Ett rekordvarmt jordklot, krig och politiska spänningar i världen skapar oro för hur framtiden ska bli. Samtidigt är det bråttom att rädda naturen, miljön och klimatet.
År 2023 var ett händelserikt år. Det blev ett avtal från klimatmötet COP28 i Dubai och Sverige var ordförande i EU då en EU-lag om naturrestaurering förhandlades fram, trots att Sverige och en del andra länder röstade emot. Trots motståndet ska förhoppningsvis lagen klubbas igenom under 2024. På hemmaplan presenterade regeringen till slut en ny klimathandlingsplan som tyvärr inte presenterade tillräckliga åtgärder för att nå klimatmålen.
Vilka är de viktigaste klimat- och miljöpolitiska frågorna under 2024?
– År 2024 kommer miljöpolitiskt att domineras av EU-valet. Valet av parlamentet, och inte minst av kommissionen som väljs senare under året, är helt avgörande för EU:s roll i klimat- och miljöpolitiken de kommande fem åren. EU är just nu på många sätt mer ambitiöst än medlemsländerna själva, men det kan svänga om den nya kommissionen inte prioriterar miljö och klimat lika högt. De kommande fem åren avgör hur genomförandet av EU:s gröna giv blir och de redan beslutade europeiska och globala klimat- och miljömålen.
EU ska också under våren rösta om, och förhoppningsvis klubba igenom, en ny naturrestaureringslagstiftning. Den är nödvändig för att återskapa skadad natur.
Världens länder ska också presentera nationella handlingsplaner för genomförande av det nya globala ramverket med målet att vända förlusten av biologisk mångfald till 2030.
Detta år, 2024 – är också ett supervalår och ett stort test för demokratin och klimatet. Rekordmånga människor på planeten kommer att gå till valurnorna i flera av världens folkrikaste stater: Indien, USA, Indonesien, Pakistan, Bangladesh, Ryssland och Mexiko – och i EU är det som sagt val till Europaparlamentet. Trots alla utmaningar och politiska spänningar får vi aldrig ge upp kampen om en mer hållbar värld. Utan natur och friska ekosystem klarar vi oss inte, de är själva livlinan in i framtiden.
Vilka frågor tycker du är viktigast i EU-valet?
– EU spelar en otroligt viktig roll för klimatledarskapet i världen. EU behöver sätta mål för att unionen ska nå klimatneutralitet senast 2040. Det är ett måste för att hålla Parisavtalets mål på 1,5 °C inom räckhåll och undvika de värsta effekterna av klimatkrisen. Kopplat till det hoppas jag också att EU sätter slutår för användningen av kol, fossilgas och olja. EU är en av de större aktörerna och en snabb utfasning inom EU skulle ge stor påverkan på klimatet, men också få andra aktörer att agera. Nuvarande beslut innebär att EU-länderna ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030 och göra EU klimatneutralt senast 2050.
En annan viktig fråga är den gröna omställningen för mat- och odlingssystemet, där jag hoppas att EU:s långtidsbudget mobiliseras för att bygga ett hållbart livsmedelssystem. Jag skulle också vilja se att EU satsar på naturen och den biologiska mångfalden. EU bör fasa ut eller styra om alla miljöskadliga subventioner på både EU- och nationell nivå och i stället använda de pengarna för att stödja insatser för naturen och den gröna omställningen.
Jag hoppas också att vi får se en fördubbling av medlemsstaternas investeringar i naturen till minst 50 miljarder euro per år. Dessa pengar skulle med fördel kunna användas till naturvårdsinsatser för restaurering och skydd av värdefull natur, samt till hållbart brukande och gröna investeringar.
Vad hoppas du se för utveckling i Sverige under nästa år?
– Jag hoppas att regeringen tar stora steg framåt när det gäller natur och klimat. I den statliga budgeten hoppas jag att regeringen ökar anslagen till klimatomställning och anpassning samt till restaurering, skydd och skötsel av värdefull natur. Jag ser också ett behov av att utsläppsminskningar i närtid prioriteras i betydligt större grad och att frågan om anpassning tas med mer i stads- och infrastrukturplaneringen framöver. EU ska ha ett tydligt mål om klimatneutralitet senast 2040, för att hålla Parisavtalets mål på 1,5 °C och undvika de värsta effekterna av klimatkrisen.
Under 2024 ska regeringen presentera den nationella handlingsplanen för biologisk mångfald, som ska staka ut hur Sverige ska leva upp till åtagandena i det globala ramverk som världens länder enades om i Montreal, Kanada i december 2022. Även här hoppas jag såklart få se en rejäl ambitionsökning från regeringens sida.
Det kan vara tungt att arbeta med klimat- och miljöfrågor när resultaten dröjer. Vad är ditt knep för att inte bli för nedslagen?
– Jag samlar energi genom att njuta av just det som står på spel. I år har vi haft en riktig vinter, härligt kall och snöig. Just en sådan vinter som vi kommer få alltmer sällan på grund av klimatförändringarna. Att vara ute och njuta av skönheten och lugnet ger inspiration på många plan.
Kalendarium 2024
Parlamentets omröstning om naturrestaureringslagen (sker någon av följande dagar) 26-29 feb
Slutliga beslutet av medlemsländerna i rådet om naturrestaureringslagen miljörådsmötet, prel 25 mars
Val i Indien april eller maj, datum ej klart
Järvaveckan 29 maj-1 juni
EU-val 9 juni
Almedalsveckan 25 –28 juni
Regeringens presenterar statens budget för 2025 i september
WWF Living Planet report prel. 10 oktober
Amerikanska presidentvalet 5 november
FN:s konferens om biologisk mångfald i Colombia 21 oktober – 1 november
FN:s klimattoppmöte i Baku 11–24 november 2024
