Nöt

Nötkött som är märkt med Svenskt Sigill Naturbeteskött kommer från djur (ungko, kviga eller stut) som till största del har betat på naturbetesmarker som ängar och hagar under betessäsongen. Naturbetesmark är den mest artrika marken vi har i Sverige och flera av de arter som är hotade lever där. Dessa arter är beroende av att markerna inte sås, gödslas eller bearbetas men samtidigt hålls öppna och inte växer igen. Därför är just bete av djur ett väldigt smart sätt att hålla markerna öppna och bevara den biologiska mångfalden på dem. Titta efter denna märkning och läs mer om naturbeteskött här.

Även nötkött märkt med KRAV är ett bra val av nötkött eftersom märkningen visar att högre krav har ställts på både djurvälfärd, bete och minskad klimatpåverkan från gården. Dessutom är fodret odlat utan kemiska bekämpningsmedel vilket är positivt för den biologiska mångfalden. Mycket, men inte all, av den ekologiska nötköttsproduktionen i Sverige sker också på naturbeten.

Nötkött är det köttslag som har högst klimatpåverkan eftersom djuren genom sin matsmältning släpper ut metan, som är en kraftig växthusgas. Även odlingen av foder bidrar till växthusgasutsläppen genom att lustgas bildas och släpps ut från marken, och genom användning av fossila bränslen i bland annat traktorer som släpper ut koldioxid. Samtidigt äter nötkreaturen en stor andel gräs som foder vilket också ger inlagring av kol i marken, något som är positivt för hållbarheten. Nötkött märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifiera visar att extra åtgärder har tagits för att minska klimatpåverkan. Dessutom får sojan inte komma från Brasilien, vilket med största sannolikhet gör att bekämpningsmedelsavtrycket blir lägre för klimatcertifierade nötkreatur.

Svenskt konventionellt nötkött har flera fördelar jämfört med importerat. Exempelvis har Sverige generellt sett hårdare regelverk kring djurvälfärd än många andra, bland annat krävs det bedövning vid kastrering och avhorning liksom att nötkreatur ska beta, något som inte är självklart överallt. Tyvärr finns det dock ett undantag från beteskravet för tjurar vilket innebär att omkring en fjärdedel av allt svenskt nötkött ändå kommer från djur som inte har fått gå ute alls, läs mer om det här. Nötkreatur som betar får en bättre bedömning av djurvälfärd i Köttguiden, men om nötköttet kommer från djur som får beta eller från djur på stall är tyvärr ingenting som syns på förpackningen. Det finns i dagsläget även grupper som vill att beteskravet för mjölkkor ska dras in, om det skulle bli verklighet skulle Köttguidens bedömning för allt svenskt nötkött bli sämre inom området djurvälfärd.

Sverige, liksom Finland, har också hårdare regler kring användning av antibiotika i djurproduktion än många andra länder där antibiotika ges rutinmässigt i foder i tillväxtstimulerande syfte och för att förebygga sjukdom. Inom EU är dock användning av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte förbjudet. Sverige har också ett förebyggande arbete med djurhälsa som gett resultatet att antibiotikaanvändningen är låg.

Animalieproduktion ur ett globalt perspektiv är ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion som tränger undan naturlig vegetation. Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och riskerar leda till att mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor. Foderbranschen i Sverige har engagerat sig i Svenska plattformen för riskgrödor och köper endast in ansvarsfullt producerad soja, exempelvis certifierad mot trovärdiga standarder (RTRS eller ProTerra) eller soja från Europa eller Kanada. Finskt nötkött produceras utan soja. För annat importerat nötkött är det svårare att veta varifrån sojan kommer.

Köttguiden bygger på bedömningar av länders lagstiftning och branschöverenskommelser, certifieringars regelverk samt forskning. När en produkt får rött ljus i Köttguiden kan det vara så att enskilda företag som importerar faktiskt har ställt högre krav, något som inte guiden tar upp. Ibland kan alltså nötkött med rött ljus i praktiken nå upp till gult ljus om företag ställt högre krav på certifierad soja, djurvälfärd eller antibiotikaanvändning. Du som konsument kan alltid ställa frågan – be butiker och restauranger om mer information för detta kött.

Läs mer om guidens kriterier och de olika kategorierna här. Nedan ser du bedömningen per kriterium.