Vargen är ett djur som väcker mycket känslor och debatt och frågan om vargstammens storlek debatteras flitigt. Vargen är en viktig del av den svenska biologiska mångfalden, samtidigt är många oroliga för att leva med varg i närområdet och attacker på tamdjur drabbar både människor och djur svårt. För att få människor att mötas och minska polariseringen i vargfrågan finansierar WWF projektet rovdjursdialog.
Projektet Rovdjursdialog tar sin form genom en serie dialogforum som kommer äga rum på sex olika platser runt om i landet, platser där varg lever i närområdet. Under tre år kommer WWF att finansiera dessa forum som arrangeras av Dialogues, under ledning av Bernard le Roux. Bernard är en erfaren medlare i komplexa frågor och hoppas att dessa forum ska bidra till minskning av polariseringen i vargfrågan.
Hej Bernard, kan du berätta om projektet rovdjursdialog och vad det syftar till?
– Syftet är att skapa ett forum där människor som lever nära varg kan mötas. Att öppna upp för diskussioner både mellan varandra, med myndigheter och med representanter från lokala organisationer. Vi hoppas att dessa forum kan bidra till att minska spänning och konflikt och samtidigt öka förtroendet mellan människor. Målet är att skapa en meningsfull dialog som leder till konkreta, lokala åtgärder. Projektet har också en viktig demokratiaspekt, då vi med hjälp av dessa möten vill föra lokala röster närmare beslutsfattare och se till att det lokala perspektivet inte glöms bort.
Var hålls dessa dialogforum och vilka är det som deltar?
– Planen är att arrangera två dialogforum i Västergötland, två i Värmland, ett i Örebro och ett i Skåne. På varje plats kommer vi att hålla cirka sex möten per år eller fler om det behövs. Vårt första forum var utanför Ulricehamn i Västergötland, det var välbesökt och bland deltagarna fanns både djurägare och boende samt representanter från länsstyrelsen, Jägarförbundet, hembygdsföreningen och Rovdjursföreningen.
Hur går ett dialogforum till?
– Först och främst är det viktigt att ta reda på vad som är viktigt för deltagarna. Utifrån deras preferenser tar vi fram olika teman att diskutera, så som skyddsjakt, stängsling, tolkning av lagar och liknande. Sedan fördjupar vi oss i ett tema per gång. Vi börjar med en incheckning så att alla deltagare får möjlighet att dela sina tankar kring det specifika temat och sen öppnar vi upp för en dialog som leds av en opartisk samtalsledare. Och det är det som är min roll, att vara en opartisk facilitator som driver diskussionen framåt och ser till så att alla får komma till tals. Förhoppningen är att dessa forum ska kunna leva vidare, även efter att projektet tagit slut, men att då lokala aktörer driver det vidare på egen hand. Vi hoppas att det vi gör kan så ett frö till fortsatt dialog.
Kan dialogforum vara ett viktigt redskap för att komma närmare en lösning i vargfrågan?
– Det viktigaste är att människor får kontakt och kan mötas. Så länge det finns konflikt och polarisering är det svårt att komma samman för att lösa ett problem. Det kluriga är, att i komplexa konflikter kan vi inte alltid lösa problemen. Då blir det i stället fokus på att hantera själva konflikten och arbeta för förbättring genom att föra en dialog. Men det finns exempel på bra lösningar där människor kommer samman, som när djurägare och lokala Rovdjursföreningen hjälpts åt att lokalisera var vargarna befinner sig och på så sätt arbetat tillsammans för att skydda tamdjur.
Varför finansierar WWF detta projekt?
Benny Gävert, senior rovdjursexpert på WWF förklarar:
– De stora rovdjuren, inklusive vargen, är en viktig och naturlig del av vår biologiska mångfald i Sverige. WWF:s mål är att vi ska ha livskraftiga rovdjursstammar och en förvaltning av stora rovdjur som grundar sig på den bästa tillgängliga vetenskapen, där både människor och djur respekteras. Vargfrågan i Sverige har blivit polariserad och debatteras ofta med högt tonläge. Vi hoppas att de dialogforum som nu kommer ske runt om i landet ska bidra till att sänka det tonläget och leda till ökad kunskap och förståelse mellan alla parter. Förhoppningsvis kan det leda till konkreta lösningar lokalt, samtidigt som det skapar möjlighet att lyfta lokala röster i en nationell debatt.
FAKTARUTA:
Målgruppen för projektet består av aktörer som berörs av eller har direkt påverkan på lokala utmaningar, problem och konflikter kring stora rovdjur. Dessa är främst:
• Markägare och lantbrukare (och deras organisationer)
• Jägare (och deras organisationer)
• Natur-, miljö- och bevarandeorganisationer
• Kommunernas tjänstepersoner och politiker
• Länsstyrelsernas rovdjursansvariga, fältpersonal och representanter från viltförvaltningsdelegationer
• Lokala företag och organisationer som främjar rovdjursturism
