Just nu är världen inte i närheten av att nå målet i Parisavtalet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Tvärtom befinner vi oss på en ohållbar väg mot hela 3°C uppvärmning till 2100 vilket skulle innebära en humanitär och ekologisk katastrof. Den 6 november 2022 inleds nästa stora FN-möte om klimatet – COP27. Kommer världens länder att hålla sina löften och börja agera för att stoppa den globala uppvärmningen?
Vad är COP27?
COP27 är det 27:e toppmötet om klimatet i FN. Det hålls i Sharm el-Sheikh, Egypten, mellan 6 november och 18 november 2022. Över 200 länder samt ett mycket stort antal företag och andra organisationer kommer delta. COP står för Conference Of the Parties, parternas konferens. Parterna syftar här på alla de länder som skrivit under FN:s klimatkonvention.
Mötet är en sorts uppföljning på det klimatmöte som hölls i Paris 2015. Då skrev 191 länder på det så kallade Parisavtalet där man lovade att hejda klimatförändringarna och motverka dess konsekvenser. Det var i det avtalet som länderna avgav det omtalade löftet att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, med sikte på att inte överstiga 1,5 grader.
Forskningen är enig och tydlig kring vad som krävs för att nå målet och klara klimatkrisen: vi måste halvera våra koldioxidutsläpp varje decennium framöver för att nå nära-nollutsläpp globalt senast 2050. Vid mötet i Paris 2015 förband sig varje land att ta fram ett åtagande för hur mycket just de ska minska sina utsläpp. Ländernas åtaganden ska successivt skärpas och vart femte år ska ländernas samlade ambitionsnivå stämmas av mot vad som krävs för att världen ska vara i linje med Parisavtalets mål (så kallad global översyn).
Vad ska beslutas under COP27?
Den stora frågan är fortfarande hur länderna ska leva upp till löftena de avgav i Parisavtalet. I en perfekt värld skulle alla länder komma till COP27 med ambitiösa planer för hur de ska minska sina utsläpp på hemmaplan och bidra till bland annat klimatanpassning i sårbara länder. Vis av tidigare möten gör man dock klokt i att inte ha allt för stora förhoppningar på att detta kommer att inträffa.
Frågor som kommer att diskuteras under COP27 är bland annat:
- Skärpta åtaganden om utsläppsminskningar till 2030 och hur dessa utsläppsminskningar ska åstadkommas.
- Anpassning till klimatförändringar och ersättning för klimatskador. Klimatförändringarna är ett faktum och de som drabbas hårdast har ofta haft minst del i att skapa problemet.
- Finansiering av utsläppsminskningar och åtgärder för klimatanpassning i utvecklingsländer.
- Naturens roll i att motverka klimatförändringar och minska sårbarheten mot desamma.
- Den globala översynen av hur ländernas åtaganden svarar upp mot Parisavtalets mål.
Kommer länderna att komma överens under COP27?
I flera frågor står länderna väldigt långt ifrån varandra och har gjort så under lång tid. Händelseutvecklingen under året med kriget i Ukraina och de efterföljande kriserna vad gäller bland annat energi- och livsmedelsförsörjning har tagit fokus från klimatfrågan, bidragit till ytterligare polarisering och därmed gjort situationen ännu svårare än tidigare.
En viktig stridsfråga på COP27 kommer vara finansiering av klimatåtgärder och ersättning för skador av klimatförändringar i utvecklingsländer. De fattiga och sårbara länderna vill att rika länder ska bidra med mer finansiering för klimatåtgärder än de 100 miljarder dollar per år som redan utlovats, för att bland annat kompensera för de skador som kommer till följd av klimatförändringarna. De rikare länderna trycker å sin sida på för tydligare regler för att se till att pengarna används på rätt sätt. Än så länge har de rika länderna inte levt upp till sitt löfte om finansiering av klimatåtgärder och motsatt sig att kompensera för skador av klimatförändringarna.
Vad händer om länderna inte kommer överens under COP27?
Om länderna inte enas om konkreta åtgärder för att leva upp till Parisavtalet så kan det leda till att det globala samarbetet som krävs för att stoppa klimatkrisen blir försenat och att 1,5-gradersmålet inte går att uppnå.
