Mellan den 1 oktober och 31 december pågår licensjakten på järv för tredje gången och upp till 15 individer kommer att få fällas. Anledningen till licensjakten är enligt Naturvårdsverket de skador djuret orsakar på rennäringen. WWFs rovdjursexpert Benny Gäfvert besvarar några frågor om jakten och om den fascinerande järven.
Var i Sverige finns järven och hur vanlig är den?
– Förra året, 2022, fanns det omkring 670 järvar i landet. Den finns i hela fjällkedjan och i stora delar av skogsområdena mellan fjällen och skogen hela vägen ner till Dalarna, Västmanland och Gästrikland. Järvstammen växer långsamt och sprider sig söderut. Gynnsam bevarandestatus, som är på 600 individer, är uppnådd och populationsutvecklingen har varit stabil eller långsamt positiv över tid.
Vad är järvens roll i ekosystemet?
– Järven kan ses som både skogens och fjällvärldens renhållare, då den i första hand äter sådant som andra rovdjur redan dödat. Tillsammans med de andra stora rovdjuren bidrar den till biologisk mångfald och väl fungerande ekosystem.
Varför är det licensjakt på järv?
– I år är det tredje gången någonsin det kommer vara licensjakt på järv. Det är också första gången som länsstyrelserna själva får besluta om licensjakt efter att Naturvårdsverket delegerat besluten till länsstyrelserna. Anledningen till licensjakten är att skadorna från järven i vissa områden är mer omfattande än vad som anses acceptabelt. Det handlar främst om rennäringen i fjälltrakterna där målsättningen från riksdagen är att maximalt 10 procent ska få tas av rovdjur. I övriga delar av landet har järven en liten påverkan på tamdjurshållningen.
Hur bedrivs järvjakten?
– Licensjakten sker huvudsakligen inom ett antal samebyar där järven påverkar rennäringen. I kombination med skyddsjakt är licensjakten ett verktyg som används för att reglera stammen och på så sätt minska och förebygga skador.
Är det svårt att få syn på en järv?
– Järven är ett mycket skyggt djur och det är ytterst få som någonsin sett en järv i det vilda.
Hur ser WWF på järvjakten?
– Vi på WWF vill att man i första hand jobbar med förebyggande åtgärder för att stärka järvstammen. Samtidigt ifrågasätter vi inte en strikt kontrollerad och begränsad licensjakt i ett begränsat område, om populationen, på vetenskaplig grund, bedöms vara långsiktigt livskraftig, avslutar Benny Gäfvert.
Fakta om järven:
Järven är Sveriges största mårddjur och ett av våra stora rovdjur.
Även om många kan tycka att järven påminner lite om en liten björn, så är den faktiskt världens största landlevande mårddjur.
Den blir mellan 70 och 85 centimeter lång plus en svans som är mellan 15 och 25 centimeter. En vuxen järv väger mellan 9 och 16 kilo. Järven har en så kallad fördröjd fosterutveckling, vilket innebär att fostren börjar utvecklas först våren efter parningstiden, som infaller mars till augusti.
Den är väldigt snabb och kan springa i en hastighet på 45 km/h.
Fram till början av 1830-talet fanns det järv i hela Norrland och ända ner till Värmland. Äldre fångststatistik visar faktiskt att det fanns enstaka järvar ännu längre söderut.
Järven har ofta så kallade matgömmor, där den gömmer delar av sina byten noga för att kunna äta vid ett senare tillfälle. Lite som en frysbox.
Järven fridlystes 1969, och därefter har den svenska populationen sakta återhämtat sig. Men den är fortfarande sårbar då populationen ligger just strax över gränsen för referensvärdet för gynnsam bevarandestatus (600 individer), men har inte så hög genetisk diversitet.
Trots att järven i dag är fridlyst i hela Sverige så bedöms den illegala jakten påverka stammen negativt.
Frågor?
Kontakta Benny Gäfvert, rovdjursexpert tel 070-518 11 71
