Matkalkylatorn ger dig en bild av hur stora utsläpp av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) din lunch eller middag orsakar, samt ger dig tips på hur du kan fatta rätt beslut som gynnar den biologiska mångfalden. Här har vi samlat svar på de vanligaste frågorna!
Beräkningarna har gjorts baserat på livscykelanalyser vilket innebär att man tittar på utsläppen som uppstår längs hela kedjan. Det handlar bland annat om utsläpp från fodertillverkning, produktion av konstgödsel, förvaring, förädling, utsläpp från maskiner i jordbruket eller från fiskefartyg och från transporter.
Det är uträkningar där man ser till att 25 procent av ens dagliga intag av mat går till frukost, 30 procent går till lunch, 30 procent till middag och slutligen 15 procent används för mellanmål.
Vi har valt att endast ta med de vanligaste livsmedelsgrupperna för att göra verktyget enkelt att använda. Vi har endast med de som vanligtvis ingår i lunch eller middag. Frukost eller mellanmål ingår inte och inte heller drycker.
Vi har utvecklat verktyget för att det ska fungera i de webbläsare och mobiltelefoner som används mest. Skriv gärna till oss på mat@wwf.se och berätta vilken webbläsare eller mobil du använder om verktyget inte fungerar.
Självklart ska alla kunna äta sig mätta, men det är fullt möjligt att göra det inom planets klimatbudget. Vi har tagit fram en veckomeny som ger lite exempel på hur du kan äta en god och varierad kost inom planetens klimatbudget. Vi har även tagit fram veckomenyer som utgår från svenska råvaror och är inom planetens gränser.
Vår tanke med klimatbudgeten är alltså att man kan äta lite mer klimatbelastande måltider någon dag, och sedan äta lite mindre klimatbelastande en annan dag.
Planetens klimatbudget för mat sätter ramarna för hur mycket utsläpp vi kan orsaka från våra måltider, men självklart är det också viktigt att maten är god och näringsrik. När det gäller näringsvärden rekommenderar vi Livsmedelsverkets kostråd.
Det finns utrymme för 11 kg CO2e. Läs mer om klimatbudgeten på wwf.se/oneplanetplate.
WWFs Matkalkylator är ett förenklat verktyg som är tänkt att ge intresserade konsumenter övergripande information om vilken mat som påverkar mycket, och vilken som påverkar mindre. Inom varje kategori finns ett visst spann beroende på många olika faktorer som exempelvis ursprung, produktionssätt och vilka olika livsmedel som ligger tillsammans i de olika kategorierna. Vår förhoppning är att det i framtiden finns öppna tillgängliga databaser som kan särskilja exempelvis olika typer av nötkött, grönsaker och var och hur olika typer av fisk har fiskats och odlats etc.
Att äta svenskt viltkött är ofta ett mer klimatsmart val än att exempelvis äta nötkött. Att ersätta mängden nötkött vi äter idag med viltkött är dock inget alternativ eftersom det inte finns så stora mängder vilt på marknaden. Om man skulle dela allt viltkött på Sveriges befolkning skulle det räcka till cirka 2-3 kg per person och år.
Finessen med Matkalkylatorn är att man är fri att skapa sina måltider inom ramen för en klimatbudget. Med Matkalkylatorn blir det synligt att vissa råvaror har större klimatpåverkan – då kan man använda mindre mängder av dessa. Samtidigt är det viktigt att inte bara tänka på klimatet utan även andra hållbarhetsaspekter parallellt. I tipsen som ges för biologisk mångfald blir det exempelvis tydligt att naturbeteskött (certifierat med Svenskt Sigill Naturbeteskött) är det absolut bästa köttet att välja, trots att nötkött är det mest klimatbelastande, eftersom naturbetesköttet har så stora mervärden för den biologiska mångfalden. För köttet gäller alltså att äta mycket mindre mängder för klimatets skull – och när det väl äts välja det som är allra bäst för den biologiska mångfalden.
I ekologiska odlingar får inte konstgödsel eller syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel användas. Man får inte heller använda genetiskt modifierade organismer. I Matkalkylatorn beskrivs ”syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel” förenklat som ”kemiska bekämpningsmedel”. Vissa naturligt förekommande ämnen får användas som bekämpningsmedel i ekologisk produktion, till exempel spinosad, pyretriner och svavel. Att använda syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel påverkar den biologiska mångfalden och bryter den naturliga växtföljden. Skördarna ökar visserligen men det kan ske till ett högt pris.
Matkalkylatorn är ett enkelt verktyg som endast sätter siffror på din måltids klimatpåverkan. Biologisk mångfald är lika viktigt att tänka på när man väljer mat men inte lika lätt att räkna på. Istället har vi lagt in konkreta tips för varje typ av livsmedel, och vi rekommenderar också att läsa mer under Mat och jordbruk eller i våra konsumentguider Köttguiden, Vegoguiden och Fiskguiden.
Är du nyfiken på matens påverkan på klimatet och andra viktiga hållbarhetsaspekter kring mat.
Kontakta oss gärna om du tycker att någonting saknas i Matkalkylatorn eller om du har andra frågor! Du kan maila på mat@wwf.se eller ställa en fråga i vårt frågeforum.
Senast ändrad 06/07/23
