Soja

Soja – en viktig proteinkälla med problem

Soja är en av världens största och viktigaste grödor för produktion av vegetabiliskt protein och olja. Den har odlats i tusentals år i Asien och ger mer protein per hektar än andra stora grödor. Soja produceras till allra största delen i sex länder: Brasilien, USA, Argentina, Kina, Indien och Paraguay. Men odlingen ökar nu i södra och östra Europa.

Huvuddelen av den soja som produceras används till djurfoder vid produktion av kött, mjölk och ägg samt vid odling av fisk. Ur sojabönan utvinns även sojaolja, en av världens viktigaste vegetabiliska oljor. Den används i livsmedel men också i kemisk-tekniska produkter som tvål, kosmetika och biodiesel. Sojalecitin är en vanlig tillsats i livsmedel – i allt från choklad till smoothies. Det är endast en liten del av sojan som används som mat, främst i Asien.

De senaste 50 åren har den globala produktionen av soja tiofaldigats och sojaarealen förväntas fördubblas till år 2050. Den ökande konsumtionen av kött är den enskilt viktigaste orsaken till den snabba expansionen av odlingen.

Ständigt ökande konsumtion

I takt med en snabbt ökande global efterfrågan på köttprodukter har efterfrågan på soja ökat kraftigt. Du kan se här hur mycket soja som det i globalt genomsnitt går åt som foder för att producera olika livsmedel.

De senaste tjugo årens snabba sojaexpansion i Sydamerika beror till stor del på ökad export till EU. I dag är Kina världens största importör av soja och kan komma att öka sin import med ytterligare närmare 60 procent under de närmaste tio åren. Köttproduktionen ökar också i Argentina och Brasilien, för lokal konsumtion men också för export. Även vissa länder i Afrika och Mellanöstern förväntas bidra till ökad efterfrågan i framtiden.

Människor och miljö påverkas negativt

Den många gånger extremt storskaliga odlingen av soja förstör unika naturområden när miljoner hektar skog, gräsmarker och savanner omvandlas till jordbruksmark. I exempelvis Brasilien har uppemot halva Cerradon odlats upp och av Atlantregnskogen finns bara små rester kvar. Även Amazonas påverkas direkt eller indirekt och de senaste uppgifterna pekar på att avskogningen åter tagit fart.

Framför allt i Sydamerika är det tydligt att den extremt storskaliga produktionen har inneburit en ökad koncentration av markägandet till ett mindre antal aktörer. Som en direkt följd av detta berövas lokalbefolkningarna rättigheterna till sin mark samtidigt som inslag av tvångs- och slavarbete kan förekomma. En allt högre mekaniseringsgrad innebär också färre arbetstillfällen.

När den värdefulla biologiska mångfalden försvinner, påverkas viktiga ekosystemtjänster, som till exempel vattenförsörjning. Samtidigt ökar också utsläppen av växthusgaser. Vid sojaodling används dessutom stora mängder jordbrukskemikalier med negativa effekter på både miljön och människors hälsa.

Utvecklingen måste bli mer hållbar

I dag bidrar sojaodlingen till ekonomisk utveckling i de sojaproducerande länderna och ger världen ökad tillgång till viktigt protein. Allt tyder på att efterfrågan kommer att fortsätta öka. För att skydda värdefull natur, stoppa avskogningen och utsläppen av växthusgaser samt minska sociala konflikter måste utvecklingen bli mer hållbar.

Svensk konsumtion påverkar sojaodling

Den svenska konsumtionen av animaliska livsmedel har direkt koppling till sojaodling framför allt i Sydamerika. Till exempel blir Brasiliens soja mat till framför allt kyckling som produceras i Sverige, men även till grisar och kor. Den svenska livsmedelsmarknaden måste därför ställa krav på och stödja en mer ansvarsfull utveckling samt bidra till att utveckla en marknad för mer ansvarsfullt producerad soja.

WWF ställer krav

De länder som producerar soja måste skydda värdefulla naturområden samt utveckla och stärka uppföljning av lagstiftningen kring markanvändning med hänsyn till lokal- och ursprungsbefolkningens rättigheter. Bättre odlingsmetoder måste införas samtidigt som markägare bör få ett mervärde för att de bidrar till att skydda viktiga ekosystemtjänster.

Certifieringar behövs

Företag och offentlig sektor som direkt eller indirekt köper soja eller produkter som producerats med hjälp av soja måste ställa krav på en mer ansvarsfull produktion, till exempel certifiering enligt Round Table on Responsible Soy (RTRS) eller ProTerra Foundation. Certifieringen innebär att en oberoende kontrollant granskar gårdarna som odlar soja mot ett stort antal kriterier som bland annat inkluderar krav på hänsyn till natur, miljö och lokalsamhället, bra villkor för arbetare och ansvarsfull användning av jordbrukskemikalier. Ett viktigt krav är att expansion av odlingar inte sker i områden med höga sociala- eller naturvärden, så kallade High Conservation Values.

Svenskt jordbruk, handel och flera varumärken, som står bakom den Svenska Sojadialogen, ställer idag krav på certifierad soja men många fler företag måste börja agera och ställa samma krav.

• I länder där produktiviteten är låg, till exempel i Indien och Kina, går produktionen att öka utan att mer mark tas i anspråk.
• Banker och andra finansiärer bör ställa krav på en ansvarsfull produktion och ge bättre finansiella villkor till dem som certifierar sin odling enligt en trovärdig standard.
• Alla konsumenter kan bidra genom att minska sin köttkonsumtion och att oftare välja vegetariskt – både hemma och när vi äter ute. Att sluta kasta mat är också en viktig insats.