OM Fiskguiden

Du som konsument kan bidra till ett mer hållbart fiske och vattenbruk genom att göra ett medvetet val när du köper fisk och skaldjur. Till din hjälp finns Fiskguiden, WWFs konsumentguide för mer hållbara val av sjömat.

Varför behövs Fiskguiden?

Många fiskbestånd mår dåligt och överfisket är ett stort hot. Globalt är idag cirka 90 procent av alla kommersiella fiskbestånd överfiskade eller fiskade till sin gräns. WWF Fiskguiden hjälper både privatpersoner och andra aktörer att välja miljövänliga och hållbara sjömatsprodukter som kommer från hållbart förvaltade fisken eller från ansvarfulla miljöanpassade vattenbruk.

Klimatförändringar, förstörelse av livsmiljöer och försurning sätter också stark press på livet i haven, men ju fler medvetna konsumenter som aktivt väljer hållbara val, desto större blir påverkan på politiker och marknaden. Många följer Fiskguidens råd sedan många år.

Fiskguiden är, tillsammans med de andra konsumentguiderna, Köttguiden och Vegoguiden, en viktig komponent i många projektet som till exempel Eat4Change, vars mål är att inspirera unga att göra mer hållbara matval. Projektet finansieras av Europeiska unionen.

Vad är det som bedöms i guiden?

Guiden tar upp flera olika hållbarhetsparametrar som är viktiga för att göra en bedömning av hur hållbart ett fiske, eller en fiskodling är. Fisk och skaldjur får efter utvärdering sedan grönt, gult eller rött ljus – som trafikljusen.

WWF bedömer de vildfångade arterna efter tre kriterier: – hur bestånden mår – om kontrollen och förvaltningen är effektiv – och fiskets påverkan på ekosystemet där bland annat fiskeredskapen och bifångstmängder räknas in. För odlade arter granskas även var fodret kommer ifrån och miljöpåverkan från odlingen, liksom anställdas sociala och etiska rättigheter.

Fiskguiden tar upp cirka 80 olika arter och ger en så detaljerad bild av vilka val som är mer eller mindre hållbara. En art kan ha flera olika färger beroende på var och hur den är fiskad eller odlad.

Du kan bidra till ett mer hållbart fiske

Äter du fisk och skaldjur? Välj då arter som har grönt ljus i Fiskguiden, och sprid gärna guiden till vänner och bekanta. Här är fler sätt att hjälpa till:

Visa att du bryr dig! Har din mataffär eller favoritrestaurang dåligt utbud av grön eller miljömärkt fisk? Eller säljer de produkter som har rött ljus i WWFs fiskguide? Ju fler som frågar desto större sannolikhet att företaget ändrar sina policies och utbud.
Kräv information så du kan göra ett medvetet val. Det är inte alltid lätt att få svar på hur fisken du vill köpa är fiskad eller odlad eller vart den kommer ifrån, men butiker och restauranger är faktiskt skyldiga att uppge det enligt EUs marknadslagstiftning. Artens svenska och vetenskapliga namn måste framgå, samt fångstmetod och ursprung. Är det inte tydligt skyltat i butiken eller i menyn på restaurangen så kan du be personalen ta reda på svaren åt dig, för du har rätt att veta.
Hittar du inte sjömat med grönt ljus rekommenderar vi MSC, ASC och KRAV-certifierad sjömat som andrahandsval. Miljöcertifiering är inget självändamål men ett bra verktyg för att driva fisket och vattenbruket i en mer hållbar riktning.
Kolla upp fiskredskapet och odlingsmetoden. Fisk fiskas på många olika sätt, bland annat med trål, garn, långrev och bur. Olika fiskemetoder har olika påverkan på miljön. Bottentrål påverkar bottenlevande arter och livsmiljöer eftersom redskapet släpas längs havsbotten. Fiske med garn och långrev kan skada sjöfåglar och marina däggdjur som kan fastna på krokarna eller i garnen och drunkna. Välj gärna fisk som fångats med bur. Fisk som inte var tänkt att fångas kan släppas ut levande, och buren har liten påverkan på botten. Fisk som har odlats i slutna system på land har mindre påverkan på den omgivande miljön, men kräver mer energi än havsbaserade kassodlingar. Undersök därför om anläggningen är klimatcertifierad, eller hur deras energianvändning ser ut. Musslor som odlats i havet kan du äta med gott samvete – de kräver inget foder utan livnär sig på växtplankton och alger i vattnet vilket bidrar till bättre vattenkvalité.
Vissa fiskar är bättre att äta än andra. Arter som sill, skarpsill och makrill lever i stim, och fångas med mängdfångande redskap som snörpvad och flyttrål. Fisket kan bedrivas med låg bränsleförbrukning eftersom mycket fisk kan fångas på ganska kort tid, bifångsterna är små och bottenkontakten liten. Undvik djuphavsfiskar som hälleflundra, marulk, kungsfisk/uer, rödtunga och havskatt. De växer långsamt och blir könsmogna sent vilket gör dem känsliga för överfiske.

