Kanada, Danmark, Norge, Ryssland och USA har åtagit sig att genomföra sextiotvå åtgärder under tio år för att bevara isbjörnen. Men en granskning från WWF visar att bara 5 procent, 3 av 62 åtgärder, har genomförts under de första två åren.
Kanada, Danmark, Norge, Ryssland och USA har åtagit sig att genomföra sextiotvå åtgärder under tio år för att bevara isbjörnen. Men en granskning från WWF visar att bara 5 procent, 3 av 62 åtgärder genomförts under de första två åren.
- En tredjedel av alla isbjörnar rör sig fritt över landsgränsena och därför är det internationella isbjörnsavtalet* mycket viktigt för att gemensamt samla staterna för isbjörnens framtida överlevnad. "Risken är stor att exploatering eller konflikter mellan människor och isbjörnar tar över när länderna agerar på egen hand, säger Tom Arnbom, Arktis-expert på Världsnaturfonden WWF.
Några av de utmaningar som länderna brottas med är bristande kunskap om isbjörnen som art, tjuvjakt, konflikter mellan isbjörn och människa, bristande finansiering och höga kostnader för att inventera denna art i Arktis.
Samtidigt har framsteg skett, bland annat i Kanada där studier av åtta delpopulationer av isbjörn genomförts. En nationell strategi för isbjörnen har också tagits fram i Ryssland. Att isbjörnsländerna också antagit en gemensam åtgärdsplan är positivt.
- Det innebär att staterna kan tala med en röst för att bekämpa hot mot isbjörnar och påverka globala åtgärder mot klimatförändringar. Nu måste länderna agera för att uppnå målen före 2025, eftersom snabba förändringar av havsisen kan innebära att isbjörnarna förlorar sitt hem. Här kan Sverige som medlem i Arktiska Rådet och aktiv inom debatten om klimatförändringar ha en roll i att driva på utvecklingen hos länderna, säger Tom Arnbom.
De tre åtgärder som hittills genomförts inom isbjörnsavtalet innebär att samla in data för att mäta utgångspunkt och framsteg (baseline), ta fram en plan för att nå ut med satsningen och skapa förutsättningar för ett effektivt samarbete mellan länderna.
*The Circumpolar Action Plan for the Conservation of Polar Bears från 2015
WWF vill se:
- Ett mer effektivt och utökat samarbete mellan länderna; Isbjörnarna har inget pass utan simmar fritt över landgränserna.
- Ökad öppenhet till allmänheten och information om vad länderna gör när det gäller åtgärder för isbjörn.
- Ökat samarbete med forskare och arktiska ursprungsbefolkningar för att besluten i planen stöds av aktuell vetenskap samt traditionell kunskap hos ursprungsbefolkningar.
Fakta:
Antalet isbjörnar över hela världen uppskattas till 22 000 - 31 000. Isbjörnar klassificeras som sårbara på IUCNs röda lista över hotade arter. Utan akuta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, förutspår forskare att vi riskerar att förlora en tredjedel av världens isbjörnar till 2050 eller inom tre isbjörnsgenerationer.
På grund av mänsklig aktivitet värmer Arktis ungefär dubbelt så mycket som resten av världen. Det gemensamma åtgärdsavtalet för isbjörn mellan de fem länderna skapades för att säkerställa isbjörnens framtida överlevnad.
Rapport: Polar Bear Circumpolar Action Plan
WWF Polar Bear Cap Scorecard
För mer information, kontakta:
Tom Arnbom, Arktis-expert Världsnaturfonden WWF, tom.arnbom@wwf.se, 070-554 4066
WWF press: press@wwf.se, 08-546 575 000
