Kyckling

Kyckling är det köttslag som har ökat mest på den svenska marknaden de senaste 25–30 åren. Kycklingar och höns är djur som effektivt omvandlar spannmål och proteinfoder till kött vilket gör att kyckling kan ge låga utsläpp av klimatgaser per kilo kött. Samtidigt äter kycklingar i stor utsträckning sådant som vi människor skulle kunna äta direkt vilket hade varit mer resurseffektivt. Dessutom finns stora utmaningar när det gäller djurvälfärden och användning av bekämpningsmedel i fodret. Kyckling är också det köttslag som har störst andel soja i foderstaten, vilket är ett stort hot mot den biologiska mångfalden globalt. Kycklingproduktionen medför inte heller några som helst positiva effekter för den biologiska mångfalden i Sverige som betande djur (nöt och lamm) kan ha.

Bästa valet av kyckling är KRAV-märkt. Dessa kycklingar har möjlighet till utevistelse på bevuxen mark så att de kan söka mat och sysselsätta sig. Dessutom är fodret i ekologisk kycklingproduktion till största del odlat utan kemiska bekämpningsmedel vilket är positivt för den biologiska mångfalden. Det finns dock utmaningar även med KRAV-märkta kycklingar, exempelvis så finns det inga krav på att använda raser som är anpassade till långsam tillväxt även om kycklingarna inom ekologisk produktion lever längre än andra kycklingar.

Ett annat val med fördelar är den kyckling märkt med Label Rouge som finns i Sverige, från området Auvergne*. Dessa kycklingar får också gå ut och de är dessutom av mer långsamväxande ras vilket är en viktig faktor för att djuren ska må bra och inte ha ont. Det finns mycket att önska kring djurvälfärden i nästan all kycklingproduktion. Bortsett från kycklingar märkta med KRAV och Label Rouge* så får i princip inga kycklingar gå ut, i stället lever de frigående inomhus under hela sina liv, i hallar med tusentals fåglar. Den snabba tillväxten hos kycklingarna orsakar lätt hälsoproblem då inre organ och skelettet inte hinner utvecklas lika snabbt som muskelmassan. Många kycklingar får därför problem att gå och dessa snabbväxande kycklingar har en högre andel avlivningar på grund av benskörhet i jämförelse med mer långsamväxande raser. Dessutom har de nedsatt rörelseaktivitet, högre förekomst av hjärtinfarkt och sämre immunförsvar. Stimulerande utevistelse erbjuds endast kyckling märkt med KRAV eller Label Rouge*.

Animalieproduktion ur ett globalt perspektiv är ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för foderproduktion. Foderodlingen tränger undan naturlig vegetation och de arter som lever där. Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och leder till att mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor. Kycklingar är de djur som har störst andel soja i foderstaten, därför är det klokt att dra ner på konsumtionen av kyckling. Foderbranschen i Sverige har engagerat sig i Svenska plattformen för riskgrödor och köper endast in ansvarsfullt producerad soja, exempelvis certifierad mot trovärdiga standarder (RTRS eller ProTerra) eller soja från Europa eller Kanada. Det finns dock fortfarande stora utmaningar med den importerade sojan, som den höga användningen av bekämpningsmedel. För importerat kycklingkött är det svårare att veta varifrån sojan kommer.

I jämförelse med andra köttslag så har kyckling låg klimatpåverkan, eftersom de lever kort och under denna tid effektivt omvandlar spannmål och proteinfoder till kött. Samtidigt äter kycklingar i stor utsträckning sådant som vi människor skulle kunna äta direkt, som spannmål och soja, vilket hade varit långt mer resurseffektivt. Det är odlingen av foder som orsakar störst växthusgasutsläpp från kycklingproduktionen genom att lustgas bils och släpps ut från marken, och genom användning av fossila bränslen i bland annat traktorer som släpper ut koldioxid. Kycklingkött märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad visar att extra åtgärder har tagits för att minska klimatpåverkan.

Sverige har hårdare regler kring användning av antibiotika i djurproduktion än många andra länder där antibiotika ges rutinmässigt i foder i tillväxtstimulerande syfte och för att förebygga sjukdom. Inom EU är användning av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte förbjudet, men mängderna som används kan vara stora. Sverige har också ett förebyggande arbete med djurhälsa som gett resultatet att antibiotikaanvändningen är låg.

Köttguiden bygger på bedömningar av länders lagstiftning och branschöverenskommelser, certifieringars regelverk samt forskning. När en produkt får rött ljus i Köttguiden kan det vara så att enskilda företag som importerar faktiskt har ställt högre krav, något som inte guiden tar upp. Ibland kan alltså kycklingkött med rött ljus i praktiken nå upp till gult ljus om företag ställt högre krav på certifierad soja, djurvälfärd eller antibiotikaanvändning. Du som konsument kan alltid ställa frågan – be butiker och restauranger om mer information för detta kött. Ett sätt för företag att ta mer ansvar för kycklingarna är genom att arbeta med European Chicken Commitment, ett initiativ med kriterier som är framtagna av omkring 30 olika djurrätts- och djurskyddsorganisationer. I dagsläget har närmre 300 företag antagit detta, och förbinder sig därmed att nå upp till kraven senast 2026.

Värphöns som slaktas efter att de tjänstgjort klart som äggproducenter förbränns eller skickas på export. Att äta upp dessa vore att utnyttja resurserna bättre. I dagsläget föder man alltså inte upp hönor utan de är en restprodukt till äggproduktionen. Dagens bedömning för exempelvis hönsfärs i Köttguiden blir därmed enligt samma bedömningsskala som för ägg – förutsatt att det är värphöns det rör sig om.

Läs mer om guidens kriterier och de olika kategorierna här. Nedan ser du bedömningen per kriterium.