Ladda ner appen Matguiden

Använd gärna vår app med alla WWFs tre konsumentguider samlade:
Köttguiden, Vegoguiden och Fiskguiden.

Appen finns att ladda ner gratis både i App Store och i Google Play.

Läs mer

Fiskguiden och företag

WWF välkomnar att konsumentguiderna Köttguiden, Fiskguiden, och Vegoguiden marknadsförs mot konsumenter i butik, på restaurang och i konsumentappar och andra verktyg! Många fler behöver göra betydligt bättre val för planeten och vi är glada om företag vill bidra till det. Guiderna kan också fungera bra i utbildningar eller som information till anställda.

WWF vill gärna se företag använda Fiskguiden och ser positivt på att företag lyfter fram guiden i sin marknadsföring. För att detta ska bli trovärdigt mot konsument och kunder måste företaget leva upp till sina påståenden. Här finns mer information om hur guiderna får användas i marknadsföring liksom marknadsföringsmaterial.

Spridningsmaterial och mer

Marknadsföringsmaterial om WWFs konsumentguider Fiskguiden ingår i projektet Eat4Change

Frågor och svar om Fiskguiden

Får jag använda illustrationerna i Fiskguiden?

Illustrationerna är från Scandinavian fishing yearbook, och WWF äger inte rättigheterna för att dela dessa vidare.

Hur bör jag tänka om jag vill äta sjömat som har liten påverkan på klimatet?

Ett fiske kan ha en låg klimatpåverkan i form av exempelvis koldioxidutsläpp, men kan fortfarande vara icke hållbart ur miljösynpunkt, dvs ha en negativ ekosystempåverkan, exempelvis att man fiskar på ett bestånd som är svagt, eller att fisket har problem med bifångst och utkast, eller att fisket inte har en effektiv förvaltning.

Sill, skarpsill och makrill är exempel på fisken som kan ha låga CO2-utsläpp. De lever i stim och fångas med redskap som snörpvad och flyttrål. Fördelarna med fångstmetoderna är låg bränsleförbrukning för båtarna, fisken fångas på ganska kort tid, bifångsterna är små och bottenkontakten liten.

Odlade musslor (som fångar kväve och minskar övergödning) är också klimatsmarta. WWFs matkalkylator ger tips om hur du kan äta klimatsmart. Där kan du se vilka utsläpp olika livsmedel ger, bland annat de vanligaste matfiskarna, och komponera en måltid som ryms inom de planetära gränserna.

Hur ser rekommendationerna i Fiskguiden ut för våra vanligaste matfiskar?

Lax (Salmo salar):
Gult ljus om fiskad med bur/fällor i Östersjön, samt om odlad i öppna kassar (Norge, Skottland, Irland, Island eller Färöarna).

Rött ljus oavsett fångstmetod eller fångstområde (se undantag på gult), samt oavsett produktionssystem
eller produktionsland (vattenbruk) (se undantag på gult ljus).

Räka / Nordhavsräka (Pandalus borealis):
Gult ljus om fiskad vid Island (ekonomisk zon- EEZ), om fiskad vid Svalbard (ekonomisk zon- EEZ), eller om fiskad vid Grönland (ekonomisk zon- EEZ) i Nordvästra Atlanten.

