Science Based Targets for Nature (SBTN) är ett ramverk som hjälper företag att sätta mätbara och vetenskapliga mål för att hantera sin påverkan och sitt beroende av naturen. Vi träffade Jaco Du Toit, sakkunnig biologisk mångfald och policy på WWF, för att höra mer om ramverket och vad företag bör tänka på när de sätter mål för naturen. Vi tog också del av H&M Groups erfarenheter från att ha använt ramverket.
Jaco du Toit - i korthet, vad handlar SBTN om?
Science Based Targets for Nature är ett ramverk som hjälper företag att definiera vad som krävs för att hålla sig inom planetens gränser. SBTN identifierar många av de områden där företag behöver sätta mål och för att minska sitt avtryck på planeten, till exempel inom avskogning, markomvandling och vattenanvändning.
Var ser du att SBTN har störst värde?
Under de senaste åren har vi sett en uppsjö av olika riktlinjer för vad företag bör göra när det gäller förlusten av natur och biologisk mångfald. Genom att samla flera vetenskapsbaserade organisationer spelar SBTN en viktig roll i att skapa en brett förankrad metod för företag, som kan ge jämförbara mål som också valideras av tredje part.
Varför bör företag sätta vetenskapligt baserade mål för naturen?
SBTNs metod hjälper företag att identifiera miljörisker i sina leveranskedjor och utifrån det sätta upp trovärdiga, vetenskapligt baserade mål för att minska dessa risker.
Flera av EUs redovisningsstandarder och lagar kräver nu att företagen rapporterar sin påverkan på den biologiska mångfalden och sätter mål för biologisk mångfald. Därför blir SBTN ett värdefullt verktyg för att uppfylla de nya kraven i lagstiftningen.
Mer än 7 000 företag har redan satt vetenskapligt baserade klimatmål enligt Science Based Targets initiative (SBTi). Vi hoppas nu att Science Based Targets for Nature ska bli en liknande branschstandard för naturen och biologisk mångfald.
Finns det några utmaningar med metoden?
De utmaningar vi står inför när det gäller förlusten av biologisk mångfald är komplexa, och SBTNs riktlinjer för hur vi ska möta dem återspeglar detta. Olika typer av företag ser olika typer av svårigheter. Företag med en varierad produktportfölj kan tycka att det är svårt att genomföra en fullständig utvärdering av sina leverantörskedjor, medan mindre företag kan tycka att datakraven är utmanande.
Hur har WWF stöttat bolag som använder SBTN?
Under 2024 genomförde SBTN ett pilotprojekt med 17 företag för att testa sin nya vägledning med att sätta vetenskapligt baserade mål för naturen, och WWFs experter var centrala i detta projekt. Ett av de bolag som deltog var H&M Group, där WWF hade ett nära samarbete med H&M Group om flera aspekter av SBTNs riktlinjer. Bland annat hjälpte vi H&M Group att använda WWFs riskfilter för biologisk mångfald och vatten för att identifiera naturrelaterade risker i deras värdekedja, bland annat vid inköp. Eftersom WWF och H&M har ett partnerskap tittade vi också på hur våra gemensamma projekt för regenerativt jordbruk i Indien och regenerativ ullproduktion i Sydafrika kan uppfylla SBTNs krav. Några av lärdomarna från detta finns i rapporten “Integrating Companies within Planetary Boundaries”.
Vad skulle du vilja ge för råd till andra företag som också vill använda SBTN?
SBTN-riktlinjerna är bra stöd för alla företag som vill sätta mål för biologisk mångfald, även om man kanske inte är redo att gå igenom hela den formella processen.
Alla företag kan använda riktlinjerna och verktygen för att bättre förstå risker,sin påverkan på och sitt beroende av naturen. Även om ett företag inte har tillräckligt med data för att genomföra en fullständig bedömning kan metoden ändå hjälpa till att komma igång.
SBTN inledde sitt arbete med att titta på några av drivkrafterna bakom förlusten av natur inom de områden där forskningen kommit längst. Det finns viktiga områden som ännu inte ingår i SBTNs ramverk, som hållbar markanvändning, avfall, bekämpningsmedel och grundvattenpåverkan.
Hur långt har SBTN kommit i sin utveckling?
Efter pilotperioden, som avslutades förra året, har första versionen av land- och vattenmetoderna nu släppts. Även om riktlinjerna fortsätter att utvecklas är de redo att användas av företag. Företag som vill skicka in mål för oberoende validering kan kontakta SBTN-teamet direkt eller oss på foretag@wwf.se.
Vi talade också med Jennie Granström, Ansvaring för biologisk mångfald på H&M Group, om deras lärdomar från att ha använt SBTN.
H&M Group var en del av piloten som testade SBTN. Vilka är dina viktigaste lärdomar?
Arbetet hjälpte oss att förfina vår prioritering av hur vi ska hantera vår påverkan på den biologiska mångfalden, både i vår värdekedja och i landskap där vi jobbar.
Leverantörskedjan för mode är komplex och lång, så det kräver samarbete och engagemang från många intressenter. Därför har SBTN-pilotprojektet haft ett stort värde för oss. Men vi kan se att spårbarhet, datatillgång och resurser i varje sektor påverkar hur de vetenskapliga målen kan tolkas och genomföras. Piloten har också visat på det stora behovet av anpassning mellan ramverk och lagstiftning.
En tredje glädjande lärdom var att H&M Group hade börjat investera i två regenerativa projekt för bomulls- och ullproduktion redan innan SBT:s riktlinjer fanns, och i SBTN-processen fick vi bekräftat att vi valt rätt geografiska platser för projekten.
Vad har H&M Group bidragit med till piloten?
Vi har bland annat bidragit med modebranschens perspektiv i utvecklingen av SBTNs vägledning. Hela tiden med fokus att på bästa sätt minska företagens negativa påverkan på naturen.
Vad fokuserar ni på just nu?
För vår egen del kartlägger H&M Group just nu vår leverantörskedja för att ta reda på vad som krävs för att uppfylla de mark- och vattenmål som vi testade som en del av SBTNs pilotprojekt, och vi fördjupar oss ytterligare i de områden där arbete fortfarande behöver göras.
Artikeln är en översättning. Läs den i sin helhet på engelska här.
