Gå till huvudinnehållet

Nyheter|27 nov, 2018

Mer sjöfart och turism i Arktis ökar pressen på den känsliga miljön

Perito Moreno Glacier, Patagonia, Argentina
Isberg, Patagonien.

Redan i mitten av juni rapporterade SMHI att den första större utbredda algblomningen drabbat Östersjön. Det är tidigare än normalt på grund av det varma vädret och höga halter av fosfor i havet. Att övergödningen i Östersjön kommer så pass tidigt pekar på ett hav i kris, menar WWF.

När allt mer av Arktis sommaris smälter bort lockas investerare att exploatera det resursrika området. Ett nytt världshav öppnar upp för en växande turistindustri och nya fartygsleder. Det krävs stora krav på planeringen för att utvecklingen i havsområdet ska bli miljömässigt och socialt hållbar, visar WWFs nya Arktis-rapport. Mer än tusen miljarder dollar förväntas investeras i Arktis de närmaste årtiondena på gruvdrift, sjöfart, fiske och turism. Det motsvarar kostnaden för tusentals oljeriggar, visar den nya WWF-rapporten ”Getting it right in a new ocean: Bringing Sustainable Blue Economy principles to the Arctic”. Tom Arnbom, Expert Arktis, Hav och Arter– Det är både miljörisker och mycket pengar som står på spel. De storskaliga förändringar det handlar om tror jag få har förstått vidden av. Riskerna måste tas med i beräkningarna om utvecklingen ska ske på ett hållbart sätt. En fartygsled som stör djurlivet behöver planeras noggrant, eftersom det är svårt att flytta den senare, säger Tom Arnbom, naturvårds- och Arktisexpert på WWF. Redan runt 2030-2040 kan sommarisen ha försvunnit helt och ett nytt världshav öppnats upp, enligt Arktiska rådets beräkningar. Temperaturen i Arktis har ökat dubbelt så snabbt som i resten av världen de senaste 50 åren. Om stora kryssningsfartyg med tusentals personer stannar vid byar som aldrig tidigare har haft besök sätter det stor press både på miljön och urfolken som bor där. Om det sker en oljeolycka är det risk för en stor katastrof eftersom teknik saknas för att ta upp oljan i det kalla vattnet. Förutom de arktiska ländern är Kina, Japan och Singapore de största investerarna. Kina är delägare i många bolag som ryska oljeriggar och tankfartyg som är isbrytande samt delar av australiensiska gruvor på Grönland. Arktis kommer att förändras ständigt i flera hundra år på grund av klimatförändringarna, men ingen vet hur mycket. Därför måste man planera för det oplanerade, enligt Tom Arnbom. I Arktis finns 34 marina däggdjur, 633 olika fiskarter och här lever 4 miljoner ursprungsbefolkningar. FAKTA: Arktis är ett område lika stort som Afrika, med arter som lever på gränsen till det omöjliga i den karga miljön. Här finns tio miljoner sjungande grönlandssälar, isbjörnar och ishavslevande arter som blir flera hundra år gamla. Här lever också 4 miljoner människor som trotsar snö, kyla och is. Under årtusenden har ett 40-tal urfolk levt traditionellt på arter i deras närhet. Samernas kultur är beroende av renskötsel och för Yupiks i Alaska är det valrossen som står i centrum. Nu hotas livet i Arktis av klimatförändringarna, och det går snabbt. När havsisen smälter bort under sommaren, blir följden att livsmiljön för många arter krymper och försvinner. Läget är svårt för exempelvis isbjörnar, valrossar och sälungar. Nu har även tidigare skyddade havsområden öppnats upp för exploatering av mineraler, olja och gas, fiske och nya sjöfartsleder. Det medför hot på en helt ny skala för detta relativt orörda område. Rapport: Getting it right in a new ocean: Bringing sustainable blue economy principles to the arctic - Engelsk fullversion

Dela gärna:

Annat aktuellt

Vår planet behöver dig

Tillsammans är vi världens chans!

Bli månadsgivare

Genom din månadsgåva kan vi genomföra viktiga naturvårdsprojekt som främjar den biologiska mångfalden och arbeta för klimatet. Så att vi kan fortsätta njuta av vår fantastiska natur även i framtiden.

Stöd oss

Nödläge i Amazonas - Ge en gåva

Din gåva går till projekt för att först och främst få stopp på bränderna, där WWF ger stöd och hjälp till brandbekämpning och utrustning.


Stöd det akuta arbetet

Bli WWF-vän

Som WWF Vän bidrar du som stödjande medlem till naturvårdsarbetet, där pengarna kommer till stor nytta.

Bli WWF-vän

Senast ändrad 22/08/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se