Rött ljus om fiskad i Skagerrak, Kattegatt eller Nordsjön, Norska rännan (Sverige, Danmark och Norge ekonomisk zon- EEZ), fiskad vid Grönland (ekonomisk zon – EEZ) i Nordöstra Atlanten, eller om fiskad i Kanada (ekonomisk zon – EEZ).

Torsk (Gadus morhua, Gadus macrocephalus):
Gult ljus om fiskad med långrev eller garn i Barents hav och Norska havet (G. morhua), fiskad handlina eller spö, Kanada (G. morhua), fiskad med garn längs Grönlands kust, Nordvästra Atlanten (G. morhua), eller om trålad i Berings Hav (Gadus macrocephalus).
Rött ljus om fiskad i norra Atlanten (se undantag på gult ljus, (G. morhua), eller om fiskad i nordvästra Stilla Havet (Gadus macrocephalus) se undantag på gult.
Strömming/Sill (Clupea harengus):
Grönt ljus om fiskad i Rigabukten, eller om fiskad med flyttrål eller ringnot i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön, eller om fiskad i östra Engelska kanalen (höstlekande sill)

Gult ljus om fiskad med flyttrål eller ringnot i Barents hav, Norska havet, Nordsjön, östra Grönland (norsk vårlekande sill), fiskad med ringnot i nordvästra Atlanten (Kanada), eller om fiskad med flyttrål vid Irland, nordvästra Skottland, i Keltiska havet eller i Engelska kanalen
Rött ljus om fiskad med ringnot i nordvästra Atlanten (Kanada – västra Newfoundland),
fiskad med flyttrål eller garn i Skagerrak, Kattegatt tom Västra Östersjön (vårlekande sill),
eller om fiskad i Östersjön (se undantag på grönt), svenskt fiske i Bottniska viken.

Alaska Pollock (Theragra chalcogramma):
Gult ljus om fiskad med snurrevad i Nordvästra Stilla havet (USA)
Rött ljus om fiskad med bottentrål i Nordvästra Stilla havet (Japans ekonomiska zon – EEZ),
eller om fiskad med flyttrål i Nordvästra och nordöstra Stilla havet (Rysslands ekonomiska zon – EEZ)

Sej / Gråsej (Pollachius virens):
Grönt ljus om fiskad med långrev eller garn vid Island eller om fiskad med ringnot i Barents Hav eller Norska havet.
Gult ljus om trålad vid Island eller Färöarna.
Rött ljus om fiskad med bottentrål i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön, Barents hav eller Norska havet.

Vad är Fiskguiden?

Fiskguiden är WWFs konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden i Sverige har getts ut sedan 2002. Fiskguiden omfattar ca 95 av de fisk- och skaldjursarter som vanligen finns på den svenska marknaden.

Varför behövs en konsumentguide om fisk?

Guiden hjälper både privatpersoner och andra aktörer att välja miljövänliga och hållbara sjömatsprodukter som kommer från hållbart förvaltade fisken eller från ansvarfulla miljöanpassade vattenbruk.

Många fiskbestånd mår dåligt och överfisket är ett stort hot. Globalt är idag cirka 94 procent av alla kommersiella fiskbestånd överfiskade eller fiskade till sin gräns.

Klimatförändringar, förstörelse av livsmiljöer och försurning sätter också stark press på livet i haven. Ju fler medvetna konsumenter som aktivt väljer hållbara val, desto större blir påverkan på politiker och marknaden. Många följer Fiskguidens råd sedan många år.

Ger WWF ut fiskguider i andra länder?

Ja. Arbetet med Fiskguiden och utvärderingen av fisk- och skaldjur (sjömat) görs i samarbete mellan många WWF-kontor. Fiskguider finns numera i 28 länder.

Hur kan jag som konsument bidra till ett mer hållbart fiske?

Välj fisk och skaldjur som har grönt ljus i Fiskguiden, och sprid gärna guiden till vänner och bekanta. Upptäcker du restauranger eller butiker som säljer fisk med rött ljus, säg gärna till och fråga varför de har dessa arter i sin butik. Ju fler som påtalar att de vill se fler hållbara fiskar i handeln, desto större sannolikhet att företaget ändrar sig.

