Vegoprotein

Klimatpåverkan, resursanvändning och energiåtgång är i allmänhet lägre för vegetariskt protein än för animalier. För att vi ska klara av att leva inom planetens gränser behöver betydligt fler människor äta betydligt mer växtbaserat. Baljväxter, som är ett samlingsnamn för bönor, ärtor och linser, är basen i de flesta vegetariska proteinprodukter. De kan såklart ätas som de är men även förädlas, och man kan tillverka en rad vegetabiliska produkter såsom tofu, falafel, sojakorv och diverse biffar, färs och grytbitar.

Här bedömer vi vegoprotein enligt Köttguidens kriterier för att kunna visa hur detta står sig mot kött inom samma kriterieram. I Vegoguiden finns en mer utförlig vägledning till allt vego på tallriken, inte bara proteinerna.

Kött- och mejerikonsumtionen står för cirka tre fjärdedelar av de totala klimatgasutsläppen från maten vi äter i Sverige. Vegetariska proteinkällor är ett mycket mer effektivt sätt att föda befolkningen än att låta spannmål och baljväxter passera genom djur. Långt mindre markyta behövs vilket minskar trycket på ny jordbruksmark och den biologiska mångfalden bevaras i områden där värdefulla marker ofta skövlas för att odla soja som går till djurfoder.

Baljväxter ger oss inte bara mycket proteiner och andra nyttigheter, de är även bra att ha i växtföljden på gården. Baljväxter har förmågan att i symbios med jordbakterier omvandla luftens kvävgas till kväveföreningar som kan nyttjas av växten direkt, vilket minskar behovet av gödsling och för ner näring i jorden till efterkommande grödor.

Vegoprotein som är ekologiska och märkta med KRAV eller EU-ekologiskt är det allra bästa valet. Då vet du att det har odlats utan kemiska bekämpningsmedel vilket är positivt för den biologiska mångfalden. Läs mer i Vegoguiden.

Läs mer om guidens kriterier och de olika kategorierna här. Nedan ser du bedömningen per kriterium.