Årets bränder i Sydamerika har varit bland de värsta någonsin på kontinenten, och följer samtidigt ett mönster av väder- och klimatrelaterade extremhändelser runt om i världen. Just nu har bränderna börjat avta, vilket i sin tur leder till nya utmaningar.
– Regnperioden har startat, vilket är bra för att få ner bränderna. Men den största orsaken till att bränderna slutar är dock att det inte längre finns något mer som kan brinna, säger Marco Aurelio Pinto, naturvårdare på WWF Bolivia.
Exakt hur mycket som totalt har brunnit i Sydamerika är oklart. Det beror både på att det handlar om så pass stora och otillgängliga områden som sträcker sig över flera länder, men också att länderna inte arbetar på samma sätt för att sammanställa den typen av information. Bara i brasilianska Amazonas har 11 miljoner hektar regnskog brunnit till och med september och i områdena Amazonas, Cerrado och Pantanal uppgår siffran till 24 miljoner hektar.
I Bolivia kommer 2024 antagligen att gå till historien som det värsta brandåret någonsin. Det tidigare rekordet var 2010, då 10 miljoner hektar brann. Fram till september i år hade 9,8 miljoner hektar brunnit. Och då brann det fortfarande.
– Vi har gått igenom någonting vi inte tidigare skådat, både när det kommer till storlek och intensitet. Vi såg en vägg av eld. Skulle man dra en linje från ena änden till den andra, från öst till väst, skulle den vara 30 mil lång. Det kallas en ”megafire”, vilket vi inte upplevt tidigare i Bolivia, säger Jordi Surkin, naturvårdschef på WWF Bolivia.
WWF Sverige beslutade att gå in med en miljon kronor, tack vare det långsiktiga stöd som supportrar ger organisationen. Och initierade därefter en insamling för att öka stödet, som gett fantastiskt resultat. Ett stort fokus har varit att stötta arbetet med att få fler brandmän på plats med rätt utrustning – som kunnat hjälpa till i släckningsarbetet. Pengarna har även gått till rehabilitering och veterinärkostnader för djur som skadats i bränderna. I Bolivia stöttas också arbetet med att utreda hur bränderna påverkat både naturen och urfolk.
Orsaken till de kraftiga bränderna är en kombination av klimatet och mänsklig aktivitet, där det startas eldar i de torkadrabbade områdena.
– Det kan handla om små eldar där de som har dessa inte är nog försiktiga. Men vi misstänker att landgrabbing är en bidragande orsak, där eld används för att lägga anspråk på mark. Om det inte finns skog, kan de odla, säger Jordi Surkin.
Regnperioden som nu startat är både väldigt välkommen, men samtidigt något som kan skapa andra problem.
– Efter att det brunnit täcks inte marken längre av vegetation på samma sätt, i stället av giftig aska. Det gör att regnet för med sig askan till vattenkällor. Efter tidigare bränder har det kommit olika sjukdomar, vilka vi tror beror på att aska kommit in i dricksvattnet, säger Jordi Surkin.
Marco Aurelio Pinto har under året åkt runt i de olika skogarna som brunnit.
– När en skog har brunnit ändras dess struktur. Efter en brand kommer andra arter, vilket leder till att man förlorar arter som fanns där tidigare. Fåglar kommer tillbaka, men det kommer vara andra fåglar eftersom det kommer nya träd som andra fåglar trivs i, säger Marco Aurelio Pinto och beskriver att det också skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika platser.
– Magnituden av detta är väldigt stor. Men effekterna är väldigt olika på olika platser. I områden med mycket gräs har bränderna varit mer omfattande, men samtidigt återhämtar sig dessa områden bättre efter en brand, säger han.
I torra skogar och områden har elden på många håll spridit sig högre upp i träden, eller bränt upp hela träden medan bränderna i fuktiga områden hållit sig mer på marken. Som ett resultat av den senaste torkan har skogar som vanligtvis är fuktiga i allt större omfattning varit torra.
Förutom skadan på naturen har flera byar tvingats till evakuering på grund av bränderna. Evakueringen har slagit hårt både mot deras jordbruk och den generella ekonomiska situationen på landsbygden.
– I vanliga fall brukar dessa bränder inte ske i närheten av samhällen. Men under årets bränder har vi sett stor påverkan på lokalsamhällena, säger Marco Aurelio Pinto.
I sex bolivianska samhällen som Pinto besökt evakuerades 350 äldre och barn undan bränderna. Men trots att myndigheterna rekommenderade alla att evakuera, stannade de flesta vuxna kvar för att skydda sina hus och sin försörjning.
– I åtminstone två av dessa samhällen brändes hus upp. Taken på dessa hus är gjorda av palmblad, så de är väldigt lättantändliga. Men då många valde att stanna kunde de hindra fler hus från att brinna ner, även om de tog stora risker.
Bästa sättet för att hindra dessa massiva bränder i framtiden är först och främst att stoppa att de över huvud taget kommer till. Om trots allt gör det så måste man vara förberedd och att agera snabbt. WWF arbetar tillsammans med myndigheter, företag och lokalsamhällen för att både motverka utvecklingen med avskogningen samt att skapa ett snabbt skydd för om och när bränder startar.
