Centrala Indien är hem för en femtedel av världens återstående vilda tigrar. I hjärtat av detta landskap ligger viltkorridoren Satpura-Pench. En mosaik av småskaliga jordbruksområden och skog skapar en korridor där vilda djur som tigrar, leoparder, sengångare och rödhuvade gamar kan röra sig säkert mellan skyddade skogsområden. Men detta landskap hotas av infrastrukturutveckling och påtryckningar för att övergå till mer intensiva jordbruksmetoder som kan förstöra den viktiga korridoren.
Därför startade WWF och H&M Group ett partnerskapsprojekt för regenerativt jordbruk här under 2021, för att stödja små bomullsodlare i regionen och samtidigt gynna naturen. Målet är att skapa ett hållbart jordbrukslandskap, där människor och natur kan trivas. Det är dags att återskapa balansen i människans relation till naturen.
Projektets mål är att förbättra markhälsan, öka jordbrukets produktivitet, sänka kostnaderna för odlarna och förbättra jordbrukarnas försörjningsmöjligheter. Och samtidigt bidra till att behålla de viktiga korridorerna för vilda djur.
Bomullsproduktionen - en viktig del av ekonomin
Indien är en av världens största bomullsproducenter och den främsta inkomstkällan för många jordbrukare. Landskapet Satpura-Pench i centrala Indien täcker ett område på cirka 2500 kvadratkilometer. Här står jordbruket för nästan 40% av markanvändningen och utgör ryggraden i områdets ekonomi. Småskaliga bomullsodlare som kan använda regenerativa jordbruksmetoder ökar den biologiska mångfalden på gårdarna, främjar hälsosamma ekosystem och producerar mer hållbar bomull. Därmed kan de bidra till att minska påverkan från kläder som görs av bomullen.
– Det här är min mark. På min mark på två tunnland går jag från konventionella till regenerativa metoder. Genom åren har jag sett att vi behöver skifta. Konventionell produktion innebar att vi inte hade några daggmaskar. Nu ser vi fler daggmaskar och att marken tar upp vatten bättre, vilket minskar behovet av att vattna, säger Wasima Khan, jordbrukare.
– För en tid sedan användes kemiska gödningsmedel i ganska stor utsträckning här. De påverkade både naturen och vår hälsa på ett skadligt sätt”, säger Sagar Dhomne, jordbrukare.
– Bomullsprojektet vi har med WWF har många möjliga positiva effekter för människor, djur och natur. Jordbrukarna kan öka motståndskraften mot klimatförändringarnas lokala effekter, minska sina kostnader och förbättra markhälsan på sina gårdar, och vilda djur kan fortsätta röra sig fritt över jordbruken mellan naturområden. På H&M Group kan vi dra lärdomar som vi kan använda i vår resa mot mer hållbara produktionsmetoder, kopplat till våra mål att endast köpa återvunnet eller mer hållbart anskaffat material senast 2030, säger Jennie Granström, ansvarig för biologisk mångfald, H&M Group.
Var befinner vi oss nu i projektet?
Hittills har 3 000 jordbrukare deltagit i projektet, och målet är att nå 6 000 jordbrukare till slutet av 2025. Den minskade användningen av kemiska gödningsmedel och bekämpningsmedel har lett till mindre utgifter för jordbrukarna eftersom de inte behöver lägga pengar på att köpa kemikalier, utan istället kan producera naturliga insatsvaror från lokala resurser som är lättillgängliga på plats. Odlarna har fått utbildning i regenerativa metoder för mark- och skördehantering. Det kan handla om att ha varierade grödor och skapa livsmiljöer där nyttoinsekter trivs och där skadeinsekter inte vill vara. Ett exempel är ringblommor som man har sått mellan bomullsgrödor för att hålla skadedjur borta.
Utvärderingen av pilotodlingarna efter den andra skörden under 2024 visar att antalet nyttoinsekter har ökat, samtidigt som antalet skadedjur har minskat.
– Vi fick utbildning i hur vi kan använda näringsämnen och skadedjursbekämpning, med hjälp av sådant som vi redan har hemma. Innan WWFs kurs visste vi inte vilka insekter som var de bra och vilka som var de skadliga, men det vet vi nu, säger Asha Doke, jordbrukare.
