Fasa ut skattenedsättningen av fossil diesel och reformera EU:s jordbrukspolitik. Klimatpolitiska rådets rapport har bra förslag för att minska jordbrukets påverkan på klimatet. Men nationell prissättning på metan och lustgas kan slå hårt mot den biologiska mångfalden.
Klimatpolitiska rådet har släppt sin årliga rapport, denna gång med fokus på jordbrukets klimatpåverkan. Dessa klimatutsläpp är komplexa och omfattar både fossila utsläpp från drivmedel och konstgödsel och biologiska utsläpp från gödsel, djur och markanvändning. Medan det finns kunskap och teknik för att ställa om till fossilfri produktion, är det betydligt svårare att pressa ner de biologiska utsläppen.
– Vi menar att osäkerheten inte får bli ett hinder för att en vassare klimatpolitik. WWF vill se ett kvantitativt sektorsmål för hur mycket jordbruket ska minska sina klimatutsläpp. Ett av Klimatpolitiska rådets viktigaste medskick är att det behöver utvecklas en målbild och en strategi för jordbrukets klimatomställning, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF.
Rådet preciserar inte konkreta utsläppsmål för de olika klimatgaserna (koldioxid, metan, lustgas) i jordbruket, men lyfter en rad olika styrmedel för att minska utsläppen. Bland annat föreslår man en snabb utfasning av skattenedsättningen för fossil diesel.
– Det finns ett färdigutrett förslag i utredningen ”Vägen mot ett fossiloberoende jordbruk”, så det är bara gå till handling. Det går att kompensera jordbrukarna genom ett jordbruksavdrag för att undvika negativ påverkan på lönsamheten, säger Jenny Jewert.
Klimatpolitiska rådet ser även en stor potential i att styra om den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, mot högre klimatprestanda. Rådet skriver att relevanta myndigheter ska ta fram förslag inför nästa reform.
– I stället för de generella inkomststöden kan pengarna användas till riktade miljö- och klimatåtgärder, vilket är i linje med hur diskussionerna förs på EU-nivå, säger Jenny Jewert.
För att underlätta för jordbruksföretag att ta lån till nödvändiga klimatinvesteringar vill Klimatpolitiska rådet också att Tillväxtverkets förslag om riskdelning ska tas vidare. Kreditvärdigheten hos många jordbruksföretag är svag på grund av låg lönsamhet. Ett effektivt sätt att stödja jordbruket kan därför vara att staten tar en del av risken för större klimatinvesteringar. Rådet lyfter också möjligheten utöka Klimatklivet eller att bygga ett separat ersättningssystem för klimatåtgärder riktat enbart till jordbruket, precis som regeringen gjort för till exempel laddinfrastruktur. Förstärkt rådgivning om klimatåtgärder till lantbrukare i hela landet är ytterligare ett förslag som WWF är positivt till.
WWF är dock kritiskt till en nationell prissättning på jordbrukets biologiska utsläpp, vilket skulle omfatta metanutsläppen från kor och får. Det riskerar att försvåra sektorns möjlighet att nå miljömålen för biologisk mångfald.
– De scenarier för jordbrukets utveckling som redovisas i rapporten har en märkligt låg ambitionsnivå vad gäller bevarande och skötsel av artrika naturbetesmarker. Arealen naturbetesmark antas ligga kvar på nuvarande nivå, det vill säga långt under de referensvärden som krävs för att vi ska nå gynnsam bevarandestatus, säger Jenny Jewert.
Om utsläppshandelssystem ska utvecklas för biologiska utsläpp bör det ske på EU-nivå, anser WWF, och instämmer med rapportförfattarna att en viktig princip är vikten av rättvisa, så att inte de som ligger långt fram i klimatarbetet drabbas. Men WWF ifrågasätter också det lämpliga i att beskoga ytterligare åkermark, vilket ingår i exemplen på utvecklingsvägar för jordbruket.
– Svenskt jordbruk har under de senaste hundra åren redan övergett cirka en miljon hektar åker, som fått växa igen eller aktivt beskogats. Att fortsätta bruka åkermark i skogs- och mellanbygd är viktigt både för den biologiska mångfalden och för vår livsmedelsberedskap, säger Jenny Jewert.
För att stimulera efterfrågan på livsmedel med låga utsläpp överväger Klimatpolitiska rådet differentierad mervärdesskatt och upphandling av offentliga måltider. Även här är det viktigt att styrmedlen utvecklas för att väga in andra viktiga miljömål.