Om det blir stora motsättningar mellan länder och de inte lyckas komma närmare varandra under mötet så kan det dessutom innebära att vissa inte kommer ha lika stor vilja att delta i det så viktiga samarbetet framöver.
Vad gör Sverige under COP27?
Det är EU som förhandlar för alla dess medlemsstater, men Sverige har en viktig roll i att påverka de interna förhandlingarna inom EU i rätt riktning. Sverige har dessutom bra kontakt med många länder i världen och kan genom samtal vara med och försöka få dem att fatta bra beslut. Ett lands möjlighet att påverka andra länder och dess trovärdighet i klimatförhandlingarna beror till stor del av vilka resultat och åtgärder som kan uppvisas i klimatarbetet på hemmaplan. En ambitiös nationell klimatpolitik är därför en förutsättning för att kunna påverka internationellt.
Vad gör WWF under COP27?
WWFs experter bevakar och försöker påverka de pågående förhandlingarna så mycket som det bara går för att de ska gå i linje med vetenskapen, en klimaträttvis värld och vad som är bäst för vår planet.
WWF finns dessutom på plats i den så kallade Pandapaviljongen i den inre förhandlingszonen (blå zonen) på COP27, och arrangerar flera event på plats tillsammans med andra organisationer, städer och företag.
Vad vill WWF att COP27 ska resultera i?
Den senaste granskningen som FN gjort av alla länders klimatlöften, så kallade NDCer (Nationally Determined Contributions), visar att världen är långt från att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Nuvarande klimatlöften skulle även om de genomförs fullt ut endast innebära 3,6 procent lägre utsläpp till 2030 jämfört med 2019. FN:s klimatpanel menar att utsläppen måste minska med minst 43 procent till 2030 för att 1,5-gradersmålet ska kunna nås. FN-rapporten visar vidare att världens utsläppsutrymme för att klara Parisavtalet är helt förbrukat om 10 år om utsläppen minskar i linje med ländernas klimatlöften.
Nuvarande klimatlöften skulle innebära ungefär 2,5 graders uppvärmning i slutet på detta århundrade om de genomförs, enligt FN rapporten ovan samt verktyget Climate Action Tracker. Det skulle medföra katastrofala konsekvenser för natur och människor. Kan vi inte leverera på nuvarande mål och planer riskerar vi över 3 graders global uppvärmning vid slutet av århundrandet. Redan om vi överstiger 1,5 graders uppvärmning väntar allvarliga konsekvenser för våra samhällen och vår natur.
Skärpta mål och löften i linje med vetenskapen
WWF kräver därför klimatlöften i linje med vetenskapen inför årets stora klimatkonferens i Egypten. WWF vill att alla länder så snart som möjligt skärper sina målsättningar och genomför åtgärder i linje med 1,5-gradersmålet. På COP27 måste beslut fattas om att gapet mellan vad som krävs för att klara målet och ländernas klimatlöften till 2030 ska stängas, samt formerna för hur detta ska gå till. Det behöver också beslutas att ett kollektivt utsläppsminskningsmål för 2035 ska antas vid COP28 nästa år och att det målet ska vara baserat på vetenskapen samt i linje med Parisavtalet och 1,5-gradersmålet.
COP27 äger rum på den afrikanska kontinenten och flertalet länder i Afrika är sårbara för klimatförändringar och riskerar att drabbas mycket hårt. Detta sker trots att afrikanska länder endast i begränsad omfattning varit med och orsakat klimatförändringarna genom växthusgasutsläpp. Detta möte är därför ett viktigt tillfälle att lyfta fram behovet av klimatanpassning och finansiering av klimatåtgärder i utvecklingsländer. WWF kräver att finansieringen av klimatanpassningsåtgärder fördubblas till 2025 och att en plan för hur det ska gå till beslutas vid COP27. Den totala klimatfinansieringen måste också öka och överstiga 100 miljarder dollar varje år från och med nu. WWF vill också att det fattas beslut om att instifta en särskild fond för ersättning för klimatrelaterade skador i utvecklingsländer.
Avslutningsvis behöver naturens viktiga roll för att motverka klimatförändringar och minska sårbarheten mot dessa förändringar synliggöras. Naturbaserade lösningar, till exempel återställandet av ekosystem, och kopplingarna mellan natur och klimat behöver få en framskjuten position i förhandlingarna.
