Helsingborgs stad har på bara två år lyckats sänka klimatutsläppen från maten med 25 procent genom att bland annat justera menyer och göra det enklare att agera miljövänligt samt minskat matsvinnet med 40 procent i de offentliga skolköken. Det är en av anledningarna till att staden får en hedersutmärkelse i Världsnaturfonden WWFs stadsutmaning One Planet City Challenge 2020.
– Helsingborg bedriver ett gediget och inspirerande arbete på flera fronter för att minska stadens konsumtionsbaserade utsläpp. Arbetet med skolmåltider och hur snabbt och målmedvetet de åstadkommit resultat är ett exempel. Det är denna typ av snabba utsläppsminskningar vi vill se i alla samhällssektorer och som behöver accelerera ytterligare för att nå klimatmålet, säger Sabina Andrén, programsamordnare Hållbara städer, WWF.
WWF driver sedan 2010 den internationella stadsutmaningen One Planet City Challenge för att uppmärksamma och driva på städers klimatarbete. I årets omgång har flera svenska kommuner ingått i ett pilotarbete för att utveckla metoder att mäta, minska och följa upp konsumtionsbaserade utsläpp. Detta är viktigt för att stödja omställningen till hållbara konsumtionsmönster, inte bara i Sverige utan även internationellt.
–Bara i Sverige fördubblas våra klimatutsläpp om vi räknar in de utsläpp som orsakas av vår konsumtion men som sker utanför landets gränser. Kommunerna har en viktig roll i att ge medborgarna förutsättningar för hållbara och klimatsmarta val, fortsätter Sabina Andrén.
Helsingborg stad har satt nya mål som är tuffare än den svenska klimatlagen. Staden ska ha så kallade netto-noll utsläpp 2035, vilket är tio år före Sverige som helhet, och 2045 ska även invånarnas konsumtion vara hållbar.
Vad händer om fler städer o samhällen i världen tar efter?
Att ändra våra maträtter kräver varken stora investeringar eller förändringar i infrastruktur. Tvärtom kommer vi att spara pengar. Runt vår jord har grovt räknat 6 av 10 barn tillgång till mat i skolan, inklusive barn i Indien och Kina. I vissa fall har kommunerna ett direkt mandat att påverka hur skolmaten ser ut, i andra länder kommer maten från privata företag. Då kan man ställa krav vid upphandlingen av dessa aktörer.
WWF har räknat ut att om hälften av de skolor som serverar mat skulle minska matens klimatpåverkan på samma sätt som Helsingborg har gjort så skulle världens växthusgasutsläpp minska med 42 miljoner ton årligen. Som jämförelse var Sveriges totala utsläpp närmare 52 miljoner ton år 2018. Det är inte illa, alltså!
Du kan hjälpa till att minska klimatpåverkan genom att sprida kunskap om effekterna av matens klimatpåverkan till fler och kanske lyfta frågan i just din skola, eller din kommun.
Så här räknade vi
Det är svårt att få fram exakta siffror för hur många skolor som faktiskt erbjuder skolmat genom egen servering eller inhyrd, men i en grov beräkning kommer vi fram till att det borde vara omkring 6 av 10 barn i världen som får skolmat som skolorna kan påverka. Vi antar att en måltid per dag serveras under årets skoldagar och slutligen att hälften av dessa kommuner världen över, där skolmat serveras, tar efter Helsingborgs exempel.
Läs mer om Helsingborgs arbete med skolmaten här.
Mer om WWFs stadsutmaning här.
