Efter att en dammlucka varit stängd i 350 år kan nu åter gäddor och abborrar simma upp och vidare i Hargsån. Nya lekområden för fiskar är inte bara viktigt för Östersjön utan även för skräntärnan då de söker föda i stora områden längs Upplandskusten.
– Ett omlöp som detta bidrar till att återställa balansen i ekosystemet, säger Yvonne Blombäck, WWFs expert på kust- och skärgårdsmiljöer.
Vattnet rinner i ett sicksackmönster nerför Nerhammarforsen under den varma aprileftermiddagen. Samtidigt i den motsatta riktningen är fiskar i stället på väg upp – vilket nu sker för första gången på 350 år.
Fiskomlöpet, som kallas Nerhammarforsen, ligger vid Hargs bruk i Östhammars kommun, i norra Uppland. Initiativet till att bygga omlöpet togs av Upplandsstiftelsen och Sportfiskarna och utfördes av två lokala grävmaskinister. Finansiärer är Världsnaturfonden WWF med stöd från Svenska Postkodlotteriet och bidrag från Länsstyrelsen. Markägarna på Hargs bruk har varit behjälpliga under hela arbetet.
Den gemensamma insatsen har gjort det möjligt för gäddor, abborrar och andra fiskar att återigen simma och leka i Hargsån.
– Det vi genomfört främjar både fisken, Östersjön och hela den biologiska mångfalden i området. Omlöpet betyder inte bara mer fisk i ån, utan påverkar den grunda havsviken vid utloppet i Östersjön positivt när antalet gäddor ökar där, säger Yvonne Blombäck.
I dammen, ovanför den omkring 180 meter långa forsen, simmar nu ett par idar sida vid sida samtidigt som vårsolen glittrar ner i vattnet. Tidigare var det stopp vid dammluckan som bara ligger knappt hundra meter bort. Omlöpet som nu blivit färdigt har redan innan invigningen gjort stor nytta då tusentals fiskar beräknas ha tagit sig upp för forsen.
Balans i kretsloppet
Kustnära rovfiskar som gädda och abborre har en viktig roll att spela i skärgårdsområden som den utanför Harg. De lever på bland annat spigg som tagit över allt större del av Östersjöns grunda vikar. Spiggen är inte bara en bidragande orsak till bottendöd och algblomning utan utgör också ett hot mot större fiskarna då de äter upp deras yngel innan de hunnit växa sig stora. När gädda och abborre får lekområden fredade från spiggen, som dammen ovanför omlöpet i Harg, hinner de växa sig större och kan sen äta upp spiggen när de senare simmar ut i Östersjön.
– Det behövs en balans i kretsloppet som man kan skapa genom att öppna upp vandringsvägar till lekområden, som den här i Harg, säger Yvonne Blombäck.
Stängt i 350 år
Dammen vid Hargs bruk är nästan lika gammal som själva bruket, som fick privilegium att anlägga järnbruk år 1668. Återkommande översvämningar under 1670-talet ledde till stora konsekvenser för de lokala jordbrukarna, vilket grunden till att vattnet dämdes upp från första början.
Järnbruket i Harg var i drift ända fram till 1921, förutom under ett drygt tio år långt uppehåll i början av 1700-talet då bruket hade bränts ner. Efter 1921 satsade bruket i stället på sågverksdrift som pågick fram till 1960-talet. Under hela den här tiden, med flera generationer av bruksägare, tvingades fiskarna vända vid dammluckan.
Men trots att vägen varit stängd i 350 år så hittar fiskarna fortfarande tillbaka till gamla lekplatser.
Varför har de inte givit upp?
– Fiskarna känner av sötvatten som mynnar i grunda havsvikar och söker sig dit för leken. Det kommer ut mer sötvatten nu än vad det gjorde förut och lockar till sig än mer fisk, säger Yvonne Blombäck.
FAKTA:
Fördämningar som de i Harg finns i tusental runt om i hela landet. Fler omlöp måste till för att Östersjöns livskraft ska återhämtas, samt för att fiskarna och hela den biologiska mångfalden ska fortsätta att frodas i ett levande Östersjön.
Öppnandet av Hargsån är en del av projektet ”Levande Östersjön” som bland annat har som mål att bidra till ett hållbart skydd och förvaltning av kustnära områden.
I projektet har totalt sex våtmarker för kustlekande fisk återskapats och restaurerats, med skräntärnans rörelsemönster och födosökningsområde som grund. Totalt omfattar det omkring 37 hektar. Åtgärderna har sammantaget tillgängliggjort totalt omkring 120 hektar våtmarker i norra Uppland då de fiskvandringsvägar som öppnats även skapar tillgänglighet till flera våtmarksområden som tidigare varit stängda.