Ta reda på hur fisken fångats eller odlats. Fisk fiskas på många olika sätt, bland annat med trål, garn, långrev och bur. Olika fiskemetoder har olika påverkan på miljön. Bottentrål påverkar bottenlevande arter och livsmiljöer eftersom redskapet släpas längs havsbotten. Fiske med garn och långrev kan skada sjöfåglar och marina däggdjur som kan fastna på krokarna eller i garnen och drunkna. Fisk som har odlats i slutna system på land har mindre påverkan på den omgivande miljön, men kräver mer energi än havsbaserade kassodlingar. Undersök om anläggningen är klimatcertifierad, eller hur deras energianvändning ser ut.

Vad avgör om fisken får grönt ljus (Bra val), gult ljus (Var försiktig) eller rött ljus (Låt bli)?

För odlade arter tittar vi också på var fodret kommer ifrån och miljöpåverkan från odlingen liksom anställdas sociala och etiska rättigheter. Fisk och skaldjur får efter utvärdering av odlingen sedan grönt, gult eller rött ljus – som trafikljusen.

En art kan ha flera olika färger beroende på var och hur den är fiskad eller odlad.

Vad är skillnaden mellan rödlistning och rött ljus?

Att en art får rött ljus i Fiskguiden är inte samma sak som att den är officiellt rödlistad av SLU Artdatabanken. Rödlistan är en bedömning över arters risk att dö ut i Sverige. WWFs röda ljus i Fiskguiden är en ögonblicksbild från verkligheten baserad på hur bestånden mår, förvaltningens effektivitet och hur fisket eller odlingen påverkar ekosystemet (uttag, redskap och bifångster).

Vilka är nyheterna i Fiskguiden 2023?

Gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), fiskad i Indiska Oceanen får rött ljus (oavsett fiskemetod). Den gulfenade tonfisken i Indiska Oceanen är överfiskad. Beståndet uppvisar en extremt låg biomassa (endast 31% av det ursprungliga beståndet kvarstår). Fiskeuttaget ligger på 32% över MSY (maximal hållbar avkastning). Förvaltningen är ineffektiv. Det finns inga bevarande- eller förvaltningsåtgärder på plats.

Torsk (Gadus morhua) fiskad med bottentrål i Barents hav och Norska havet går från gult till rött ljus. Fisket är förknippat med bifångst av känsliga och hotade arter, hajar och rockor . Tex arten Kungsfisk/Uer/Rödfisk (Sebastes norvegicus), en art som är överfiskad och hotad.
Fisket medför en negativ bottenpåverkan, och beståndets biomassa minskar. Förekomst av ungfisk och andra arter (icke-målart) i fångsten.

Strömming/Sill (Clupea harengus), fiskad i Egentliga Östersjön får rött ljus (låg tidigare på gult). Beståndet är utsatt för överfiske och befinner sig under samtliga biologiska referensvärden, tex minskad lekbiomassa, svag rekrytering, samt att könsmognaden infaller tidigare. Förvaltningen är ineffektiv, med en bristfällig kontroll och övervakning. Det förekommer även missrapportering (skarpsill och sill), och det råder osäkerhet kring hur uttag av strömming påverkar torsken och torskens återhämtning.

Strömming/Sill (Clupea harengus), fiskad i Bottniska viken, går från grönt ljus till rött.
Beståndet befinner sig under samtliga biologiska gränsvärden, med minskad lekbiomassa, svag rekrytering. Man ser även att könsmognaden infaller tidigare.
Beståndet bedöms dock inte vara överfiskat i dagsläget enligt ICES.

Skarpsill (Sprattus sprattus), fiskad i Östersjön går från grönt till gult ljus.
Fiskeuttaget överskrider kvoterna och överstiger FMSY. Förvaltningen är ineffektiv. Kontrollen och övervakningen är bristfällig. Det förekommer även missrapportering (skarpsill och sill). Beståndet har en låg rekrytering. Skarpsillsfisket är förknippat med bifångst av sill/strömming från Egentliga Östersjön – ett bestånd som i dagsläget är utsatt för överfiske. Skarpsill är en av de arter som utgör torskens huvudföda; och det råder osäkerhet kring hur uttaget av skarpsill påverkar torsken och torskens återhämtning.
Vårlekande sill (Clupea harengus) (NVG-sillen), fiskad i Barents hav, Norska havet, Nordsjön, och vid Island, Färöarna och Grönland går från grönt ljus till gult. Fisketrycket är för högt, och den totala tillåtna fångstmängden (TAC) har överskridits sedan 2013. Beståndet har en låg rekrytering och biomassan minskar, vilket har pågått sedan 2009, för att öka 2021, och sedan minska igen 2022. Fisket medför sannolikt betydande förändringar i ekosystemet med tanke på artens stora betydelse för ekosystemet.

