köpa hushållsprylar som säljer reservdelar, det är väldigt olika mellan olika märken.
Godsinlösen ger skadat gods nytt liv
Försäkringsbolag har tidigare ersatt sina kunders trasiga mobiltelefoner och andra produkter på hemförsäkringen utan att ens titta på de gamla. Matilda Jarbin och hennes kollegor på företaget Godsinlösen har satt cirkulär snurr på dessa prylar.
– Vi samarbetar med samtliga försäkringsbolag och tar både hand om skadeanmälda prylar från privatpersoner och från företagsförsäkringsärenden. Vi lagar, rekonditionerar och säljer det vidare i vår butik Returhuset i Staffanstorp eller på våra butiker på Tradera och Blocket. Mobiltelefoner repareras och skickas tillbaka till försäkringstagarna. Mobiltelefontillverkning är mycket resurskrävande, så det här sättet att jobba är bra för vår planet. Det är också ekonomiskt lönsamt och har hjälpt till att effektivisera skaderegleringen.
Leili vill få fler att våga laga själva
Leili startade instagramkontot ”Lagningsaktivisterna” för ett år sedan. Snabbt fick hon 2 000 följare.
– Jag är självlärd inom textil och har jobbat med att laga vintagekläder i London. Att laga är aktivistiskt på flera sätt. Genom att köpa kvalitetskläder och laga dem bidrar vi till en bättre textilindustri, en bättre miljö och uppvärderar den del av kvinnohistorien som lagning av kläder utgör. På mitt Instagramkonto berättar jag om hur man kan laga bland annat kläder och skor. Jag får väldigt mycket positiva kommentarer från de som läst och vågat pröva. Mitt mål är att få folk att börja laga, för när man väl börjat är det nästan en beroendeframkallande njutning.
