Groddjur och fåglar i Amazonas, vildhundar och elefanter i södra Afrikas torrskogar och djuren i sydvästra Australien är förlorare i ett varmare klimat. Omkring hälften av växterna och djuren i de mest artrika områdena riskerar att försvinna lokalt om dagens utsläpp fortsätter och jordens temperatur går mot 4,5 grader.
Lemur på Madagaskar Foto: Edwin Giesbers
Om vi lyckas begränsa koldioxidutsläppen till 2 grader enligt Parisavtalet, minskar de negativa effekterna, men fortfarande riskerar en fjärdedel av arterna att dö ut lokalt.
De nya rönen publiceras idag i tidskriften Climatic Change, där forskare från WWF, Tyndall Centre vid University of East Anglia och James Cook-universitetet undersökt klimatets påverkan på 80 000 växt- och djurarter i 35 av jordens mest artrika områden. Det handlar om växter, däggdjur, fåglar, reptiler och groddjur.
– Slutsatserna är oroande och alarmerande. Men vi kan vända trenden, minska koldioxidutsläppen och skapa spridningskorridorer så att djur kan förflytta sig. Loppet är inte kört. Men regeringar, länder och företag måste agera till skydd för klimatet, inte minst vid investeringsbeslut, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.
Rapporten visar att 9 av 10 groddjur i sydvästra Australien riskerar att försvinna om temperaturen stiger med 4,5 grader. Samma sak gäller Amazonas. Savann-och torrskogarna i Miombo i södra Afrika kan förlora 80 procent av de lokala populationerna av däggdjur och 90 procent av sina groddjur vid motsvarande klimatförändringar.
Amazonas kan förlora 69 procent av sina växter och en stor del av groddjuren. På ön Madagaskar är sex av tio arter illa ute, inte minst en majoritet av lemurerna som förväntas få problem att leva i sina livsmiljöer vid temperaturökningar på mellan 2-4 grader. Ökade medeltemperaturer, torka och mer skyfall kan bli "det nya normala", vilket betyder mindre nederbörd i Medelhavet, på Madagaskar och Cerrado-Pantanal i Argentina.
Trycket på vattenförsörjningen ökar för afrikanska elefanter som behöver dricka 150-300 liter vatten om dagen. Varmare stränder leder till att sköldpaddorna föder fler honor.
Att skapa korridorer och områden som binder ihop skogarna är A och O för att bevara artlivet i de naturliga landskapen.
– Arter som kan sprida sig och förflytta sig till nya platser drabbas i mindre utsträckning av ett varmare klimat. Men de flesta växter, groddjur och reptiler som orkidéer, grodor och ödlor klarar inte det, säger Olle Forshed, tropikskogsexpert på WWF.
I Medelhavsområdet är 30 procent av artgrupperna och växterna i riskzonen för att utrotas lokalt, vilket är fallet för havslädersköldpaddor, soppsköldpaddor och oäkta karettsköldpaddor.
Fakta: När lokala miljöer förändras svarar många växt- och djurarter genom att flytta mot högre höjder, djupare ner i haven eller i riktning mot polerna. Vissa arter föredrar ett varmare klimat och blir fler medan andra utarmas eller utrotas.
FNs klimatpanel IPCC visar att riskerna för växter och djur på en global skala kan vara hanterbara om vi stannar under 2 graders global uppvärmning. Då måste våra utsläpp minska med minst mellan 40 och 70 procent till 2050 och gå ned till noll före nästa sekelskifte.
De åtgärdsplaner som världens länder lämnat in inom ramen för Parisavtalet tar världen mot hela 3 graders global uppvärmning. WWF och andra driver på för att alla länder ska öka ambitionerna i den femåriga översynscykeln, så att planerna motsvarar det övergripande målet i avtalet – att stanna väl under 2 graders uppvärmning med sikte på 1,5 grader.
Rapport: Wildlife in a Warming World
För frågor, kontakta:
Olle Forshed, tropikskogsexpert WWF, mobil 070-215 36 43, olle.forshed@wwf.se
Ola Hansén, klimatexpert WWF, mobil 070-280 80 33, ola.hansen@wwf.se
Inger Näslund, havsexpert WWF, 070-105 30 57
Marie von Zeipel, pressansvarig WWF, 070-629 10 77, presstelefon 08-546 575 00