Makrill (Scomber scombrus), fiskad i Nordostatlanten, går från grönt till gult ljus på grund av felrapportering av landade volymer (man rapporterar lägre volymer än vad man egentligen fiskar upp). Fisketrycket är för högt och beståndet är utsatt för överfiske. Det saknas en koordinerad fiskeförvaltning för detta bestånd. De fiskande nationerna kan ej komma överens om uttaget, vilket har medfört och medför att fiskeuttaget överskridit de vetenskapliga råden med över 40% de senaste 13 åren. Makrillsbeståndets tillväxt och biomassa har minskat och visar signaler om en fortsatt nedåtgående trend.

Kanadasik (Coregonus clupeaformis) och amerikansk siklöja (Coregonus artedi), fiskad i Nordamerika (USA) går från rött ljus till grönt respektive gult ljus.
· Kanadasik (Coregonus clupeaformis), fiskad i Lake Michigan (fiskeförvaltande stat; Michigan) med bur/fällor får gult ljus. Beståndet har minskat kraftigt de senaste 15 åren. Vissa områden med så mycket som 50–80%. Låg rekrytering har lett till en minskad beståndsstorlek. Fisket är förknippat med bifångst av andra arter samt förekomst av ungfisk i fångsten. Förvaltningen bedöms vara delvis effektiv.

· Kanadasik (Coregonus clupeaformis), fiskad i Lake Superior med bur/fällor (fiskeförvaltande stater; Wisconsin och Michigan) får grönt ljus. Beståndet och fisketrycket befinner sig inom satta biologiska gränsvärden. Bifångster och utkast inom fisket bedöms vara låga. Fisket medför en minimal ekosystempåverkan och fiskemetoden bedöms ha en låg påverkan på livsmiljöerna. Förvaltningen är effektiv med förvaltningsplaner på plats. Både kontroll och övervakning bedöms vara effektiv.

· Amerikansk siklöja (Coregonus artedi), fiskad med garn i Lake Superior (förvaltande stat; Wisconsin) får gult ljus. Det råder databrist då datainsamling med avseende på beståndets status ej utförs kontinuerligt. Beståndet anses vara känsligt för högt fisketryck. Bifångster och utkast inom fisket bedöms vara låga. Fisket medför en minimal ekosystempåverkan och fiskemetoden bedöms ha en låg påverkan på livsmiljöerna. Förvaltningen är effektiv med förvaltningsplaner på plats. Både kontroll och övervakning bedöms vara effektiv.

Skarpsill (Sprattus sprattus) fiskad med flyttrål i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön går från gult till grönt ljus pga definierade referenspunkter om minskad fiskedödlighet, ökad lekbiomassa (lekmogen fisk) och god rekrytering. Beståndet anses vara i gott skick. Utkast inom fisket bedöms vara försumbart. Förvaltningen bedöms vara effektiv.

Braxen (Abramis brama) fiskad i Östersjön (svensk kust) med garn och bur/fällor går från gult till grönt ljus. Rådet baseras på SLU Aquas observationer vid Råneå i Bottenviken och Kvädöfjärden i centrala Östersjön. Beståndet verkar vara i bra skick, och dataunderlaget och datakvalitén har ökat. Fisket medför sannolikt ingen/eller låg negativ påverkan på ekosystemet.

Jätteräka (Penaeus vannamei) odlad i RAS med biofloc har grönt ljus. Denna odlingsmetod har låg foderanvändning och en minimal/låg ekosystempåverkan. Odlingarna har en minimal/ låg påverkan på miljön i och med låga utsläpp. Förvaltningen är effektiv. Produktion i Europa uppgår till cirka 500 ton. Produktion sker främst i Stor Britannien, Tyskland, Österrike och Schweiz.