I svenska skogar finns ungefär 250 000 – 300 000 älgar och av dem fick 68 000 skjutas under 2023 års licensjakt. Samtidigt kommer larmrapporter om att älgstammen i Sverige mår allt sämre och har minskat kraftigt under de senaste åren. Så hur står det egentligen till med den svenska älgen och hur påverkas den av skogsbruk, jakt och klimatförändringar? WWFs naturvårdsexpert Benny Gäfvert, som också är jägare, förklarar.
Hur ser situationen ut för den svenska älgen?
– Under 1980–1990-talen fanns det över 500 000 älgar i Sverige och jakten ökade kraftigt under dessa år. Idag är älgarna färre, mycket på grund av jakt och skogsbruk. Vi ser också att fler älgkalvar föds mindre och magrare än tidigare. Orsaken tros vara varma och torra somrar, som tillsammans med ett intensivt skogsbruk gör det svårare för älgarna att hitta föda. Detta, tillsammans med en omfattande jakt har gjort att älgarna på flera håll i landet har blivit mycket färre och det mesta pekar på att älgen kommer in på SLU Artdatabankens rödlista över hotade arter till 2025. Även fast älgen inte är akut hotad samt att Sverige fortfarande har världens tätaste älgstam (antalet älgar i relation till ytan av skogsmark), är en kommande rödlistning givetvis oroande. En rödlistning innebär att vi ser en drastisk minskning av älgstammen och att vi måste ta krafttag för att bibehålla en livskraftig älgstam i Sverige.
Varför jagar man älg i Sverige?
– För att älgarna inte ska bli för många så förvaltas älgstammen genom jakt. Om älgen inte jagades skulle risken öka för fler viltolyckor i trafiken, det skulle ge större skador på skogsbruket och vi skulle troligtvis också få se fler närgångna älgar. Det är länsstyrelserna som varje år beslutar om hur många älgar som får skjutas under älgjakten, och det är främst de betesskador som älgarna orsakar på skogsbruket som ligger till grund för beslutet.
Vad är älgens plats i naturen och ekosystemet?
– Älgen är en viktig del i våra svenska skogar. När älgen betar hjälper den till att sprida olika växtarter i skogen. Betandet bidrar också till att de växter som älgen inte äter får större utrymme. Det skapar en mosaik av olika växter och djur som ger skogen större biologisk mångfald. Älgen är också ett viktigt bytesdjur för de större rovdjuren som varg och björn. Om antalet älgar skulle minska för kraftigt skulle vi troligtvis se fler konflikter mellan människor och rovdjur och fler rovdjursattacker på tamdjur som till exempel får.
Hur påverkar skogsbruket älgstammen?
– Älgen kan äta mer än 20 kilo mat om dagen och då helst löv, blåbärs- och lingonris, kvistar och örter. Men det intensiva skogsbruket har minskat skogens biologiska mångfald och gjort det svårare för älgen att hitta mat, vilket gör att älgarna i stället äter av den odlade skogen. Samtidigt ser vi en stor minskning av både blåbärs- och lingonris i Sverige. En trolig orsak är att skogsbruket gjort skogarna tätare, vilket leder till mörkare skogar med minskat ljusinsläpp. Med mindre ljus i skogen minskar också utbredning av lingon- och blåbärsris, vilket innebär mindre föda åt älgen.
Vad tycker WWF borde göras för att stärka älgstammen?
– Skogsbruket bör anpassas mer till livet i skogen och inte bara fokusera på att producera träråvara till skogsindustrin. Skogen måste få vara en livfull plats och ett väl fungerande ekosystem med rik biologisk mångfald och där är älgen en viktig del. Om skogen skulle brukas annorlunda med större variation i växtligheten skulle det finnas mer mat åt älgarna och då skulle troligtvis även betesskadorna på odlad skog gå ner. Det är också viktigt att återställa fler våtmarker och vattendrag i skogarna. De leder till ökad biologisk mångfald, ger svalka och bidrar till mer näringsrik mat till älgarna.
